8.12.2022
Hemland för världens mest kunniga och bildade folk?
Undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat en ny nationell strategi för kontinuerligt lärande vid högskolorna. Strategins målsättning är att kartlägga vägen för att Finland ska bli världens mest kunniga och bildade nation under de kommande tio åren. Många aspekter i strategiutkastet är fortfarande under utveckling, men det är lätt att förbinda sig till visionen. Målet att bli den mest kunniga och bildade nationen i världen förenar alla aktörer i Finlands utbildningsystem på ett naturligt sätt, även om strategin särskilt fokuserar på högre utbildning.
Enligt Eurostats statistik är deltagandet i olika typer av utbildningar bland 25–64-åringar både i Finland och de övriga nordiska länderna redan nu aktivt, jämfört med andra europeiska länder. Också inom Svenskfinland finns det en livlig tradition att vidareutveckla sina färdigheter. Deltagandet i kurser till exempel inom de öppna universiteten samt inom den fria bildningen har varit stort, och nya möjligheter till distansundervisning har ökat utbildningsutbudets tillgänglighet ytterligare. Åbo Akademis informationssystem kraschade nyligen när anmälningen till kurser vid Öppna universitetet påbörjades. Tack för det stora intresset – nästa vår kommer studerande med olika bakgrund och livserfarenhet att träffas igen för fruktbara diskussioner!
Men det finns utrymme för förbättring. Det är viktigt att man utöver vidareutvecklingen och diversifieringen av utbildningsutbudet ytterligare stärker vår gemensamma kultur för kompetensutveckling. Statistiken visar att bland annat inom utbildningssektorn och handeln utnyttjar man redan relativt aktivt de möjligheter som universiteten erbjuder för kontinuerligt lärande. Inom teknik, naturvetenskap och ICT är aktivitetsnivån däremot mer småskalig.
Den nationella strategin syftar till att stärka forskning och FoUI-kunnande som grund för livslångt lärande, så att senaste kunskap bättre tjänar hela samhällets behov. För att uppnå denna vision krävs det att universiteten aktivt utvecklar sina utbud av kontinuerligt lärande även inom spetsforskningsområden. Det är också viktigt att lärare och forskare ser det kontinuerliga lärandet som en viktig del av universitetens samhällsuppdrag, som i bästa fall också direkt bidrar till forskningen.
Men inte ens detta räcker till. Var och en av oss, både som individer och som medlemmar i olika organisationer, bör lära sig att oftare utnyttja universitetens kapacitet då ny kunskap och nytt tänkande behövs för att utveckla expertis och organisationernas kunnande ute i arbetslivet.
Vilka nya saker kan vi lära oss tillsammans nästa år?
Janne Roslöf är direktör för Centret för livslångt lärande.
Läs mera om den nationella högskolestrategin för kontinuerligt lärande som landerades 9.12.2022 i vicedirektören Catharina Groops text Kontinuerligt lärande med tydligare konturer och riktning?.