12.5.2021
Upprustning trots fullfjädrad global kris
Coronapandemin är inne på sitt andra år och i stora delar av världen visar den inga tecken på att ebba ut. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) var antalet bekräftade fall av covid-19 i slutet av april 2021 uppe i dryga 146 miljoner och antalet dödsfall i 3,1 miljoner. Enligt WHO hade över 930 miljoner doser vaccin administrerats globalt.
Enorma resurser har mobiliserats för att rädda liv, skydda de mest sårbara, stimulera ekonomin, hindra massarbetslöshet och -fattigdom, upphandla och distribuera vacciner samt åtgärda en mängd andra problem som pandemin gett upphov till. För att klara sina utgifter skuldsätter sig många länder allt mer och enligt Internationella Valutafonden (IMF) har den globala bruttonationalprodukten sjunkit med 4,4 %.
Mot denna bakgrund ter det sig minst sagt bakvänt att ta del av SIPRIs (Stockholm International Peace Research Institute) senaste data gällande globala trender i militära utgifter. Uppgifterna visar att dessa utgifter år 2020 låg på hisnande 1641 miljarder euro, den högsta nivån sedan 1988. På global nivå visar utgifterna en ökning på 2,6 % sedan 2019. SIPRI liknar de militära utgifterna vid en sorts global termometer som mäter militära spänningar länder och allianser emellan. I bakgrunden ligger också ökad kapprustning som inte längre kan stävjas med hjälp av internationella avtal.
Statistiken över militära utgifter leds av USA, Kina, Indien, Ryssland och Storbritannien. USA stod 2020 för hela 39 % av de globala militära utgifterna och landets militära budget ökade under året med 4,4 % medan Kinas militära budget ökade med 1,9 %. Som en jämförelse kan nämnas att Finlands militära utgifter år 2020 låg på 3,3 miljarder euro men att också våra dito har ökat med nästan 10 %. Enligt forskaren Kari Paasonen från tankesmedjan Safer Globe är detta dock bara en början. I och med anskaffningen av nya stridsflygplan kommer också Finlands militära utgifter att skjuta i höjden under kommande år.
Frågan är hur allt detta går ihop med den rådande Coronakrisen och – mer allmänt – bakslagen vad gäller att nå de globala hållbarhetsmålen. Enligt en enkät utförd av YLE i maj 2020 ville 57 % av finländarna att anskaffningen av stridsflygplan skulle flyttas framåt för att hantera Coronakrisen och få den finländska ekonomin i balans. Också i andra länder har röster höjts för satsningar på Coronakrisen och -återhämtning snarare än upprustning. Frågan är dock om dessa röster får gehör. Åtminstone i Finland har de hittills avfärdats som närmast absurda och mötts med argumentet att (luft-) försvaret trots den exceptionella kris vi genomlever inte kan hålla ett mellanår.
Catharina Groop
Vice-direktör för CLL
Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 2/2021
Centret för livslångt lärande – startsida