3.6.2024
Härbor, därbor och sommargäster i tidskriften Skärgårds sommarnummer
Tidskriften Skärgårds sommarnummer 2/2024 har temat sommarvisten. Fritidsbosättningen och stuglivet tas upp både ur ett historiskt och modernt, liksom också ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
Det finns en bra bit över 500 000 registrerade fritidsbostäder i Finland och i var femte kommun finns det fler fritidsbostäder än permanenta bostäder. Varje fritidsbostad används regelbundet av i genomsnitt cirka fyra personer, vilket betyder att cirka 2,5 miljoner människor regelbundet vistas på fritidshus i Finland. Siffrorna ur Stugbarometern ger fog att påstå att finländarna, liksom nordborna i allmänhet, är ett stugfolk.
Sommarnumret av tidskriften Skärgård har temat sommarvisten. För många innebär sommarvistet ofta ett nostalgiskt bakåtblickande – till den egna eller äldre generationers tidigare hemort på landet och till gamla traditioner. Julia Öhman, doktorand i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi, påminner ändå om att stuglandskapet egentligen är ett mycket ungt kulturlandskap. Hon skriver i Skärgård om stugkulturens framväxt i Finland från 1800-talet fram till idag.
På 1800-talet började allt fler få ekonomiska möjligheter att äga eller hyra ett sommarviste, och ångbåtstrafiken utvecklades, vilket möjliggjorde att ö efter ö befolkades av sommargäster. Anders Moliis-Mellberg skriver i Skärgård 2/2024 att slående många av dåtidens kulturpersonligheter ägnade sig åt detta nöje, bland annat Runeberg och Sibelius med familjer. Han tar också upp kulturpersoner långt senare, till exempel Tove Jansson och Tuulikki Pietilä, som år 1964 etablerade sig på ett kalt utskär utanför Pellinge, Klovharun, som kom att bli deras sommarhem i 28 år.
I Skärgård får vi också läsa om sommargäster i Ekenäs skärgård och sommarliv i Sibbo skärgård, liksom Nalle Valtialas kärleksförklaring till ett hus, sommarstugan på Killingholm i Åbolands skärgård.
En form av sommarviste var också pensionatslivet. I Finland hade pensionaten sin blomstringstid från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Tidskriften Skärgård tar oss med till herrskapstiderna på Horsholms pensionat på Åland.
Sommarfolket och fritidsboendet är mer än nostalgi – det handlar om pengar, servicenivå och koldioxidavtryck, bland annat. Christian Pleijel belyser in sin artikel Härbor och därbor svårigheten i att räkna öars befolkning. Hur definierar vi fritidsboende, heltids- och deltidsboende eller besökare? Ju mer man försöker räkna, desto mer inser man hur svårt det är att definiera. Oberoende av hur man räknar är det ett faktum att besökare för in enorma summor i skärgården och en säsongsförlängning skulle innebära en stor potential för besöksnäringen. Nordiska skärgårdssamarbetets (NSS) rapport Östersjöskärgårdens besökare – Besöksnäringens ekonomiska värden och samhällsnyttor ger tydliga siffror på besöksnäringen ekonomiska effekter. I skärgårdsområdena som tillhör NSS – kustområdena i södra Finland, Åland samt Uppsala till Kalmars län i Sverige – räknar man 32 miljoner årliga besök, som genererar 1 700 miljoner euro i omsättning.
Många människor på samma plats lämnar utan tvekan stora koldioxidavtryck. Föreningen Iniö deltidsboende r.f. ger i Skärgård tips för hållbar utveckling för stugägare.
Margita Björklöf från Ingå skriver om pärlan Barösund i serien Min ö och Carola Sundqvist skriver om Alexandersdagens fest, som i Jakobstad kan räknas som en föregångare till den venetianska aftonen, det vill säga villaavslutningen. Alexandersdagens fest är inte särskilt känd, den firades från och med 1856 på många håll i landet fram till 1890-talet.
Tidskriften Skärgårds sommarnummer finns att köpa som lösnummer på flera ställen längs kusten och på Åland. Mera information om tidskriften och hur du får tag på den på www.skargard.fi. Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.
Bilder fria att använda i samband med denna artikel finns på adressen: http://web.abo.fi/pressmaterial/skargard-2-2024. Bildtexter och fotograf finns i ett skilt dokument på samma adress.
För mera information, kontakta
Redaktör Pia Prost
E-post: pia.prost@abo.fi
Telefon: +358 (0) 50 338 1710