12.5.2022
Nya ord speglar sin tid. De uppkommer av ett behov av att beskriva fenomen, förändringar i samhället och utvecklingen inom olika branscher. Nyord uppkommer där man använder dem, såsom till exempel i medier, nyhetsredaktioner, inom vetenskapen och hobbyer. Kotimaisten kielten keskus (Institutet för de inhemska språken) utvecklar och ger rekommendationer för standardspråket och officiella namn i fråga om svenska och finska, ger råd och handledning i aktuella språkfrågor och utarbetar ordböcker. Vid varje årsskifte publicerar Språkinstitutet ett sammandrag av aktuella ord från det gångna året. Många av dem är nyord men med finns även gamla ord som har på något sätt blivit aktuella. En del av dessa ord är mera sällsynta specialtermer som har blivit allmännare och spridit sig till vardagsspråket.
Vem skulle inte vara trött på coronapandemin? Faktum är ändå att det i och med pandemin har uppkommit en hel del nyord i vårt språk. Under pandemin har Språkinstitutet samlat ihop flera nyord från medier. En del av dem är översättningar av engelska termer såsom sulkutila (= lock down, nedstängning av samhället), och en del är i sin tur gamla ord vars betydelse har blivit mera omfattande och som i och med pandemin används i en ny kontext, t.ex. hätäjarru (= nödbromsen, bildligt uttryck som syftar på regeringens planer på att ta i bruk hårda coronabegränsningar) och turvaväli (= säkerhetsavstånd, motsvarighet till engelskans social distance).
Coronaorden byttes ut mot krigsord
Igen är vi tvungna att bekanta oss med nya ord som vi inte skulle vilja känna till. Från och med februari 2022 då kriget i Ukraina bröt ut har det sparats vokabulär i Språkinstitutets material. Ord som kertasinko (engångssinko, pansarskott), taktinen ydinase (taktiska kärnvapen), humanitäärinen käytävä (humanitär korridor), meemisota (memkrig) ja kybervapaaehtoinen (cybervolontär) finns insamlade i Språkinstitutets arkiv. Att samla ord är på många sätt viktigt, för ord beskriver sin tid historiskt men ord är även makt och maktutövning. Propaganda och eufemismer är en del av kriget. Fortfarande, tre månader efter att kriget bröt ut i Ukraina, talar man om ”specialoperationen” och ”fredsbevarare” när man i ryska medier syftar på ryska soldater. I Finland talar vi om kriget i Ukraina samt om Rysslands anfall. Det är viktigt att man är medveten om vems begrepp man använder och vilka ordval man gör.
May Wikström (2022) skriver på Språkinstitutets blogg hur svårt det är att motstå den inneboende reflexen att snygga till allt det fruktansvärda för att göra det mer hanterbart. ”De nakna orden gör oss så skygga, rädda och obehagliga till mods. Språkvård har därför också uppdraget att varsamt men ärligt peka på när självcensuren dimmar betydelser: I krig avlider folk inte. De dör. Där någon dödas finns det också någon som dödar.”, skriver Wikström.
Nyordslistan för 2021
Språkinstitutet lyfter fram och publicerar ett urval av nyord som har uppkommit eller som har varit aktuella under det gångna året. Nedan finns exempel på ord från den finska nyordslistan för 2021. Dessa ord har använts för att beskriva händelser och fenomen under året 2021. Alla ord är inte helt nya, utan också gamla ord som fått ökad eller ny användning under året kan ingå.
| biopaussi (leik.) esimerkiksi etäkokouksen aikana pidettävä tauko; sanalla viitataan tavallisesti vessakäyntiin. | En kort toalettpaus under ett distansmöte. |
| jarrumestari Linnanmäen Vuoristoradalla vaunun vauhtia säätelevän työntekijän eli jarrumiehen uusi sukupuolineutraali ammattinimike. | Könsneutral yrkesbenämning för bromsare på Borgbackens berg-och-dalbana. |
| lähityö, läsnätyö työnteko työpaikalla (etätyön vastakohtana). | Motsats till distansjobb. |
| multipasking, multipaskaus (leik.) monen asian tekeminen samanaikaisesti ja sen vuoksi huonosti (vrt. multitasking; engl. multi- ’moni-’ + tasking ’tekeminen, tehtävien suorittaminen’). | När man gör för många saker samtidigt och därför dåligt. |
| pinkkipesu, sateenkaaripesu yritysten tai muiden tahojen näennäinen myönteisyys sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöjä kohtaan. Tarkoituksena on hyötyä esim. taloudellisesti edistyksellisestä ja suvaitsevaisesta julkisuuskuvasta ponnistelematta kuitenkaan tasa-arvon hyväksi. | Om företag eller andra aktörer som till synes förhåller sig positiva till könsminoriteter och sexuella minoriteter (Kommer från engelskans pinkwashing, rainbow washing). |
| riddari ks. Islantilaisneule islantilaistyyppinen neulepusero, jossa on kirjavakuvioinen kaarrokeyläosa. Jotkut käyttävät tällaisista neuleista nimitystä riddari Védís Jónsdóttirin kehittämän neulemallin, Riddarin, mukaan (islannin riddari merkitsee ritaria). |
Islandströja, om en traditionell isländsk stickad tröja med flerfärgat ok. |
| vihaseurata seurata sosiaalisessa mediassa ärsyttävinä pitämiään ihmisiä. Vihaseuraaja saa nautintoa ajatuksesta, että on jossain mielessä parempi ihminen kuin seurattava. | ”Att hatfölja” = avsiktligt följa sådana människor i sociala medier som man upplever som irriterande. |
| ympäristösuru maiseman, ekosysteemin, lajin tai elämäntavan muutoksesta tai sen uhasta aiheutuva menetyksen tunne, joka voi jopa rajoittaa toimintakykyä. | Klimatsorg, sorg man känner över förändringar i naturen, ekosystem och landskap till följd av klimatförändringen. (jfr klimatångest). |
| Zoom-ponnari, yläponnari korkealle päälaelle koottu poninhäntä tai nuttura (matalampi niskaan kiedottu hiuslaite ei näy kamerassa Zoom-palaverin kanssaosallistujille). | Högt uppsatt hästsvans eller hårknut som syns på Zoom-möten. |
Skribenten Laura Vahtera är universitetslärare i finska vid Språkcentret vid Åbo Akademi, som är en del av CLL.
Den svenska översättningen av nyordslistan: Niklas Ollilla.
Källor:
- Pyhälahti, Minna 2022: Kun koronasanat vaihtuivat sotasanoihin – Kotimaisten kielten keskus (kotus.fi)
- Sanapoimintoja vuodelta 2021: Sanapoimintoja 2021 – Kotimaisten kielten keskus (kotus.fi)
- Wikström May 2022: Dagen när språket blev ett slagfält – Institutet för de inhemska språken (sprakinstitutet.fi)