3.11.2023
Från och med nummer 3/2023 av tidskriften Skärgård kommer vi att få inblick i den stora arkivskatt som Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) förvaltar. Utgående från tidskriftens temanummer får Skärgårds läsare tips på vad man vidare kan hitta i arkiven – arkiv som till största delen är öppna för alla intresserade och som i allt större utsträckning är tillgängliga digitalt.
Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) grundades 1885 för att samla, bearbeta och offentliggöra vittnesbörden om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland. Detta syfte förverkligar man fortsättningsvis. I de äldsta samlingarna i SLS arkiv finner man den muntliga och den materiella folkkulturen som vid 1800-talets slut ansågs vara på tillbakagång. Insamlandet skulle ske snabbt, eftersom man var rädd för att de äldsta kulturella formerna höll på att dö ut och ersättas av modernare varianter och uttryck. Ett viktigt mål var, förutom att täcka hela det svenska kustområdet, att samla in material om olika sociala grupper inom området. Man dokumenterade också traditioner och språk i det estlandssvenska området.
De folkliga sagorna, sägnerna och visorna, folktron och sederna väckte ett vetenskapligt intresse som sammanföll med det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets politiska uppdrag. Folket och dess traditioner sågs som en resurs, en reservoar av sunda och ofördärvade traditioner man kunde använda för att väcka nationalandan. Det insamlade arkivmaterialet visar att den svenskspråkiga allmogen längs kusten ägde en motsvarande folkkultur och folkdiktning som den finska, som samlats in av Finska litteratursällskapet.
Insamlandet av folkkulturen genomfördes dels av stipendiater, dels av personer med vetenskaplig kompetens. Samtida eller framtida centralgestalter inom traditions- och språkvetenskapen som verkade som insamlare var bland annat Otto Andersson, Yngvar Heikel, Axel Olof Freudenthal, Greta Dahlström och Alfhild Adolfsson. Insamlingsarbetet vid arkivet fortsätter än idag, även om de vetenskapliga frågeställningarna, perspektiven och sätten för hur detta arbete utförs har förändrats under tidens gång.
Hösten 2021 upptogs 544 av de äldsta arkivsamlingarna i SLS arkiv på Unescos nationella lista över världsminnen. Denna helhet, som samlades in under perioden 1874–1939, omfattar cirka 20 hyllmeter muntlig och materiell tradition dokumenterade i ord, noter, bild och film. Också estlandssvenskarnas kultur och miljöer ingår. En del av materialet är digitalt tillgängligt på den nationella sökportalen sls.finna.fi. Det äldsta materialet publicerades även i samlingsverket Finlands svenska folkdiktning, som består av 21 volymer och åtta folkloristiska genrer. Verket publicerades mellan åren 1917 och 1975 och kan läsas digitalt på folkdiktning.sls.fi.
Idag har SLS en personal på cirka 80 personer och verksamhet inom arkiv, forskning, utgivning och förmögenhetsförvaltning. SLS finansierar forskning och ger ut vetenskaplig litteratur inom humaniora och samhällsvetenskaper, ger ut folkmusik, gör kulturarvet digitalt tillgängligt enligt principen för öppen tillgång, upprätthåller ett vetenskapligt bibliotek och delar årligen ut litterära pris till framstående skönlitterära och vetenskapliga författare. SLS förvaltar även ett stort antal fonder, bland annat Houtskärbon Birger Petterssons fond varifrån det också delas ut medel till tidskriften Skärgård.
SLS arkiv tar emot kulturhistoriskt material som donationer, men dokumenterar också samtiden till exempel via insamlingar och fältarbete. I vårt arkiv finns material om person- och litteraturhistoria, teaterhistoria, folklig musik och dans, folkkultur och traditioner, namnskick, språk, samfund, sällskap och samhälle. Materialet består av allt från handskrifter, ritningar och kartor till fotografier och ljud- och filminspelningar som SLS samlar in, hanterar och tillgängliggör.
Susanne Österlund-Pötzsch och Pia Lindholm arbetar som arkivarier på Svenska litteratursällskapet i Finland. www.sls.fi/sv/arkiv
SLS arkiv betjänar i Helsingfors på Riddaregatan 5 i Kronohagen eller i Vasa på Handelsesplanaden 23. SLA arkiv nås på +358 9 618 77 230 (Helsingfors) eller +358 6 319 56 00 (Vasa). På arkivet@sls.fi nås bägge arkiven per epost.
Var och en kan studera SLS arkivmaterial i forskarsalarna i Helsingfors och Vasa. Huvudkatalogen och det fritt tillgängliga digitala materialet finns på sökportalen Finna: sls.finna.fi.
SLS publicerar kontinuerligt mera digitalt arkivmaterial på Finna.
Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 3/2023.
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!