27.2.2024
I slutet av januari arrangerade CLL och Folkhälsan ett seminarium inom ramen av projektet Är det okej att vara båda? med fokus att stärka nyanlända barn och ungas välmående, självkänsla och samhörighet till båda sina kulturer. Drygt 40 representanter från välfärdsområdet, nejdens migrationscenter, integrationskoordinatorer, socialarbetare och lärare fick ta del av hur samarbetet mellan CLL, Folkhälsan och Röda Korset på Åland formats.
Biträdande migrationsdirektör i Österbotten, Micaela Nykvist, inledde seminariet med att betona de stora skillnader som finns mellan bakgrundsländer vad gäller hälsa, välbefinnande och upplevelse av delaktighet. Migrationsprocessen triggar på många olika sätt och kan vara speciellt omtumlande för barn och unga. Ivrig förväntan kan bytas ut mot en känsla av hopplöshet och konfliktfyllda reaktioner, samtidigt som man slits mellan två olika kulturer. Micaela förespråkar att en kombination av det bästa från båda kulturerna kan skapa en mer meningsfull tillvaro, uppmuntra till lärande och användning av det nya språket, att lära känna den främmande näromgivningen och kanske småningom hitta en hobby. Hennes råd till nyanlända är bland annat att sörja det som varit men samtidigt våga lyfta blicken framåt. Att arbeta salutogent tillsammans med en stödfamilj eller en annan stödperson har en positiv effekt på integrationsprocessen. Till alla sakkunniga inom integrationstjänster föreslår hon att uppmuntra nyanlända till att bevara den egna kulturen, men ständigt vara påmind om att alla människor reagerar olika i livsomvälvande situationer.
– Människor glömmer vad du sagt och vad du gjort men de glömmer aldrig hur du fick dem att känna sig, framkom i Micaelas presentation.
Linda Ahlbäck (CLL) och Anna Pensar-Kuivamäki (Folkhälsan Utbildning Ab) stod näst i tur och presenterade MindSpring-metoden som projektet Är det okej att vara båda? grundar sig på och som vi i projektteamet vidareutvecklat med inslag av positiv psykologi. MindSpring är en peer-to-peer-metod som utvecklats i Nederländerna och därefter spritt sig till bl.a. Danmark, varifrån det här projektet anammade metoden. Den ger deltagarna ny kunskap och färdigheter som hjälper dem att hantera frågor relaterade till livet i en ny kultur och ett nytt land. Kärnan i MindSpring är ökad medvetenhet och empowerment och metoden är unik i det att personen som leder gruppen har själv flyktingbakgrund och delar språk och kultur med deltagarna, men befunnit sig en längre tid i landet och kan på så sätt stöda i dubbel bemärkelse.
Som nästa programpunkt berättade de utbildade MindSpring-ledarna och assisterande ledarna från Åland och Jakobstad om deras träffar med ungdomsgrupperna. Camilla Stenbäck från Centret för livslångt lärande (CLL) har hoppat in som assisterande ledare under hösten 2023.
– Att utforska nya sidor hos varandra, dela sina skörheter och trauman, samtidigt som man känner en försiktig framtidstro och en positiv förväntan inför att komma till ett helt främmande land, kan vara överväldigande. Att ha tryggheten i att lyssna på en erfaren ledare, som kan relatera till alla tankar och känslouttryck, betyder oerhört mycket, säger Camilla.
Linda Johansson, samordnare för social och mångkulturell verksamhet vid Röda Korset på Åland, visade fina fotografier när gruppen lagat mat tillsammans, när de deltagit i nya aktiviteter och helt enkelt njöt och mådde bra. Alla träffar ansågs vara lika lärorika och givande, oavsett program. Det höll MindSpring-ledarna Fatameh Najafi och Farzaneh Hossaini också med om. Deras grupp i Jakobstad har träffats på söndagskvällar på Svenska gården i Jakobstad och de avslutade året med en träff i pulkabacken, som ordnades med kort varsel men som var mycket uppskattat. I Jakobstad har gruppen också haft en rätt stor åldersskillnad, men Farzaneh och Camilla anser att det bara har varit till gruppens fördel eftersom de äldre har tagit sig an en mer mentorsroll gentemot de yngre och vuxit som förebilder.
Avslutningsvis berättade Johanna Sigfrids, lektor vid Yrkeshögskolan Novia, om hur de implementerat MindSpring i undervisningen för socionomer och vårdare för att de bättre ska kunna svara mot det behov av stöd som finns i integrationen av flyktingar, asylsökande och immigranter. Enligt Johanna fyller denna metod ett tidigare tomrum inom samhällsorienteringen. Senada Arnautovic, Emina Arnautovic (Folkhälsans förbund) och Camilla informerade även deltagarna om projektets kommande åtgärder och framtidsvisioner. Att implementera MindSpring-metoden som en del av den nuvarande integrationsprocessen gällande välmående kräver ett brett samarbete och engagemang från olika parter. Det är viktigt att identifiera och involvera intressenter som exempelvis myndigheter inom integration och välfärd, ideella organisationer, lokala aktörer samt deltagare och deras familjer. Genom att etablera hållbara partnerskap och förankra metoden i befintliga strukturer inom integration och välfärd kan den integreras mer hållbart och göras mer långsiktigt.
Mer information om metoden MindSpring och material från projektet hittas på webbplatsen: Är det okej att vara båda? | Åbo Akademi (abo.fi)