Skriv här det du söker efter!

S:t Olofs sjöled

Pilgrimsvandrare. Foto: Stefan Bremer

Drömmen om att få en pilgrimsled till den åboländska skärgården har funnits länge. I mera än 10 år har den diskuterats och de som fört saken på tal i tid och otid är Aaro och Uma Söderlund i Nagu. De kallar sig Olofsfantaster och deras iver blev allt större då de träffade Elisabeth och Per Olof Andersson från den nationella föreningen Pilgrim i Sverige.

Det var 2008 som den nordiska pilgrimsrutten ”St. Olav Ways” blev officiellt certifierad som europeisk kulturväg. Ett av villkoren i beslutet var att leden bör utvidgas också till andra länder. Där hade alltså Åland och Finland sin chans. Det egentliga startskottet stod Ester Miiros på Åland för. År 2014 var hon samarbetschef för Nordiska skärgårdssamarbetet och kallade samman olika aktörer för att planera ett stort gränsöverskridande projekt gällande kulturrelaterad turism. Det var då vi åtta parter fann varann och projektet St. Olav Waterway utvecklades från en glimt i ögonvrån till en framgångshistoria som ingen ännu kan se en ände på. 

Leden har satt otaliga andra stenar i rullning, bland annat håller drömmen om att få leden att gå ända från Novgorod på att bli sann. Många nya pilgrimsleder planeras i Finland, en utbildning för pilgrimsvandringsledare har inletts, den nya föreningen ”Olofsleder i Finland – Suomen Olavinreitit” såg dagens ljus 28.2.2018 (ordförande är Nalle Öhman) och företagare planerar olika paket för pilgrimsvandrare. Också utländska researrangörer har nu fått upp ögonen för att pilgrimsvandringar i Norden börjar bli efterfrågade. 

Efter att sjöleden nu är certifierad och blir klar 2019, är det dags för nästa: Pyhän Olavin mannerreitti (den så kallade fastlandsrutten), en led som av Åbo universitet/Brahea  just nu byggs upp från Åbo in i landet. På längre sikt får vi förhoppningsvis också en led som går via Nådendal över den åländska norra skärgården och knyts ihop med S:t Olofs sjöled via Houtskär och Iniö. Detta är ännu bara vilda fantasier, men om tillräckligt många vill så kan också detta förverkligas. Visit Finland är åtminstone mycket intresserat av att kulturlederna utvecklas också i Finland.

 

Pilgrimsvandring i Europa

Årligen vandrar  nästan 300 000 mänskor till Santiago de Compostela i Spanien, längs flera olika leder. Vandringarna fick ett uppsving så sent som på 1980-talet. Då jag nyligen besökte staden, inte som en slutpunkt på en vandring utan för att delta i en internationell konferens om kulturleder som går över landsgränser, kunde jag se den aldrig sinande strömmen av vandrare som trötta lade sig ner framför den ståtliga katedralen. Många var ganska unga, de flesta verkade komma i små grupper, några var utrustade med vandringsstavar. Det var något fridfullt över dessa mänskor och staden genomsyrades av pilgrimsvandringens mystik och lugn. Också jag deltog i den dagliga mässan klockan 12 utan att förstå ett ord av vad som sades, men stämningen, sången och orgelmusiken räckte till för mig.

Jag försökte föreställa mig St. Olof Sjöled om tio år. Kommer vi att se trötta, men lyckliga, vandrare i de lokala affärerna i skärgården köpa vägkost för följande dag, kommer vi att se vandrare vår och höst med lätt ryggsäck på färjorna, några som vilar benen i dikesrenen, ätande pilgrimsmiddag på de många övernattningsställena i skärgården, diskuterande livets mening eller närproducerad mat eller historia med lokala invånare? Jag hoppas det.

I själva verket har man redan kunnat uppleva allt detta i miniatyr, för även om leden invigs först 24 maj i år har man redan kunnat se vandrare. De som testvandrat eller -seglat är över 50 till antalet, den mest långväga var från Turkiet. De fina bilder som många har sett av Albanus och vandrare i den åländska skärgården är tagna av den kända fotografen Stefan Bremer, som var en av testvandrarna försommaren 2017. Detta projekt har också varit ett inslag i många Novia-studerandes vardag sedan 2016. De har, under ledning av Novias projektledare Anna Karin Abrahamsson, fått lära sig mycket om hur man bygger upp en ny vandringsled och vad som bör beaktas för att leden ska locka vandrare särskilt under höst och vår. Några tappra studerande vandrade i november i snö, mörker och kyla från Åbo till Galtby i Korpo, bara för att bevisa att det är möjligt. För alla är förstås naturen storslagen, men också gästfriheten, den friska luften, närproducerad mat, kulturlandskapet, det svenska språkets tydliga närvaro… ja, allt har lämnat spår i dess ungdomars sinne.

Pilgrimssegling i dimma. Foto: Stefan Bremer

Leden behöver förstås många digitala kartor. De borde passa ihop med varann över landsgränserna, med de befintliga St. Olofs ledernas kartor och inte minst med varje regions digitala system för uteturism. Ingen lätt uppgift. Pargas stads projektledare James Simpson har varit en otrolig och helt oersättlig resurs i projektet gällande digitala kartlösningar, men också som en positiv och kunnig nätverkande person med massor av kontakter både regionalt, nationellt och internationellt.

Allt har inte bara varit en vandring på rosor, men ändå är det tydligt att det verkligen var meningen att denna led nu skulle bli verklighet. Under projektets gång har de små föreningarna som är med kämpat som djur för sin ekonomi, då projektpengarna utbetalas retroaktivt. Utan de två små tappra parterna på Åland: föreningen Franciskus på Kökar och lilla Sottunga kommun, hade denna led heller aldrig blivit verklighet. Projektet hade inte godkänts utan dem. Åland har också haft det största antalet frivilliga, men överallt är det många föreningar, företag, församlingar och privatpersoner som hjälper till. Inte minst nu, när ledens högtidliga invigning 24 maj och invigningsvandringen som startar 25 maj börjar närma sig.

Förra sommaren drabbades Sverige av väldiga skogsbränder, som också förstörde delar av leden. Vid nyår fällde stormen Alfrida stora mängder skog på Åland, också på platser där leden går. Så motgångar har det också funnits, men ingenting har kunnat stoppa ledens framfart. Som Gun Lindblom på Kökar sa i ett tidigt skede: projektets största problem är IVERN att få leden färdig. Många ville avancera mycket snabbare än vad som var möjligt.

Eftersom pilgrimsvandring ännu inte är så vanligt i Finland, kan det vara lite svårt att helt förstå vad det är. Särskilt om man inte är religiös, men nog upplever det andliga och historiska som viktigt. Därför kan ni fortsätta läsa följande artikel av projektledaren på Kökar, Christian Pleijel. Han har fångat pilgrimsvandringen och de tillhörande sju ledorden i ett nötskal.

 

Kung Olav

Och vem var Olav då? Han var kung i Norge för 1000 år sedan och kom att bli Nordens populäraste helgon, på svenska kallad S:t Olof, på finska Pyhä Olavi. Han var ingen god människa som yngre, men blev snällare med åren och blev som tack för det avsatt från tronen och åkte i stället till Novgorod. I samband med hans försök att återta tronen dog han i en strid i Stiklestad nära Trondheim den 29 juli 2030. Han blev helgonförklarad året därpå, främst för att man trodde att det skedde under nära hans grav. Dit pilgrimsvandrade sen mänskor från alla nordiska länder, också från Finland, i flera hundra år, tills Martin Luther satte stopp för detta på 1500-talet.

I alla nordiska länder finns det gott om tecken på hans popularitet. Längs leden är det Nagu kyrka och Jomala kyrka som är tillägnade St. Olof, i Sverige finns det många fler Olofsminnen. Från tidigare finns över 5000 kilometer Olofsleder i främst Norge och Sverige (lite också i Danmark och på Island) och nu när den nya leden invigs blir det 625 kilometer till. I Sverige finns Helgonleden och Stråsjöleden från tidigare. Det helt nya avsnittet på land från Grisslehamn norrut kommer att heta Vikingaleden. Genom att koppla samman dessa och skapa lite ny led blir det en enhetlig rutt ända till Trondheim. Från Grisslehamn i Sverige startar också en ny så kallad sjörutt via många små hamnar längs kusten. Men då måste man ha egen båt, roddbåt eller kanot. Utom när leden invigs, för då kan man resa med det för åbolänningarna så bekanta skeppet Albanus från hamn till hamn. Pröva på det!

Välkomna med och fira öppnandet av den nya pilgrimsleden! Det blir en helt unik och oförglömlig upplevelse. Man kan delta i seminariet i Åbo den 24 maj, eller följa med invigningen via webinarium. Sen kan man delta i invigningsvandringen Åbo-Trondheim under tiden 25.5–29.7.2019. Den kallas vandring, men på vissa avsnitt ordnas det segling och olika transporter med större eller mindre fartyg. Man kan också cykla eller paddla. Du kan delta några timmar, dagar, veckor eller hela vägen. Eller kom ut till leden och vinka, byt några ord med vandrarna, vandra med en stund, bjud på saft, plättar eller nybakt bröd. Eller delta i de gemensamma pilgrimsmåltiderna som på de flesta orter ordnas på kvällen. En pilgrimsled invigs bara en gång, låt det bli ett minne för livet.

 

Artikelförfattaren Nina Söderlund är koordinator för projektet St. Olav Waterway vid Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi.
Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 1/2019
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!