Lär känna din plast och hantera den rätt
Forum för skärgårdsforskning fyllde Skärgårdscentrum Korpoström med plastkunnande.
Vi borde känna vår plast bättre. Vi känner olika träslag och vi vet att det finns olika slags metaller. Men med plast står vi plötsligt handfallna och okunniga. Det finns olika slags plaster, vi har mycket att lära oss.
Ungefär så här citerar Christoffer Boström en av de personer som står bakom den internationella utställningen Plast i havet / Out to Sea – The Plastic Garbage Project. Boström som är biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi har koordinerat utställningens varande i Skärgårdscentrum Korpoström i sommar.
Att lära känna plasten bättre var också temat för Forum för skärgårdsforskning som arrangerades i skärgårdscentret i mitten av maj. Rubriken Den fantastiska, fruktansvärda plasten säger allt – plasten kan vara både god och ond.
Svårt att tänka sig en värld utan plast
Mariann Holmberg, lektor emerita vid Arcada, har jobbat med plast och materialforskning hela sitt yrkesverksamma liv. Hon säger att det utgående från kemisk struktur finns cirka 400 olika plaster och totalt nästan 70 000 varianter av plastmaterial.
– Hur skulle vårt liv utan polymera material se ut? Jag tror vi knappt kan tänka oss det. När man förväntar sig att förpackningen ska hållas ren och hygienisk, då finns det knappast något bättre material än plast. Tänk dig en dator, dammsugare, vitvaror, eller annan elektronik utan en enda plastkomponent. Eller en medicinsk spruta? Det går inte. Här behöver vi plast. Det är plast som inte blir omhändertaget rätt, som är det stora problemet, säger Holmberg.
Holmberg ritar upp en pyramid och fördelar plasterna i tre kategorier. Längst ned finns de billiga bulkplasterna där till exempel PVC-plast, polyeten och polypropen ingår, dvs. till exempel förpackningsmaterial vars användning vi säkert kunde skära ned på. I pyramidens mellersta kategori finns de tekniska plasterna, så kallade ingenjörsplaster. De är dyrare och har någon teknisk egenskap som gör dem lite mer avancerade, till exempel att de klarar värme bättre än bulkplasterna. I pyramidens topp finns de riktigt dyra specialpolymererna. De har speciella användningsområden, till exempel kan de användas inne i människokroppen.
– Ska man byta ut ett blodkärl i en människa så kan man inte använda samma plastmaterial som det i trädgårdsslangen, säger Holmberg. Det finns skäl att reflektera över detta, att det är skillnad på plast och plast.
Plast på gott och ont
Peter Uppstu, doktorand i polymerkemi vid Åbo Akademi talar om framtidens plastproduktion. Han konstaterar att plastproduktionen ökar hela tiden. Globalt är vi nu uppe i en årsproduktion på drygt 350 miljoner ton plast.
– Men det är inte bara plasten, samtidigt går också till exempel cementproduktionen upp. Det handlar om att folk lever bättre och att vi blir allt fler människor på jorden. Efterfrågan ökar.
Uppstu påpekar att en del syntetiska plaster används för att göra miljön gott, till exempel i vindmöllor eller solpaneler som producerar grön energi. Det är oftast en fråga om ”å ena sidan och å andra sidan” när man diskuterar plast. Till exempel Coca Cola har tagit fram växtbaserade plastflaskor. De är samma vanliga flaskor men de har tillverkats av sockerrör istället för olja. Processen är dyrare men tack vare den goda image den ger, kan det eventuellt löna sig. Likaså har Lego gått ut med att de ska börja producera plast på ett mer hållbart sätt och ersätta oljan med sockerrör.
– Men där kan man fråga sig, är det vettigt att använda mat för att göra plast? Har vi bättre användning för åkermarken och sockerrören?
Sortera plasten rätt
Också vid Sydvästra Finlands avfallsservice skiljer man på plast och plast men på ett annat sätt. Förpackningar av plast återvinns, resten går till förbränning. Man gör så kallat granulat av de olika återvunna plastförpackningarna och granulatet kan sedan användas för att göra nya plastgrejer.
– Det enda man inte kan tillverka av återvunnet plast är livsmedelsplast. Det går inte att garantera att det är tillräckligt rent, säger Mikaela Sundqvist vid Sydvästra Finlands avfallsservice.
Hon poängterar att plasten som samlas in faktiskt kommer till användning. All plast från återvinningskärlen samlas in och förs till Riihimäki. Cirka 70 procent återvinns, den resterande 30 procenten – om plasten är för smutsig eller sorteringsmaskinen inte känner igen den som plast – blir energi i Fortums kraftverk i Riihimäki.
– Det är viktigt att vi sorterar rätt. Olika plaster blir olika granulat, de kan inte blandas. Därför ska man till exempel skilja locket från förpackningen i ett påläggspaket, de är av olika plast, säger Sundqvist.
Plast kan återvinnas nästan hur många gånger som helst. Problemet är att endast förpackningar återvinns, så om man gör en hink av återvunnet plast så platsar hinken inte i återvinningen när den väl kasseras.
Det viktiga för oss alla är dels att försöka bidra till att stoppa ökningen av plastproduktionen – alltså använda mindre plast – men också att hantera plasten rätt. Utställningen Plast i havet visar tydligt vilka konsekvenserna blir när plasten hamnar fel. Till exempel i Stilla Havet flyter en ansamling av plast lika stor som en kontinent och 30 meter djup. Norra Stillahavsströmmens virvel håller plastsoppan i konstant rörelse. Varje år når 8–12 miljoner ton avfall våra världshav, ungefär 70% av världshavens avfall är plast.
Forum för skärgårdsforskning arrangerades i maj i Skärgårdscentrum Korpoström av Skärgårdshavets biosfärområde och Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, placerat vid Centret för livslångt lärande. Utställningen Plast i havet visas ännu till och med 30.9 på Skärgårdscentrum Korpoström http://skargardscentrum.fi.
Text och bild: Mia Henriksson