BLH undersöker former för framtidens undervisning

harmala_brasken
Doktorand och universitetslärare Ann-Sofi Härmälä-Braskén är en av medlemmarna ur operativa gruppen i projektet Bothnia Learning Hub. Foto: Stefan Westergård.

Projektet Bothnia Learning Hub (BLH) är ett av regeringen Sipiläs spetsprojekt för att utveckla lärarutbildningen. Inom projektet experimenterar man med nya teknologier och arbetssätt för att vidareutveckla och sprida god praxis av digitala lärandemiljöer. Tanken är att höja kompetensnivån såväl ute på fältet som på lärarutbildningen.

I BLH medverkar sju österbottniska skolor tillsammans med lärarutbildningen vid Åbo Akademi, Centret för Livslångt Lärande och Experience Lab. Ann-Sofi Härmälä-Braskén i BLH:s operativa grupp påpekar att det är viktigt att utvecklingsarbetet kring det digitala individualiseras och anpassas till utgångsläget och kompetensnivån hos de olika aktörerna.

– Digitaliseringen har pågått ett tag men det är viktigt att komma ihåg att vi är alla på olika nivå vad gäller erfarenhet och kompetens. Man måste starta därifrån man står, säger Härmälä-Braskén.

Redan nu finns många appar och program som marknadsförs i utbildningssyfte. Härmälä-Braskén menar också att det är viktigt att tillåta misslyckanden när man testar nya digitala lösningar.

– Man lär sig även av ett misslyckande. Det vi menar är att man inte bara ska göra sånt som man vet har ett gott utfall. Då begränsar man sig och vågar inte pröva på någonting nytt. Man måste utanför komfortzonen för att lära sig någonting.

Men att tekniken har såväl fördelar som nackdelar är sedan länge känt. Delningskulturen och appar kan skapa mervärde om det implementeras på rätt sätt, samtidigt som tekniken också kan bli ett störande element för en del elever.

– Därför tror jag det är fegt om vi sticker under stolen med det och säger att digitaliseringen enbart är bra. Projektet BLH:s syfte är att vi lärare, lärarutbildare och lärarstuderande tillsammans undersöker detta.

BLH Botnia Learning Hub

En naturlig del

Enligt Härmälä-Braskén vore det bra om användningen av tekniken blir en naturlig del av skolvardagen.

– Om utrustningen bara används då och då så blir det mycket mer iver, ”hej nu får vi använda dem!”. Då kan fokus bli på själva utrustningen och tekniken i stället för på själva arbetsuppgiften. Det fungerar bättre när tekniken blir en del av elevens verktygsback, inte någonting som bara tas fram vid speciella tillfällen.

Eftersom projektets syfte är att höja kompetensnivån bland samtliga aktörer i utbildningskedjan blir det viktigt att lägga fokus på rätt sak. En mångfald av verktyg och appar måste regleras av kompetens och erfarenhet.

– Det är särskilt viktigt att vi inom lärarutbildningen funderar tillsammans med våra studerande, i en vidare bemärkelse, för vad digitaliseringen har för betydelse för skolan och samhället i stort. Vi behöver också ge våra studerande verktyg för att de i sitt framtida yrke ska ha möjlighet att göra goda pedagogiska och didaktiska val när det gäller digitala lärmiljöer och arbetssätt.

Inom ramarna för BLH har bildningsdirektörerna i de utvalda kommunerna valt ut en skola för att bli en s.k. fadderskola. Inledningsvis samlades representanter från fadderskolorna i en digicirkel för att kartlägga och fundera kring digitaliseringens utmaningar och möjligheter. Att bli fadderskola innebär också att kompetensen ska spridas och att det kollegiala lärandet utvecklas.

– Att kunna samlas kring ett bord och ha personliga relationer är viktigt. Då blir det lättare att dela med sig av lärdomar och funderingar. Därför gäller det att hitta lösningar för att möjliggöra en smart och öppensinnad delningskultur.

Förutom digicirklarna har projektet BLH involverat lärarutbildningen genom att låta lärarstuderande testa på digitala innovationer som bl.a. Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR). Dessa testades i workshops tillsammans med fadderskolorna. Studerande fick även hålla undervisning med digitala verktyg i en riktig skolklass.

– Studerande har inom en kurs, Kemi i vardagen, planerat och hållit undervisning i Vasa Övningsskola som är projektets pilotskola. Fokus var på didaktisk användning av digitala verktyg i undervisningen och vid pedagogisk dokumentation. Studerande och utbildare har då tillsammans utvärderat de digitala inslagen, deras mervärde och hur vi kan vidareutveckla dem.

Förutom den egna verksamheten samverkar också BLH med andra projekt kring samma tema; bland annat pågår en tutorlärarutbildning för att utbilda tutorlärare. Dessa tutorlärare har uppgiften att sprida och omsätta ett mångsidigt pedagogiskt kunnande i det egna kollegiet. Det här tangerar färdigheter inom såväl det pedagogiska som det digitala området.

BLH2
Formerna för hur digital undervisning kan se ut är många. Här programmeras ett piano av modellera genom kretskortet MakeyMakey

Initiativ från kommunerna

Härmälä-Braskén tillägger att initiativet till projektet togs av kommunerna. Vanligen innefattar den här typen av projekt flera universitet, men när det gäller BLH är det Åbo Akademi som håller i trådarna.

  • Det tyder på ett behov av denna kunskap när kommunerna själva tar kontakt. Digitaliseringsprojekt förekommer landet runt men det är unikt i den mån att det är ett samarbete mellan ett universitet och flera kommuner. Utvärderingen har inte börjat ännu men den respons vi har fått har varit positiv.

Någonting som Härmälä-Braskén efterlyser ute i samhället är IT-pedagoger. I nuläget finns ingen särskild utbildning för IT-pedagoger på svenska i Finland.

  • Det borde dels finnas IT-stöd men också IT-pedagoger. IT-stödets uppgift är att se till att infrastrukturen fungerar.

Om teknik eller bokningssystem strular minskar motivationen till att använda den igen. Därför menar Härmälä-Braskén att det är viktigt med fungerande infrastruktur. För många gymnasiers del löstes frågan när studentexamen digitaliserades; då fick många gymnasier en IT-ansvarig. På övriga stadier varierar situationen.

– Förutom teknikansvaret behövs ytterligare IT-pedagogernas expertis kring den didaktiska processen. Det behövs helt enkelt en person med erfarenhet som kan föra kunskapen vidare till resten av lärarkollegiet.

Med detta skrivet fortsätter projektet i sin mission att finna och utveckla lärandemodeller som på bästa vis integrerar det digitala in i skolvardagen.

Stefan Westergård

Om ni vill läsa mer om projektet hittar ni även Bothnia Learning Hub på nätet: www.bothnialearninghub.fi

Uppdaterad 14.5.2018