Skriv här det du söker efter!

Långtidsuppföljningen är en av forskningsinstitutets styrkor 

Den profilerande bojen vid Päiväluoto mätstation nära Själö. 

Det som hör till Åbo universitets Skärgårdshavets forskningsinstituts kärnverksamhet kommer egentligen fram redan i namnet – att forska i Skärgårdshavet. Ändå räcker det inte med att forska endast i Skärgårdshavet, eftersom det är en del av den större helheten Östersjön. Alla processer och förändringar som händer i Östersjön, såsom övergödning eller inkomna saltpulser, speglas förr eller senare också i Skärgårdshavet.

Att bara forska i Östersjön räcker inte till för att få en riktig helhetsbild, för allt vatten i Östersjön kommer från Atlanten. Vattnet som upprätthåller salthaltsnivån i Östersjön kommer under vissa specifika stormförhållanden in som saltpulser via de danska sunden. Det sötvatten som förs till Östersjön med älvarna och åarna är Atlantvatten som förångats, bildat moln och regnat ner i avrinningsområdet runt Östersjön. Dessa två källor är orsaken till Östersjöns speciella karaktär, bräckt vatten. För att förstå hur Skärgårdshavet fungerar krävs alltså även en förståelse för klimatförhållandena över Atlanten, och denna helhet kan sägas forma Skärgårdshavets forskningsinstituts kärnverksamhet.    

Förhållandet mellan Skärgårdshavet, Östersjön och Atlanten undersöks genom långtidsuppföljning, så kallad monitorering. Då observeras alltid förhållandena på samma plats, med samma regelbundenhet, året runt, med samma metoder. Dessa observationer bildar en tidsserie av många, likadana provtagningar. Vid långtidsmonitorering observerar man förhållandena exempelvis varannan vecka, eller så görs de under en kortare tidsspann, med några timmars mellanrum. På båda sätten kan man upptäcka någonting väsentligt gällande ett havsekosystem. På Själö använder vi oss av båda observationssätten. 

En man vid en isvak, lutande mot en släde med någon form av mätningsdon hängande från släden ner i vaken.
Provtagning vid Päiväluoto mätstation strax efter att uppföljningsprogrammet på Själö hade inletts. På bilden fältmästare Gunnar Vikström.

FORSKNINGSINSTITUTETS långtidsuppföljning av havsmiljön påbörjades redan år 1966 vid ön Päiväluoto nära Själö, bara två år efter forskningsinstitutets grundande. Det finns alltså tidsserier som beskriver havsmiljön i över 50 års tid, vilket är de längsta tidsserierna i hela Östersjöregionen. Orsaken till att uppföljningen i tiderna inleddes, var att få en uppfattning om hur havets tillstånd utvecklas över tid. Syftet var redan från början att observera havets långsamma förändringar, som ofta speglar förändringar på ett globalt plan. 

Idag görs monitoreringens provtagningar och mätningar på samma sätt som när de inleddes, det vill säga med tio dagars mellanrum, året runt. På provtagningsplatsen undersöks hela vattenpelaren ner till 45 meters djup. Parametrar som undersökts från början är havsvattnets temperatur, salthalt och djurplanktonsamhället sammansättning. I samarbete med miljöförvaltningen har monitoreringen diversifierats efterhand, så att man nu till exempel även samlar information om näringsämnena i havsvattnet, för att kunna följa med hur övergödningen utvecklas. 

Själös långtidsuppföljning har sedan början av 1980-talet varit en del av ett globalt övervakningprogram för havens tillstånd. Inom ODAS-nätverket görs jämförbara undersökningar vid alla mätstationer på alla världens hav, för att man ska kunna observera globala förändringar.  

En man håller en CTD-sond. Bilden kombineras med en bild av hur en vattenprofil, det vill säga en graf, ser ut.
Den CTD-sond som används i monitoreringen, samt en vattenprofil från januari 2008.

 

TIDSSERIERNA har främst använts för att observera påverkan av klimatförändringen (läs mer i artikeln Själöforskning kring klimatförändringen). För att få en bättre helhetsbild av det som sker i havsvattnet i Skärgårdshavet, tog man år 2006 ett beslut om att också följa med de korta processerna i havet (under en timme, dag, vecka, månad). I samarbete med Åbo yrkeshögskola installerades en mätboj som kontinuerligt mäter grunddata i realtid med telemetri. Den profilerande bojen låter oss att följa de ändringar som sker under växtperioden bara med några timmars mellanrum. Detta är till exempel bra när höstcirkulationen sker och vattnets skiktning kan försvinna på bara i några timmar, eller då blågrönaalger börjar blomma under en varm förmiddag. 

På hemsidan saaristomeri.utu.fi finns mera information om den miljöuppföljning som görs på Själö.

Artikelförfattaren Jari Hänninen är biträdande professor och stationsföreståndare för Skärgårdshavets forskningsinstitut på Själö. Institutet är en del av biodiversitetsenheten vid Åbo universitet. 

Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 3/2019. 
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!