14.9.2022
Utvecklingsprojektet Hållbar kommunikation har lyft frågor om kommunikationssätt och -kanaler och tagit fram konkreta verktyg för att sprida information om skolvardagen.
Pling! Ett Wilma-meddelande i telefonen. Stiger blodtrycket? Eller ler du och tänker: men så bra att hen hör av sig? Frågan kan ställas både lärare och vårdnadshavare. Wilma är en kommunikationskanal mellan skolan och hemmet – en kanal som en del hatar, andra gillar, eller som många helt neutralt bara använder.
Hållbar kommunikation är ett projekt som haft fokus på att utveckla, stärka och öka kommunikationssätten mellan hem och skola. En annan målsättning har varit att ge en bild av och lyfta fram det goda arbetet som görs i skolan idag. Wilma-kanalen har inte haft en specifik roll i projektet, utan det har handlat om en större diskussion om hur man kommunicerar mellan skolan och hemmet och hur man kunde utveckla kommunikationssätten.
Utbildningsplanerare Eva Åstrand vid Centret för livslångt lärande har lett utvecklingsprojektet som finansierats av Utbildningsstyrelsen.
– Det finns ett behov att lyfta de här frågorna. Kommunikationssätt och -kanaler förändras. Alla föräldrar är olika, plus det faktum att det kan finnas 10–15 olika nationaliteter i klassrummet. Vi behöver se på detta med lite nya ögon. I det här projektet fick vi faktiskt draghjälp av pandemin, då märktes det att det finns ett behov av att hitta nya sätt att kommunicera, säger Åstrand.
Ett budskap behöver kommuniceras i olika former för att nå ut, det gäller all kommunikation. Åstrand poängterar att det förstås finns en gräns för hur mycket skolan kan gå till mötes men det viktiga är att reflektera över hur man kommunicerar, särskilt om det känns som att man inte når fram.
– Inom projektet gjorde vi en enkät till vårdnadshavare där det mycket tydligt framgick att vi föräldrar är väldigt olika med tanke på hur vi tar till oss information. Alla nås inte av Wilma-meddelanden, alla förstår inte begreppen som används, alla klarar inte av att ta till sig information i långa texter utan behöver en sammanfattning, någon kanske hellre lyssnar än läser. Det finns många element att beakta som kanske inte ens kräver så stora åtgärder.
Projektets fokus har varit kommunikationen från skolan till hemmen, inte så mycket tvärtom, men Åstrand påpekar att genom att vara tydlig kring hur man kommunicerar, så minskar sannolikt också lärarnas belastning vad gäller kontakten från hemmen.
– För en hållbar kommunikation krävs tydlighet, vi behöver diskutera våra roller i och ansvar för kommunikationen. Vilka är mina rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavare? Var på ansvarstrappan finns läraren, rektorn och med stigande ålder eleven? I vilka frågor ska jag i stället kontakta till exempel skolhälsovårdaren? Hur och när kan jag kontakta läraren? Det ska absolut vara okej att dra gränser för när till exempel en lärare eller rektor är anträffbar, men det behöver kommuniceras så alla vet det.
Åstrand konstaterar att kommunikationen sköts olika i olika skolor och i olika kommuner.
– Hur man kommunicerar är ingen självklarhet, utan här gäller det att som skola eller kommun komma överens om riktlinjerna och sedan tydligt kommunicera dem till hemmen och eleverna. Det känns kanske som att kommunikationen tar mycket tid men fungerar den väl, så sparar man tid för alla parter, då man slipper följdfrågor och inte behöver reda upp missförstånd. Och om en god kommunikation i förlängningen leder till bättre kontakt mellan hem och skola, då är det värt det
Projektet Hållbar kommunikation har utmynnat i flera konkreta verktyg som finns tillgängliga för hem, skolor, beslutsfattare och alla intresserade att använda. Man har jobbat med fyra konkreta begrepp ur skolornas läroplan, nämligen delaktighet, bedömning, elevhälsa och välbefinnande.
- Poddserien Världens bästa skola. Tio poddavsnitt lyfter tematik kopplad till skolvardagen. I serien hörs experter, de som konkret jobbar med dessa frågor, och elevröster. De tre sista avsnitten riktar sig särskilt till beslutsfattare, efter önskemål av bland annat bildningsdirektörer att man behöver material för att medvetandegöra beslutsfattarna om hur vardagen i skolan ser ut.
- Infofilmer. I fem korta temafilmer introduceras begreppen bedömning och självutvärdering, delaktighet, lärmiljöer, elevhälsa och digitalisering. Filmerna kan visas till exempel för vårdnadshavare som diskussionsunderlag.
- Interaktiva filmen Moxis skoldag. Filmen som är på svenska har undertexter på åtta olika språk. Tanken är att familjer med annat hemspråk än svenska ska få en förståelse för det finländska skolsystemet. Till filmen hör också diskussionsmaterial som kan används i anslutning till filmen till exempel på föräldramöten eller temakvällar.
Utöver detta har man sänt ut ett materiapaket till alla skolor (åk 1–6) i Svenskfinland. Under projekttiden arrangerades också, i samarbete med HSS-media, seminariet ”Alla ska få må bra” som direktsändes från Wasa teater 29.9.2021. Under seminariet hölls en föreläsning med påföljande paneldiskussion med sakkunniga och en ungdomspanel.
– Dessutom har vi, i samarbete med Hem och Skola, utbildat kommunikationsmentorer, det vill säga lärare som gått en utbildning för att sedan ta sig an att fundera på hur de i sin skola kan förnya tankar sättet att kommunicera med hemmen. Resultaten har varit allt från enkäter till hemmen eller att öppna ett Instagramkonto där man delar vardagen i skolan, en del har gjort kommunikationsfoldrar, andra har ställt upp som stöd för kolleger vid behov. Utgångsläget var just det att var och en gör sådant som passar i deras skola.
Utvecklingsprojektet Hållbar kommunikation finansierades av Utbildningsstyrelsen under tiden 1.1.2020–31.5.2022.
Projektet arbetade med Österbotten som målgrupp och var ett samarbetsprojekt mellan 13 kommuner. Resultaten sprids i hela Svenskfinland.
Målgrupperna för projektet har varit beslutsfattare, medier, vårdnadshavare, rektorer, undervisande- och elevvårdspersonal, samt elever inom grundläggande utbildning.
Projektets huvudman var Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.