10.5.2021
Ma ei räägi eesti keelt – Jag pratar inte estniska – det är tyvärr en användbar fras för många av oss. Men varför är det så få som lär sig estniska? Det undrar Niklas Ollila, översättare vid Centret för livslångt lärande och timlärare i svenska vid Språkcentret. Han har en stor passion för det estniska språket och kulturen och tycker att vi finländare borde öppna ögonen för allt det intressanta vårt grannland har att erbjuda – inom teknologi, politik, kultur och inte minst språket.
– Estniskan är ett så vackert språk! Det är som finska fast kanske ännu vackrare. Och det är ganska lätt för den som kan finska att lära sig grundkunskaper i estniska, så pass att man klarar en vardagsdiskussion. Förr var det många ester som kunde finska tack vare att man, olagligt förstås, såg på finsk tv under Sovjettiden. Den yngre generationen har sedan inte haft så stort intresse av att lära sig finska.
Estniskan tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen och närmare bestämt gruppen av östersjöfinska språk, där de två största språken, finska och estniska, är officiella språk i egna stater. Till de östersjöfinska språken hör också karelska och meänkieli (tornedalsfinskan). Mer eller mindre utdöda språk som räknas till gruppen är vepsiska, liviska, votiska och ingriska.
Lätta ord och uttryck i estniskan
Ett tusental ord är samma i estniskan och finskan, till exempel jää, lumi, käsi, kala, puu och vesi.
En hel del ord och fraser är lätta att förstå, särskilt om man tänker efter lite, till exempel:
Üks hetk palun. Ett ögonblick, tack.
Võib olla Kanske
Minu nimi on … Mitt namn är …
Ööklubi nattklubb
Tööpäev arbetsdag
Ööpäev dygn (Avatud ööpäev läbi – öppet dygnet runt)
Och för den som kan svenska är följande ord enkla att förstå:
ingel ängel
klooster kloster
piiskop biskop
kokk kock
peegel spegel
tool stol
klaas glas
korsten skorsten
köök kök
Användbara uttryck
Åker du till Estland kan du få användning av:
Tere! Hej!
Aitäh! Tack!
Palun! Varsågod!
Vabandust! Ursäkta!
Kas te räägite inglise keelt? Pratar ni engelska?
Kuidas teie nimi on? Vad heter ni?
Kus te elate? Var bor ni?
Üks kohv, palun. En kaffe, tack!
Üks pilet, palun! En biljett, tack!
Falska vänner
Men sedan har vi de falska vännerna! De som låter så lika men som kan bli så fel! Här ett litet plock bland de finsk-estniska fallgroparna:
hallitus mögel (inte regering)
viiner knackkorv (inte wienerbröd)
hukata avrätta (inte tappa bort)
ase säng/bädd (inte vapen)
kalju berg (inte skallig)
pulmapäev bröllopsdag (inte problemdag)
putka försäljningsstånd (inte fängelsecell)
ämm svärmor (inte kärring)
appi Hjälp! (inte svärfar)
ravi vård / terapi (inte trav)
katse försök (inte ögonkast/blick)
lahja svag / lätt / utspädd (inte gåva)
surra dö (inte sörja)
hakkaja flink/käck/hurtig (inte slagsbult)
veski kvarn (inte toalett)
pori lervälling/dy (inte Björneborg)
erämaja egnahemshus (inte ödestuga)
riisuda kratta (inte ta av sig kläderna)
Naine on riisunud Frun har krattat (inte kvinnan har klätt av sig naken)
Så mycket mer än språket
Finländare känner i allmänhet till Estland ganska dåligt. Niklas Ollila uppmanar den politiskt intresserade att bekanta sig med valsystemet i Estland. Det faktum att sittande presidenten Kersti Kaljulaid inte ens var med bland kandidaterna när det begav sig när valet inleddes, vittnar om att systemet är speciellt.
– Presidentvalssystemet är helt galet men en rolig utmaning att försöka förstå. Jag tycker om Kaljulaid, hon har ett så coolt sätt! Och de politiska händelserna i Estland är ju intressanta att följa, det handlar ändå om ett av våra närmaste grannländer.
Samhällsutvecklingen överlag, inte enbart politiken, kan vara intressant att följa. I år har det gått 30 år sedan Estland återfick sin självständighet.
– Det är som att Estland liksom var på paus under Sovjettiden, men sedan när de återfick sin självständighet så fanns det en gemensam känsla av att ”nu jäklar ska vi leva och utveckla” och efter det har allt exploderat. Till exempel har vi massor att lära av Estland om digitalisering och olika e-lösningar, vi är i barnskorna jämfört med dem. Till exempel har varje est ett e-ID.
Ollila påpekar att mycket som händer i Estland har en positiv påverkan på det finländska samhället, till exempel Rail Baltica-projektet som också rycker Finland en aning närmare Centraleuropa.
Kulturtips
Estlands rika kulturliv är svårt att sammanfatta men här kommer ett plock ur Niklas Ollilas tipslista:
Litteratur
Vill du inte börja med de riktigt stora historiska namnen A. H. Tammsaare eller Jaan Kross kan du istället förälska dig i naturbeskrivningarna i Seitsmes rahu kevad (Den sjunde fredsvåren) av Viivi Luik. Eller vad sägs om en bok som kombinerar historisk roman, science fiction och folktro? Läs då Mees kes teadis ussisõnu av Andrus Kivirähk.
Musik
Man måste nämna det gigantiska kör- och allsångsspektaklet Laulupidu i Tallinn som ordnats sedan andra halvan av 1800-talet. Men estnisk musik är förstås mycket, mycket mer än körsång. Det finns hur många duktiga estniska artister som helst, från Birgit Sarrap via Ott Lepland till Karl-Erik Taukar, Jüri Pootsman och Sissi. Listan kan göras hur lång som helst.
Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 2/2021
Centret för livslångt lärande – startsida