3.6.2021
Förbudslagen (1919–1932) är antagligen den mest misslyckade lagen någonsin i finsk lagstiftning. Syftet var att finländarna skulle bli ett helt nyktert folk men resultatet blev minskad respekt för lag och ordning överlag och det sägs att varken förr eller senare har det supits så mycket som under förbudstiden. Hembränningen och spritsmugglingen blomstrade. Tidskriften Skärgårds sommarnummer (2/2021) har lyft spritsmugglingen som tema.
Gustav Wickström i Åbo som nyligen utkom med boken ”Ett skepp kommer lastat” om spritsmugglingen i Åbolands skärgård säger i en intervju i Tidskriften Skärgård att skärgårdsborna lätt drogs med i ruljangsen – en del lockades av äventyret, andra av de ekonomiska möjligheterna. Livet som fiskare och småbrukare var knapert och spritkanistrarna gav större klirr i kassan än strömmingsfångsterna.
De som smugglade sprit samarbetade – ofta kunde en hel by eller ett grannskap smuggla tillsammans. Ett exempel kan läsas i tidningen Åland vid årsskiftet 1926–1927. Ett stort spritbeslag hade gjorts i byn Åva på Brändö och hela byn stod åtalad för spritinnehav och smuggling. ”Blott byns folkskola och en gammal änka härbärgerade icke sprit”, skriver tidningen. Överallt längs kusten lever berättelser kvar om spritsmugglarna. Tidskriften Skärgård publicerar i sommarnumret berättelser och bilder som läsarna sänt in.
Spritsmugglingen har också granskats ur en vetenskaplig synvinkel. Fredrik Nilsson, professor i etnologi vid Åbo Akademi, forskar kring frågor om nationsgränser och transnationella rörelser. Som ett led i detta publicerade han 2015, tillsammans med Johan A. Lundin, studien Spritsmugglingen på Östersjön. Nilsson skriver i Tidskriften Skärgård att få kriminella aktörer omges av ett så starkt romantiskt skimmer som mellankrigstidens spritsmugglare. Inom populärkulturen framställs han, för det är oftast en man, som en folklig hjälte och inte sällan utspelas handlingen i soliga skärgårdsmiljöer och på fashionabla restauranger. Verkligheten var sällan lika skimrande.
I modern tid uppmärksammas spritsmugglingen under förbudstiden i böcker, genom evenemang och utställningar. Smuggelrodden eller Smugelroddin, som den kallas på dialekt, är ett relativt färskt publikevenemang i Molpe, som man hoppas blir en tradition. Båtlagen i tävlingen får varsin säck med kaffe, startar från Molpeströmmen och seglar eller ror ungefär 20 kilometer runt Bredskäret, som en gång var en central plats för smugglarna. Den som kommer först i mål med sitt smuggelkaffe vinner. I sommar blir också den populära utställningen om smuggling i skärgården permanent på Skärgårdsmuseet i Rönnäs, Lovisa.
Nuförtiden kommer alkohol- och tobaksprodukter tvåa och det är droger som smugglas mest. Det här framkommer i Tidskriften Skärgård där tullöverinspektör Jussi Gustavsson intervjuas om hur dagens smuggling organiseras och vilka produkter som olagligt förs över landets gränser.
Utöver smuggling tar Tidskriften Skärgårds sommarnummer upp generella skärgårdsfrågor. Den statliga Skärgårdsdelegationens ordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist, lyfter upp vikten av skärgårdsforskning. Det behövs forskning och statistik för att belysa de verkliga förhållandena i skärgården för att de lättare ska kunna beaktas i myndighetsbeslut och lagberedning. Tidskriften Skärgård fortsätter också serien Min ö, den här gången står Replot i tur.
Tidskriften Skärgårds sommarnummer finns att köpa som lösnummer på flera ställen längs kusten och på Åland. Mera information om tidskriften och hur du får tag på den på www.skargard.fi. Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.
Bilder fria att använda i samband med denna artikel finns på adressen: http://web.abo.fi/pressmaterial/skargard-2-2021/. Bildtexter och fotograf finns i ett skilt dokument på samma adress.
För mera information, kontakta
Redaktör Pia Prost
E-post: pia.prost@abo.fi
Telefon: +358 (0) 50 338 1710