Samhällseffekt är ett populärt ord inom bland annat projektvärlden. De flesta utvecklingsprojekt har som mål att på något sätt sätta spår i samhället. Många lyckas, men en del projekt resulterar inte i mycket mer än en mapp i en bokhylla.

Central Baltic-projektet St Olav Waterway är ett projekt som knappt har hunnit plocka in papper i mapp under projektets gång. Projektet tog snabbt fart och utvecklades i en takt som överraskade också dem som jobbade med det. Och spår i samhället, det har det satt på många olika sätt. I slutet av mars är projektet officiellt slut men verksamheten fortsätter, delvis i regi av den tvåspråkiga föreningen Olofsleder i Finland rf – Suomen Olavinreitit ry.

Nina Söderlund som koordinerade projektet St Olav Waterway har lång erfarenhet av att jobba i eller leda projekt. Hon är mer än nöjd.

– St Olav Waterway är alla projekts moder. Jag kan inte föreställa mig ett projekt som skulle lyckas så här bra, och dessutom över landsgränserna, säger Söderlund.

Hon är i skrivande stund snart på väg till Arbets- och näringsministeriet på ett Östersjöseminarium, där hon ska berätta om projektet och hur det utfallit. Det blir inte svårt att hitta styrkorna i projektet, säger hon.

– Projektet har gått över landsgränserna, det är miljövänligt, det stöder enkelheten så att mindre företag och vanliga människor kan ha nytta av det, det för fram lokal mat, ja, listan kan göras lång.

Projektet St Olav Waterway gick ut på att skapa pilgrimsleden S:t Olofs sjöled/Pyhän Olavin merireitti/St Olav Waterway från Åbo till Trondheim. Fokus låg på utmärkningen av S:t Olofs sjöled med S:t Olofsmärken från Åbo genom S:t Karins, Pargas, Nagu och Korpo, Kökar, Sottunga och fasta Åland. På den svenska sidan från Grisslehamn gällde det att länka den nya Vikingaleden med redan befintliga leder för att få en sammanhängande led Åbo–Trondheim, en sträcka på ca 1 200 km.

Målsättningen nåddes; det går nu att pilgrimsvandra från Åbo till Trondheim. En annan målsättning var att locka vandrare från när och fjärran till leden särskilt utanför högsäsong, det här som stöd för turistnäringen.

– Vi väntar med spänning på att se hur vi lyckats med det här. Det kommer en del förfrågningar om vandringar för nästa säsong, så det ser bra ut men vi kan inte hjälpa att den stora majoriteten semestrar i juli, åtminstone i Finland. Från Europa hoppas vi det kommer vandrare senare på sommaren också, säger Söderlund.

Tanken är att i år inleda den egentliga vandringssäsongen i mitten av maj och fortsätta till slutet av september. I mitten av maj arrangerar Väståbolands församling en vandring och på hösten arrangeras en retreat på Kökar, som officiell början och slut på säsongen.

Aktörerna är många, och har egentligen varit det hela tiden under projektets gång. Det garanterar också att verksamheten fortsätter när projektet nu tar slut. Utöver att föreningen Olofsleder i Finland ska driva en del av verksamheten, kommer Pargas stad att ta över skötseln av webbplatsen https://stolavwaterway.com och de sociala medierna, turistorganisationen Visit Åland tar hand om den digitala kartan som visar ledens sträckning, Visit Turku och Visit Pargas marknadsför leden stort i sina broschyrer och också i Sverige har Visit-organisationerna aktivitet. Församlingar och föreningar bidrar också starkt till att utveckla pilgrimsvandringskonceptet.

– Det känns bra att det finns så många andra som verkligen vill ta över på olika vis. Samtidigt som det kan vara lite struligt då det finns så många aktörer som är engagerade på olika sätt längs leden, säger Söderlund.

En av de riktigt stora effekterna av projektet St Olav Waterway är de redan ganska långt hunna planerna på ett pilgrimscenter i Åbo och satsningarna på att pilgrimsvandring. Domkapitlet vid Åbo ärkestift har initierat ett projekt med målet att skapa ett koncept för ett nationellt pilgrimscenter i Åbo, samt att stärka pilgrimsvandrarverksamheten i Finland. Finansiärer för projektet som pågår åren 2020–2022 är Åbo stad, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Åbo ärkestift och Borgå stift. Projektledaren valdes i mitten av februari och man uttalar att projektet för att lyckas förutsätter ett nätverk av samarbetsparter lokalt, nationellt och internationellt.

– Det här projektet har lovat att våren 2021 sammankalla ett möte där alla aktörer kan diskutera hur vi bibehåller kontakten, och hur vi ser till att S:t Olofs sjöled lever vidare. Jag drömmer om att man in framtiden kan marknadsföra alla landets pilgrimsleder samlat, så som man nu gör med Olofslederna, säger Söderlund.

Hade idén om ett pilgrimscenter i Åbo fötts utan St Olav Waterway?

– Nej. Utan St Olav Waterway hade ingen kommit på tanken. Pilgrimskonceptet och intresset har kommit i och med projektet.

Hur kommer det sig att idén föddes och lyckades så väl?

– Idén var Aaro och Ulla-Maija Söderlunds från Nagu. De är idésprutor som få och hade talat om pilgrimsleder länge innan vi andra förstod hur bra idén är. Att det blev verklighet är en produkt av Nordiska skärgårdssamarbetet. Ester Laurell sammankallade till diskussion vilka gemensamma projekt vi kunde föra fram. Där fanns många idéer men när vi sedan började bena fram vilken vår gemensamma nämnare kunde vara, så kom vi fram till St Olav Waterway.

Till att den goda idén blev verklighet bidrog också tidpunkten, det fanns ett behov och en efterfrågan på detta, och så fanns det pengar att söka.

– En avgörande faktor var också de ålänningar som ställde upp, trodde på sin sak och jobbade häcken av sig, fast resurserna egentligen inte fanns. Jag menar Finlands minsta kommun Sottunga och föreningen Franciskus på Kökar. Utan dem hade projektet inte blivit av. Och förstås alla frivilliga som ryckt in där det behövts med olika slags kunnande. Också framöver kommer det att behövas många, många frivilliga, till exempel nu i vår, som går längs lederna och kollar att de är i skick.

I december 2018 erhöll S:t Olofs sjöled certifikat som officiell Olofsled i Norden. De nordiska Olofslederna (St Olav Ways) är i sin tur en officiell led bland de europeiska kulturvägarna, vilket innebär att Finland fick sin första europeiska kulturväg i och med certifikatet.

En konkret följd av projektet är också boken ”Pyhän Olavin retkeilyreitit. Kulttuurihistoriaa ja luonnonnähtävyyksiä” som publiceras i mitten av april. Text och bilder är av Harri Ahonen och Aada Ala-Tala. I planerna finns att boken översätts till tyska och förhoppningsvis svenska.

Projektet St Olav Waterway har pågått 1.9.2016–31.3.2020 med en budget på ca 1,5 miljoner euro. Huvudman för projektet har varit Åbo Akademi genom Centret för livslångt lärande (CLL). Projektet har haft åtta samarbetsparter, i Finland utöver Åbo Akademi (CLL), Pargas stad och Yrkeshögskolan Novia. Egentliga Finlands förbund har varit med som delfinansiär. På Åland var föreningen Franciskus på Kökar och Sottunga kommun parter i projektet. För Ålands del är medfinansiären Ålands landskapsregering. I Sverige deltog kommunerna Söderhamn och Östhammar, samt föreningen Pilgrimstid Sverige.

Text: Mia Henriksson

Foton: Jouni Lappi