Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi övergår till en mera pedagogisk process för att arbeta med språket i pro gradu-avhandlingarna. Istället för en språkgranskning av en färdig pro gradu, är det nu obligatorisk språkrespons som gäller för den studerande.

– Det innebär att den studerande i slutet av skrivprocessen får respons på sitt språk i avhandlingen. På det här sättet undviker vi risken att språket i en redan färdig avhandling underkänns.

– Också tidigare har man kunnat få respons men det har varit frivilligt och alltid har studenterna inte gett sig tid eller brytt sig om att fokusera på språket.

Det säger universitetslärarna i svenska Maria Nyman och Kati Palmberg, som båda jobbar vid Centret för språk och kommunikation, som organiserar under Centret för livslång lärande.

Inledningsvis handlar det om ett pilotprojekt som inleddes vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi 2018. Från och med hösten 2019 tas också fakulteten för naturvetenskaper och teknik med i försöket och då gäller det avhandlingar på både svenska och engelska – för båda fakulteterna gäller försöket studerande i Åbo. Tanken är att modellen ska tas i bruk vid hela Åbo Akademi.

– Språkresponsen ordnas via Moodle, där man ska lämna in vissa delar av sin avhandling, bland annat abstraktet, och sedan får man respons, säger Palmberg.

Abstraktet och resultatredovisningen är de delar som brukar vara mest utmanande i skrivprocessen. För att kunna skriva abstraktet måste man vara ganska långt med pro gradu-avhandlingen, eftersom bland annat de huvudsakliga resultaten beskrivs där.

– Abstraktet är viktigt. Det är det första man läser när man öppnar en gradu. Tyvärr är det ofta den texten som studerande skriver i alla hast när de har bråttom att få gradun klar. Då blir det sällan bra, säger Palmberg.

Hittills har försöket med språkrespons fått god respons av studenterna.

– Studenterna tycker det är jättebra. Man får veta ungefär hur bra texten fungerar språkligt, och om man måste förbättra nånting. Det nya systemet innebär att också de som är duktiga på att skriva får respons och reaktioner på sin egen text, inte bara ett godkännande, säger Nyman.

Förstås har övergången till ett nytt system kastat en del grus i maskineriet. Till exempel har alla inte noterat ändringen och studenten kan ha fått fel information om språkgranskningen, eller också har studenten inte insett att responsen inte kommer över en natt.

– Vi har vissa deadlines, och responsen kommer senast cirka två veckor efter det. Men överlag har försöket gått bra. Vi ser ju att det här är ett steg i rätt riktning, det innebär inte enbart ett stöd för studenten att kunna jobba mer medvetet med språket efter responsen, utan innebär att studenten får extra handledning, vilket till och med kan leda till att den blir snabbare färdig, säger Nyman.

Språkcentret har också beaktat det faktum att en studerande ofta befinner sig på annan ort i graduskedet. Därför erbjuds olika former av handledning för dem som behöver jobba lite mer med språket i sina texter, och som ännu inte kan få klartecken för sin text av språkläraren som ger respons. De kan få handledning till exempel över Skype, per e-post, eller genom att träffas.

Palmberg och Nyman påminner om att Språkcentrets övriga språkstödsformer finns kvar. Textverkstäder, där man kan titta in för att få hjälp med en text på svenska i vilket skede som helst under studierna, arrangeras ungefär en gång i veckan och individuell skrivhandledning går också att boka in.

Mia Henriksson