Skriv här det du söker efter!

Språktipset – vänner och falska vänner i Estland

Språktipset – vänner och falska vänner i Estland

Ma ei räägi eesti keelt – Jag pratar inte estniska – det är tyvärr en användbar fras för många av oss. Men varför är det så få som lär sig estniska? Det undrar Niklas Ollila, översättare vid Centret för livslångt lärande och timlärare i svenska vid Språkcentret. Han har en stor passion för det estniska språket och kulturen och tycker att vi finländare borde öppna ögonen för allt det intressanta vårt grannland har att erbjuda – inom teknologi, politik, kultur och inte minst språket.

– Estniskan är ett så vackert språk! Det är som finska fast kanske ännu vackrare. Och det är ganska lätt för den som kan finska att lära sig grundkunskaper i estniska, så pass att man klarar en vardagsdiskussion. Förr var det många ester som kunde finska tack vare att man, olagligt förstås, såg på finsk tv under Sovjettiden. Den yngre generationen har sedan inte haft så stort intresse av att lära sig finska.

Estniskan tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen och närmare bestämt gruppen av östersjöfinska språk, där de två största språken, finska och estniska, är officiella språk i egna stater. Till de östersjöfinska språken hör också karelska och meänkieli (tornedalsfinskan). Mer eller mindre utdöda språk som räknas till gruppen är vepsiska, liviska, votiska och ingriska.

 

Lätta ord och uttryck i estniskan

Ett tusental ord är samma i estniskan och finskan, till exempel jää, lumi, käsi, kala, puu och vesi.

En hel del ord och fraser är lätta att förstå, särskilt om man tänker efter lite, till exempel:

Üks hetk palun.                  Ett ögonblick, tack.

Võib olla                             Kanske

Minu nimi on …                  Mitt namn är …

Ööklubi                               nattklubb

Tööpäev                              arbetsdag

Ööpäev                               dygn (Avatud ööpäev läbi – öppet dygnet runt)

Och för den som kan svenska är följande ord enkla att förstå:

ingel              ängel

klooster         kloster

piiskop           biskop

kokk               kock

peegel           spegel

tool                stol

klaas             glas

korsten          skorsten

köök              kök

 

Användbara uttryck

Åker du till Estland kan du få användning av:

Tere!                                                         Hej!

Aitäh!                                                        Tack!

Palun!                                                       Varsågod!

Vabandust!                                               Ursäkta!

Kas te räägite inglise keelt?                     Pratar ni engelska?

Kuidas teie nimi on?                                Vad heter ni?

Kus te elate?                                             Var bor ni?

Üks kohv, palun.                                      En kaffe, tack!

Üks pilet, palun!                                       En biljett, tack!

 

Falska vänner

Men sedan har vi de falska vännerna! De som låter så lika men som kan bli så fel! Här ett litet plock bland de finsk-estniska fallgroparna:

hallitus          mögel (inte regering)

viiner             knackkorv (inte wienerbröd)

hukata           avrätta (inte tappa bort)

ase                 säng/bädd (inte vapen)

kalju              berg (inte skallig)

pulmapäev    bröllopsdag (inte problemdag)

putka             försäljningsstånd (inte fängelsecell)

ämm              svärmor (inte kärring)

appi               Hjälp! (inte svärfar)

ravi               vård / terapi (inte trav)

katse              försök (inte ögonkast/blick)

lahja              svag / lätt / utspädd (inte gåva)

surra             dö (inte sörja)

hakkaja         flink/käck/hurtig (inte slagsbult)

veski              kvarn (inte toalett)

pori               lervälling/dy (inte Björneborg)

erämaja         egnahemshus (inte ödestuga)

riisuda           kratta (inte ta av sig kläderna)

Naine on riisunud               Frun har krattat (inte kvinnan har klätt av sig naken)

 

Så mycket mer än språket

Finländare känner i allmänhet till Estland ganska dåligt. Niklas Ollila uppmanar den politiskt intresserade att bekanta sig med valsystemet i Estland. Det faktum att sittande presidenten Kersti Kaljulaid inte ens var med bland kandidaterna när det begav sig när valet inleddes, vittnar om att systemet är speciellt.

– Presidentvalssystemet är helt galet men en rolig utmaning att försöka förstå. Jag tycker om Kaljulaid, hon har ett så coolt sätt! Och de politiska händelserna i Estland är ju intressanta att följa, det handlar ändå om ett av våra närmaste grannländer.

Samhällsutvecklingen överlag, inte enbart politiken, kan vara intressant att följa. I år har det gått 30 år sedan Estland återfick sin självständighet.

– Det är som att Estland liksom var på paus under Sovjettiden, men sedan när de återfick sin självständighet så fanns det en gemensam känsla av att “nu jäklar ska vi leva och utveckla” och efter det har allt exploderat. Till exempel har vi massor att lära av Estland om digitalisering och olika e-lösningar, vi är i barnskorna jämfört med dem. Till exempel har varje est ett e-ID.

Ollila påpekar att mycket som händer i Estland har en positiv påverkan på det finländska samhället, till exempel Rail Baltica-projektet som också rycker Finland en aning närmare Centraleuropa.

Kulturtips

Estlands rika kulturliv är svårt att sammanfatta men här kommer ett plock ur Niklas Ollilas tipslista:

Litteratur

Vill du inte börja med de riktigt stora historiska namnen A. H. Tammsaare eller Jaan Kross kan du istället förälska dig i naturbeskrivningarna i Seitsmes rahu kevad (Den sjunde fredsvåren) av Viivi Luik. Eller vad sägs om en bok som kombinerar historisk roman, science fiction och folktro? Läs då Mees kes teadis ussisõnu av Andrus Kivirähk.

Musik

Man måste nämna det gigantiska kör- och allsångsspektaklet Laulupidu i Tallinn som ordnats sedan andra halvan av 1800-talet. Men estnisk musik är förstås mycket, mycket mer än körsång. Det finns hur många duktiga estniska artister som helst, från Birgit Sarrap via Ott Lepland till Karl-Erik Taukar, Jüri Pootsman och Sissi. Listan kan göras hur lång som helst.

 


Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 2/2021

CLL:s nyhetsbrev

Centret för livslångt lärande – startsida