Motpolen till slit-och-släng är hantverk. Det någon satt tid på att framställa sätter vi ett större värde på och vill gärna satsa på att reparera och bevara. Med tanke på de sinande naturresurserna är allt som tar oss från slit-och-släng till nånting mer hållbart välkommet. Dessutom har hantverk ett egenvärde i skaparglädjen, gemenskapen och traditionerna, listan kan göras lång.
I nummer 3/2020 av Tidskriften Skärgård är temat handens verk. Numret som utkommer 25.9 presenterar olika former av hantverk och vi får bekanta oss med flera hantverkares arbete och vardag.
Hanna Nore är traditionell skinngarvarmästare bosatt på Kimitoön. Med garvning menar man att genom kemiska reaktioner förädla råläder till hållbart läder, som bland annat tål värme- och fuktförändringar. I gynnsamma förhållanden kan det hålla i tusentals år. Det finns bara några få traditionella yrkesgarvare i Finland men branschen verkar växa. Också Anita Storm, ekologirådgivare på Marthaförbundet, kan garva och hon kan göra en hel del annat hantverk också när hon får en säl i händerna. Sälen är en fantastisk råvara säger hon, men problemet är att produkter gjorda av säl inte får säljas, på grund av ett rådande EU-direktiv.
Vi får också träffa två båtbyggare i Tidskriften Skärgård – den ena i Korpo, den andra i Mariehamn. Joel Simberg i Korpo är hantverkare och företagare. Inkomsten som båtbyggare är varierande och osäker men han säger att ”ovissheten om vilka uppdrag som väntar, väcker min nyfikenhet och håller mig sysselsatt”. Charmen med att vara hantverkare är att resultaten är synliga och kännbara, menar han. Petter Mellberg är båtbyggnadsmästare för segeljakten Alanta, som just nu byggs i Sjökvarteret i Mariehamn, en plats där flera traditionsbåtar genom åren sett dagen ljus. Från att ha varit ett projekt med fokus på att bygga en kopia av en seglande passagerarbåt från 1800-talets mitt, har arbetet med Alanta mer och mer börjat fokusera på dokumentation och kunskapsöverföring. Man har märkt att kunskapen om att bygga en båt på klink utan mallspanter inte riktigt finns dokumenterad, så nu gör man också det. Målet är att sjösätta segeljakten Alanta i samband med att Mariehamn står som värdhamn för Tall Ships Race i juli 2021.
Tidskriften Skärgård tar också upp det som traditionellt varit hantverk för kvinnor, nämligen stickning och en särskild vävteknik för ryor. Den traditionella tikkuröijy från Karlö är en grå tröja stickad i otvättad ull. Ullfettet isolerar och skyddar mot vind och väta. Tikkuröijyn stickades ursprungligen i ett stycke med tio strumpstickor och ofta ingick bärarens initialer i mönstret – särskilt om Karlöbruden stickade till sin blivande äkta hälft. Det hände också flera gånger att det var med tröjans hjälp en drunknad kunde identifieras, tack vare initialerna. Stickkonsten kring Karlötröjan förföll en längre tid men har under de senaste åren upplevt en renässans. Nu ordnas träffar där man stickar tillsammans, ung som gammal, kvinnor som män.
I Hantverkstaden i Korpoström tränar Britt Henriksson på sitt tålamod – hon gör en rya som består av 42 000 knutar. Ryan ska bli en kopia av en hon lånat från Landskapsmuseet, som visat sig vara från Markomby Västergård i Korpo, som var Britts morfars hemgård. I dag tänker vi oss oftast ryan som ett inredningselement, men några generationer tillbaka var den i högsta grad ett bruksföremål, som användes bland annat som värmande täcke. I Skärgårdscentrum Korpoström finns just nu en utställning med ryor.
Utöver detta besöker Tidskriften Skärgård 3/2020 Barösund i Ingå, fördjupar sig i vad namn på till exempel öar berättar om historiska händelser, man tittar in i det digitala skärgårdsmuseet SKÄREN, bjuder på några bokrecensioner och hedrar med en presentation en av sina finansiärer, Marslars-Birger från Kittuis i Houtskär.
Tidskriften Skärgård utges med fyra temanummer per år av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, som är placerat vid Centret för livslångt lärande. Mera information om tidskriften, prenumerationer och lösnummer på www.skargard.fi.
Text: Mia Henriksson
Sidans stora bild visar hur Britt Henrikssons rya blir till. Foto: Anna Franzén.