Skriv här det du söker efter!

Tidig identifiering avgörande för integration av barn och unga med flyktingbakgrund

Tidig identifiering avgörande för integration av barn och unga med flyktingbakgrund

Seminariet If you want to treat me equally, you might have to treat me differently hade fokus på hur till exempel vård och skola kan öka uppmärksamheten för att ge stöd i tid. Seminariet inledde integrationsprojektet Stig in 2 – Born to be included.

Barn och unga med invandrarbakgrund mår generellt sett sämre, har sämre utbildningsresultat och har en lägre sysselsättningsgrad. Det visar den färska forskningsrapporten Coming of Age in Exile – Health and Socio-Economic Inequalities in Young Refugees in the Nordic Welfare Countries.

För att råda bot på det här efterlyser traumapsykolog Frida Johansson Metso tidig identifiering av symtom, en förståelse för att barn uttrycker symtom på lite annat sätt än vuxna, att personal inom vård och skola ska vara öppen för olika symtomuttryck, och också tänka på att potentiellt traumatiserande händelser påverkar hela hälsan, såväl den fysiska som den psykiska. Genom detta kan vi undvika att barn och unga insjuknar i posttraumatiska stressymptom (PTSS) och undvika en högre sjukdomsbörda i den här gruppen.

Johansson Metso har lång erfarenhet av att jobba med barn och unga som lider av posttraumatisk stress. Hon har bland annat jobbat vid Röda Korsets center för torterade flyktingar och Stockholms psykiatri.

– Vi behöver inse att vi har förenklat PTSS-diagnosen och gjort den oerhört prydlig i våra manualer. Finländska och svenska barn har inte samma typ av potentiellt traumatiserande händelser, det handlar mera om enskilda trauman som till exempel en olycka men inte långvariga händelser, så som att leva många år i krig.

Johansson Metso förklarar att manualerna ofta beskriver en händelse, som leder till akut stressreaktion och ungefär en månad senare ställer man en PTSS-diagnos, eventuellt kan en liten grupp utveckla PTSS någon månad senare.

– Det är inte alls så sjukdomen ser ut. Det är en kumulativ händelse och för varje potentiellt traumatiserande händelse ökar sårbarheten för att utveckla sjukdom. Vi kan alltså inte se detta som en enskild händelse, säger Johansson Metso.

 

Barndomen viktig

Det är väldigt viktigt att ha fokus på barndomen, eftersom benägenheten att utveckla PTSS kan öka av olika orsaker, såväl pre-traumatiska, ärftliga, som genom så kallad andragenerationstraumatisering. Därför är det viktigt att också träffa mammor och deras partners tidigt i barnets liv för att uppmärksamma eventuella symptom.

– Tidiga potentiellt traumatiserande händelser påverkar oss hela livet. Det här syns ofta inom vården, patienten återkommer med diffusa symtom och uppfattas ofta som att hen lite överdriver och kanske klagar i onödan, medan det egentligen beror på att man inte ställt rätt diagnos.

Johansson Metso för också fram ett sorgligt faktum: Den största risken att vara med om potentiellt traumatiserande händelser, så som rån eller sexuellt våld, är att man varit med om det förut. Till exempel visar statistiken att 70 procent av de flickor som utsatts för övergrepp som barn, i framtiden kommer att vara i en våldsam relation eller möta dylika svårigheter i livet.

– Det här är för att man har svårt att hantera adekvat rädsla och känna igen vilka rädslosignaler som ska tas på allvar. Ofta har man också en nedsatt social krets omkring sig, eftersom PTSS gör att man är svår att ha att göras med, vilket gör att chansen är mindre att problemet uppmärksammas av andra. Gäller det dessutom flyktingbarn som utsatts för övergrepp så har de kanske lärt sig mönstret att man kan klara sig genom att ge upp rätten till sin kropp. När man sedan är i Finland är det väldigt lätt att man går över gränser som andra inte hade gjort, för man tror man är tvungen för att klara sig, säger Johansson Metso.

Det som oroar Metso är statistik från Sverige, Norge och Danmark, som visar att ju längre bort ifrån ett invandrarbarn kommer, geografiskt men också kulturellt och religiös, desto lägre vårdkonsumtion har barnet. Kommer du från länder relativt nära Norden, från Europa eller Asien har du högre vårdkonsumtion.

– Det här beror ju inte på att barnen har mindre behov av vård, snarare tvärtom. Det beror på att det finns barriärer mot vård och det beror på att vi inte känner igen symtomen, eftersom man har olika kulturella sätt att uttrycka lidandespråk. Det finns också fysiska barriärer, såsom tillgång till tolk eller krav på att man knappar in sitt personnummer innan man kan boka tid, kanske är det ekonomiska hinder eller att man inte förstår hur vårdapparaten är uppbyggd. Det här behöver alla i sin verksamhet se över så vi kan riva dessa barriärer.

 

Skolan en utmaning

Emmanuel Acquah som är biträdande professor vid Åbo Akademis minoritetsforskningsprofil är inne på samma linje då han talar om barn med invandrarbakgrund inom skolvärlden.

– I skolan finns många regler som man ska förstå att följa. I skolorna i Finland ska man vara tyst i klassen, medan på andra håll i världen kanske man blivit lärd att man ska prata. Det här kan leda till att barn med invandrarbakgrund upplevs som störande. Eller till exempel i Ghana är det artigt att inte se läraren i ögonen medan man i Finland ska se läraren i ögonen.

Sådana här skillnader måste läraren förstå för att kunna förstå barnen och enligt Acquah måste man behandla eleverna olika för att de ska ha en likvärdig chans att klara sig i skolan.

– Frågan är om vi ska tvinga in alla elever i samma system eller forma systemet så att det passar olika elever. En verklig inkludering uppstår när läraren är beredd att ändra sitt sätt för att få med också barnen med invandrarbakgrund.

Acquah påpekar att diskriminering inte alltid är medveten, det krävs en hel del för att klara av att identifiera inbyggda orättvisor och ännu mer för att ta steget vidare att hitta lösningar för att bli av med dem.

 

Stig in 2 – Born to be included

Frida Johansson Metso och Emmanuel Acquah talade båda på seminariet If you want to treat me equally, you might have to treat me differently. Seminariet var inledande seminarium för integrationsprojektet Stig in 2 – Born to be included. Det virtuella seminariet hade närmare hundra deltagare, främst personal inom skol-, social- och hälsovårdssektorn.

I programmet deltog också konsulent Tove Madsen från Dansk Flyktinghjälp, som gav en introduktion till MindSpring-metoden, som går ut på att flyktingar som varit i sitt nya land en längre tid, blir en slags guider för sina nykomna landsmän.

Seminariet (22.1.2021) spelades in och kommer att läggas ut på projektets webbplats där det är öppet för vem som helst att ta del av. Stig in2, Astu sisään2, Come in2 – Born to be included-projektets webbplats.

Forskningsrapporten Coming of Age in Exile – Health and Socio-Economic Inequalities in Young Refugees in the Nordic Welfare Countries finns att läsa på forskningsprojektet CAGEs webbplats i pdf-format.