27.2.2024
Skärgårdshavets Unesco biosfärområde firar 30 år i år. Jubileet uppmärksammas av tidskriften Skärgård, vars första nummer för i år ha biosfärområdet som tema. Jubileet firas under parollen It’s about life – man firar livet, människan och naturen – och det är just det som lyfts fram i Skärgård 1/2024.
Biosfärområdets verksamhet Knattelabbet lockade i fjol över 2 000 besökare till Skärgårdscentrum Korpoström. Skärgårdscentret är en bas för marinbiologisk forskning vid Åbo Akademi, samtidigt som det är ett besökscenter som syr samman vetenskap och skärgårdskunskap med konst och kultur. I och med att Knattelabbet startade 2016 kunde man också koppla ihop marinbiologi med barnaktiviteter i centret, vilket visat sig vara lyckat.
I Skärgård 1/2024 får vi också bekanta oss med konceptet biosfärambassadör via Åsa Rosenberg som är en av hittills 57 utbildade ambassadörer. Hon berättar om utbildningen och om hur den fått henne att addera hållbarhetsaspekter i vardagen, såväl privat som professionellt.
Flera företag och organisationer i Skärgårdshavet som vill främja hållbar utveckling i skärgården har ingått partnerskap med biosfärområdet, två av dessa presenteras i tidskriften: Gabriel Sydänvirta i Korpo som driver programtjänsten Moving Heart och Charlotta Björklöf i Nagu som driver gården Västeräng. Både ambassadörer och partner – och i viss mån också knattarna som besökt Knattelabbet – har någonting gemensamt, nämligen kunskap, intresse och engagemang att sprida information om vårt gemensamma biosfärområde.
Biosfärområdet leds av en koordinator. Koordinatorerna har präglat verksamheten genom åren. Skärgård går igenom dem alla och samtidigt målas en gropig men målmedveten väg framåt till idag. Nuvarande verksamhetskoordinator sedan 2007 Katja Bonnevier tillägnas ett personporträtt. Bonnevier är noga med att poängtera att ”vi alla är biosfärområdet” och att biosfärområdet inte är en intresseorganisation, utan en plattform där alla intressen ska kunna mötas. Det finns 748 biosfärområden i världen, varav två i Finland, och de ska alla arbeta för att uppfylla tre funktioner: att bevara, utveckla och stödja det område de är verksamma inom.
Titti Edfelt på Mielisholm i Pargas lever och bor i biosfärområdet. I Skärgård berättar hon om hur det är att vara biodlare, mathantverkare och trädgårdsmästare. Hur livet i biosfärområdet gestaltar sig framgår också i det deltagande konstprojektet ”Människor vid hav” av ElinMaria Sydänvirta och Lotta Virtanen. Projektet resulterar i en utställning som visas i Skärgårdscentrum Korpoström i sommar.
Tidskriften Skärgård 1/2024 bjuder också på en jämförelse av floran idag och för hundra år sedan på Utö och Jurmo, vi får veta hur biosfärområdena kring Östersjön samarbetar för att främja vattenskyddet och stärka fiskbestånden och vi bekantar oss med Åbolands skärgårdsstiftelse som vill skapa konkreta lösningar för en levande skärgård.
I en tillbakablickande artikel möter vi också Sigrid och Eva Strömborg som växte upp i Korpoström i slutet av 1800-talet. Mariella Lindén är författaren bakom boken Kring Strömborgs – Om att leva vid strömmen, som innehåller cirka 360 fotografier som dokumenterar den åboländska skärgården för hundra år sedan, till stor del 1930-talets Korpo.
I serien Min ö skriver Antti Suomalainen om sin ö Sveaborg. En stadsdel i Helsingfors på cirka 13 minuters färjeresa från Salutorget, där man det oaktat lever öliv.
Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Mera information om tidskriften och hur du får tag på den på www.skargard.fi.