Skriv här det du söker efter!

Inledaren 3/2019

Hospitalet på Själö. Foto: Wikipedia

Från spetälska till havsforskning under 400 år på Själö

Under mitt första studieår sprang jag bokstavligen på en barndomsvän jag inte hade sett på länge utanför Åbo Akademis huvudbibliotek. Efter att vi pratat om åren som gått sen vi sist sågs, berättade hon att hon just hade fått frågan om hon ville skriva sin pro gradu om tvångsintagna kvinnor på ett mentalsjukhus, placerat på en isolerad ö i Åbolands skärgård. 

Där och då fick jag för första gången höra talas om Själö. 

Föga visste vi då att Juttas Ahlbecks gradu och påföljande forskning skulle få sådana ringar på vattnet. Avhandlingen om kvinnorna på Själö hospital kom att väcka stor medial uppmärksamhet och är bland allmänheten en av akademins mest kända avhandlingar genom tiderna. 

Inte visste jag heller att jag själv en dag skulle hamna på Själö, som nyutexaminerad marinbiolog. Med i packningen hade jag Juttas blåa pro gradu, och det var med viss vördnad jag steg iland från förbindelsebåten. Dagarna fylldes av algforskning, men lediga kvällar lockades jag ofta till kyrkan och de rätt få gravstenarna utanför, där Själös historia kröp riktigt nära inpå. Närvaron av alla de som under hundratals år hade vandrat här innan mig, sett vattnet glimma i havsviken, känt samma stenar under fötterna och gläntat på den knarrande kyrkdörren, blev ibland nästan påtaglig.

När jag genom arbetet med detta nummer tittat tillbaka på fyra århundraden på Själö, slås jag av hur dagsaktuella öns alla verksamhetsskeden känns. Inte ens kopplingarna till spetälskan känns så långsökta, när man kan läsa att det ännu idag finns leprakolonier, så kallade leprosarier, i länder som Indien och Kina. Sjukdomen kan relativt enkelt botas genom en långvarig antibiotikakur – enligt Världshälsoorganisationen har 16 miljoner individer i världen botats under de senaste 20 åren. Men spetälskan är fortfarande mycket stigmatiserande, vilket ofta förhindrar en tidig behandling.

Stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa då? Hur långt har vi kommit här? 

Nej, samhället upprätthåller inte längre dårhus på isolerade öar, dit mentalpatienter skeppas för att aldrig återvända. Men allmänhetens attityder gentemot personer med psykisk ohälsa har inte nämnvärt förbättrats under de senaste åren, visar forskning från Lunds universitet. Detta trots att mer än hälften av alla sjukskrivningar, 50,6 procent, grundar sig på psykisk ohälsa. Enligt MIELI Psykisk Hälsa Finland rf beräknas kostnaden för psykiska sjukdomar till 11 miljarder euro per år. Medan de ekonomiska bidragen till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdom ökar, är det mycket svårare att få loss pengar för psykologisk och psykiatrisk forskning.  

Me too-kampanjen har med all (o)önskad tydlighet lyft fram kvinnors utsatthet än idag. ”Själökvinnornas berättelser påminner oss om hur viktigt det är att de historiska erfarenheterna tas på allvar för att kritiskt kunna granska vår samtid, som även den alltid är historisk”, som Jutta Ahlbeck skriver i sin artikel.

Dagens forskning på Själö har ofta en klar framtidskoppling. I artiklarna om Skärgårdshavets forskningsinstitut kan du till exempel läsa mer om hur man genom havsforskningen kan följa förändringarna i klimatet.

Välkommen till Själö. En mycket fascinerande ö, som du till skillnad från många andra genom åren fritt kan lämna närhelst du själv önskar.   

 

Pia Prost
Redaktör

Inledaren är publicerad i Tidskriften Skärgård 3/2019
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!