Religionsvetenskap: Religion lever kvar i det moderna samhället

Professor och religionsvetare Peter Nynäs vid Åbo Akademi menar att vi lever i en postsekulär värld där frågor om tro fortfarande är lika aktuella. Däremot har formerna där människor är religiösa ändrats.

Text och bild: Stefan Westergård

Vid Åbo Akademi och det öppna universitetet kan man studera trosuppfattningar ur olika perspektiv. Det finns teologin som är ett mera kyrkligt ämne medan religionsvetenskapen är ett ganska ungt och akademiskt inriktat ämne som fördjupar sig i alla religioner och synsätt.

  • Det kan i lika hög grad gälla nya religioner och alternativ andlighet. Inom religionsvetenskapen platsar alla livsåskådningar, säger professor Peter Nynäs vid Åbo Akademi.

Till religionsvetenskapen hör även studier i ateism och agnosticism. De är också exempel på livshållningar, även om de då exkluderar någon specifik kraft eller gudom. Nynäs menar att gränsen mellan troende och icke-troende ofta är luddig. Vem är religiös?

  • I många fall väcks den stora frågan; handlar det här om någonting som kan kallas tro? Det finns många som säger att de inte tror, men ändå kan riter och praktik spela en viktig roll, se till exempel på alla som firar jul. Är man då religiös? Det kan i stället vara viktigt att försöka förstå religion i relation till samhället. Vilken roll spelar religion för t.ex. finländsk lagstiftning eller för skolväsendet, frågar Nynäs.

Hur man tar till sig en livshållning kan variera mycket, liksom hur man ger uttryck för den. En aspekt av religionsvetenskapen handlar därför om att kasta ljus på religionens roll i samhället. Det här kan gälla allt från beteendemönster till konsumtion och politik.

En annan aspekt av religionsvetenskapen ligger på individnivå; betydelsen av tro och ritualer, eller funktionen som religion har i en människas liv. Hjälper religion människan att orka, eller blir religion ett sådant inslag i livet att man tar avstånd från den? Hur ser du som religionsvetare på religion som funktion?

  • Religion kan vara ett maktredskap i samhället, i familjer och så vidare. Den är också en källa för individer att skapa hopp när människor känner sig hotade. Den fyller otroligt många funktioner. Och på nåt vis är det det som gör att religionen bibehåller en roll. I bland gäller det sociala sammanhang, i bland en form av tröst eller ett sätt att hantera någonting. Det låter oss både ordna fester och dra oss tillbaka.

Förutom den samhälleliga och den individuella biten så genomsyras religionsvetenskapen som ämne av historia.

  • När man pratar om religioner är det viktigt att förstå hur de har utvecklats över tid och varifrån de har kommit. För när vi talar om nya religioner så är de nödvändigtvis inte ”nya”, de kan ha rötter längre bak än man kan tro. Därför är det historiska perspektivet viktigt.

Ytterligare är det komparativa perspektivet viktigt. Enligt Nynäs kan det vara farligt att jämföra religioner sida vid sida men samtidigt måste man göra det för att få mera nyanserade perspektiv.

Således kunde man sammanfatta fyra viktiga perspektiv i religionsvetenskapen; det historiska, det jämförande, det sociologiska och det psykologiska perspektivet. Men vad är det då som pågår bland trosuppfattningarna i samhället?

  • Vi ser att den evangelisk-lutherska församlingen minskar och att små samfund inte ökar särskilt mycket. Det betyder ändå inte att vi blir mindre religiösa eller ointresserade av religion. Det betyder bara att formerna som människor är religiösa tillsammans på ändras, i takt med samhället.

Religionsvetenskapen blir ett kraftfullt verktyg när det gäller att förstå sig på olika samhällsfenomen. Nynäs påpekar också att religion ofta kan bli ett verktyg för politiker och beslutsfattare.

  • I många sammanhang kan religionsvetenskapen bli en het potatis. Det kan gälla beslut som inverkar på människors liv och då är det viktigt att det finns människor som har en nyanserad förståelse av sammanhangen. Ett exempel på det här är att frågan om eutanasi väcks i Finland.

Dagens samhälle präglas starkt både av individualism och av globalisering. Hur ser religionsvetenskapen på det här?

  • Vi tenderar att tänka att en människa har en religion. Men på individnivå är det inte så enkelt. Människor kan ha både förmåga och intresse att relatera till olika livshållningar, det kan handla om en blandning av både ateistiskt och religiöst.

Är alltså tro och religion mångsidigare och mindre homogen i dag?

  • Svår fråga. Är vi bara mer uppmärksamma på det? Vi tenderar att tro att religion var mera enhetlig förut, men samtidigt har det parallellt funnits folktro och folkmedicin vid sidan om den starka hegemoniska kyrkan. Men vi har ju större möjligheter till rörlighet och frihet. Det betyder mera intryck. Så kanske friheten betyder att det blir mera av ett smörgåsbord i dag, men hur det ser ut från olika individers håll kan vara svårt att veta.

På individnivå är det också mera accepterat att ha en egen åskådning. Den här utvecklingen har också lett till ett friare och mångsidigare samhälle. I Finland är samkönade äktenskap och kvinnliga präster några exempel på en mindre restriktiv samhällspolitik, till följd av större öppenhet vad gäller religion och normer.

Yrkesrollen

En religionsvetare kan alltså lägga fokus på allt från religionskunskap till samhällssynergi och individuella upplevelser. Var är då en religionsvetare verksam i yrkesrollen?

  • Religionsvetare hittar man ofta bland präster, kyrkliga yrken och religionslärare, det är det mest vanliga. Sen finns de givetvis i olika internationella organisationer, i media och i forskning. Det man får är en fördjupad förståelse för människan som samhällelig och kulturell varelse. Jag tror det är viktigt i många yrken som jobbar med människor. Det är en mera implicit kompetens, men en väldigt viktig sådan.

Hur ser sysselsättningsgraden ut bland utexaminerade?

  • Inom de yrkeskategorierna som jag nämnde så har det varit relativt lätt att få jobb. Om man då vill jobba med internationella organisationer så kräver det lite mera engagemang, då kan det vara bra att redan under studietiden söka sig till motsvarande praktik. Men sysselsättningsgraden är riktigt bra.

Nynäs är själv engagerad i antalet forskningsprojekt. I ett pågående projekt forskar de i vilken plats religion har i vanliga och unga människors liv. Ett av resultaten tangerar välmående.

  • Frågan är om religion bidrar till välmående eller ej. Det här är väldigt preliminära resultat men det verkar vara långt beroende på om religionen är i majoritetsposition i samhället eller ej. Om du är religiös och majoriteten är religiös så tenderar det att bidra till ditt välmående. Och mera för män än för kvinnor.

Vad beror det på?

  • Patriarkala strukturer är tydliga i de flesta religiösa sammanhang. De flesta religioner speglar ändå kanske mera mäns behov och intressen, hur de är organiserade på något vis.

Som ämne omfattar alltså religionsvetenskapen ett brett fält av arbets- och forskningsmöjligheter. Vem skall då studera religionsvetenskap?

  • Det passar för många människor. Men om du har det stora intresset för människan, alltså människor och människors liv så borde det passa dig. Men det kan lika gärna gälla personer som har ett intresse för samhällsfrågor. Sen är det alltid nån som helt enkelt är nyfiken på olika religioner och vill lära sig mer.

Akademiska studier innebär långt att man får bygga upp sitt eget studiepaket. Enligt Nynäs är det många som väljer biämnen som teologi, interkulturell kommunikation, historia eller psykologi.

  • Många val bestäms av lärarutbildningen där man tar kombinationer som fungerar. Sen finns det de som är intresserade av samhällsämnen och mänskliga rättigheter. Vi erbjuder en bred bas som man själv kompletterar. Vi tror det är viktigt att bredden och mångsidigheten finns.

Själv kom Nynäs från Österbotten för att studera vid teologiska fakulteten för att bli präst. Han kom sen att intressera sig för religionsvetenskapen och är nu professor på fakulteten.

  • Jag är själv intresserad av varför religion får vissa funktioner i människors liv och livsskeden, bland olika personligheter… Sen är det också intressant hur religion och makt kan sammanflätas.

Förutom ämnet vid akademin erbjuder också det öppna universitetet vid Åbo Akademi introduktionskurser i ämnet religionsvetenskap

Uppdaterad 9.5.2018