Skriv här det du söker efter!

Aktuellt

Märkets fyr. Foto: Tony Cederberg.

Skärgård tar sikte på sommaren med fyrar och navigering som tema

bild av pärmen på Skärgård 2/2020

Fyrar och navigering är temat för Tidskriften Skärgårds sommarnummer (2/2020). I dessa tider när hemester och inrikesresande rekommenderas mer än någonsin, uppmanar Tidskriften Skärgård oss att besöka Finlands fyrar och publicerar en lista med fyrar som finns på en udde eller ö man kan landstiga på, och därmed möjliga att besöka. Listan omfattar hela 60 fyrar, vilket ger oss resmål i 30 år om vi betar av två per sommar.

Tidskriften presenterar frivilliginsatser som görs inom Finlands Fyrsällskap för att bevara fyrarna och fyrkulturen och vi får också läsa en talkoarbetares erfarenheter under en vecka på Märkets fyr mitt ute i Ålands hav. Från bleke och värmebölja en dag, till frisk vind och hög sjö en annan. ”Det var nu lättare att förstå varför man byggt en skyddande stenmur på land, varför man inte byggt någon brygga och varför fönstren mot norr har förstärkts med järnbeslag. Nu var det ju ändå ”bara” vatten och inte ismassor som rullade in”, skriver Lena Långbacka.

I Ålands skärgård pågår ett projekt för att restaurera och återställa nio fiskefyrar. Fiskefyrarna kring Åland började byggas på 1930-talet och var som aktivast i slutet av 1950-talet. En fiskefyr hör inte till den allmänna utmärkningen av farleder, utan finns för att vägleda fiskare från havet in mot hamn. Restaureringsprojektet presenteras i Skärgårds sommarnummer som också visar upp tre omsorgsfullt ifyllda Fyrningsdagböcker för Yttergrunds fyr åren 1892–1893, 1914–1915 och 1917–1918. Dagböckerna har återfunnits i en sommarstuga i Sideby och berättar om fyrvaktarens arbete på Yttergrund som var Nordens högsta fyr då den invigdes 1892.

Navigering behandlas både historiskt och i nutid. Vårdkasar – ett effektivt försvarssystem med varningseldar – vittnas det om redan i Olav den heliges saga, som nedtecknades år 1030. Nordborna var tidigt duktiga på navigering, vilket vikingarnas långfärder bevisar. Det är svårt att veta när man började använda riktiga navigationsinstrument och det finns olika teorier om detta, men säkert är att islänningarna i mitten på 1100-talet skaffade sig tillgång till systematisk information om hur solen och stjärnorna rörde sig på himlen. Det första omnämnandet av en kompass på Island är från 1225 och då var den redan i allmänt bruk.

I Skärgård får vi också läsa mer om astronomisk navigation, som kräver en himlakropp och en sextant för att genomföras. Bengt Malmberg är överlärare och ansvarig för programutbildningen till sjökapten vid Högskolan på Åland och den som undervisar blivande sjökaptener i astronomisk navigation. Malmberg berättar också om hur sjöfartsutbildningen av idag i ser ut.

Lotsarnas vardag på Rönnskärs lotsstation längst ut i Vasa skärgård får vi också veta mera om i en intervju med Ruben Söderholm som jobbade som lots mellan åren 1951 och 1982.

Tidskriften Skärgård presenterar också bland mycket annat en båtfarares (näst)bästa vän – sjöscouternas hamnbok, samt scoutkåren Pojkarna som i november i år firar sitt 100-årsjubileum och på samma gång ger ut en historik.

Ett digert nummer alltså, med läsning för hela sommaren och resmål för de nästa 30 åren. Tidskriften Skärgårds sommarnummer finns att köpa som lösnummer på flera ställen längs kusten och på Åland. Mera information om tidskriften och hur du får tag på den på www.skargard.fi. Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.

 

Bilder fria att använda i samband med denna artikel finns på adressen: http://web.abo.fi/pressmaterial/skargard-2-20/
Vänligen ange fotograf, som finns nämnd i bildens namn.

Här kan du också i pdf-format ladda ner listan med fyrar att besöka!