Skriv här det du söker efter!

FFFF-projektet – en satsning på att öka det kontinuerliga lärandet

FFFF-projektet – en satsning på att öka det kontinuerliga lärandet

Projektet Flexibla, Flerspråkiga, Fördjupade och Fortbildade studier i en mångkulturell digital värld (FFFF) har legat rätt i tiden. Inom projektet har man bland annat lyft frågor som vårdkvalitet och behovet av kompetent vårdpersonal, kvalitetsledning och välfärdsteknologi. Alla dessa frågor som diskuteras och debatteras såväl bland gräsrötterna, i medier och på politisk nivå just nu. Det har också märkts genom att intresset för att ta del av FFFF-projektets aktiviteter har varit över förväntan stort.

FFFF-projektet som startade 2019 och avslutades i slutet av juni 2021 har haft som syfte att verka för kontinuerligt lärande. Detta i linje med Åbo Akademis strategi som betonar mångfald, gränsöverskridande utbildning, livslångt lärande och studerandes möjligheter till profilering.

Dekorativ bild.
Organisationsschema över FFFF-projektet.

 

I projektet ordnades inom området social- och hälsovård (SOTE) flerspråkiga utbildningsmoduler i kvalitetsledning inom äldrevård och omsorg (20 sp), välfärdsteknologi (20 sp), samt språk som centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete (10 sp). Intresset för att ta del av modulerna blev större än förväntat. Utbildningen kvalitetsledning inom äldrevård och omsorg fylldes i sådan stor utsträckning att man behövde begränsa antalet till 30 studerande. Modulen välfärdsteknologi hade sammanlagt 27 deltagare.

Inom IT-området erbjöds grundstudier i digitala kompetenser för personal inom social- och hälsovården (30 sp) samt fördjupade kurser för ingenjörer (60 sp). I Vasa har Centret för livslångt lärande tillsammans med vårdvetenskapen, socialvetenskapen och pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi arbetat med att erbjuda fortbildning inom social- och hälsovården. I Vasa planerades och skräddarsyddes utbildningen aktivt tillsammans med arbetslivsrepresentanter som helhet ifrån identifierade kompetensbehov hos målgrupperna och innehållet baserade sig på forskningsbaserad kunskap.

En av målsättningarna i projektet har varit att erbjuda profilering för grundexamensstuderande. Projektet har bland annat erbjudit en profilering inom social- och hälsoområdet, för att erbjuda fördjupad kunskap i arbetslivet. Av dessa utbildningsmoduler har välfärdsteknologin också erbjudits via Öppna universitetet. Efter avslutat projekt har utbildningsmodulerna lagts in som valbara kurser åt magisterstuderande vid enheten vårdvetenskap, Åbo Akademi.

 

Arbetet har under projektets gång riktats mot utveckling och implementering av god praxis inom äldrevården genom att deltagarna utfört kvalitetskartläggningar inom sina organisationer. Inom kvalitetsledning har en kartläggning gjorts för att säkerställa kvaliteten på vården.

Kartläggningen belyste om vårdpersonalen har den kunskap och kompetens som krävs för att möta den komplexa vården av patienten. Ett annat ämne som kartlagts är ”humanoida robotar i vård och omsorg” inom välfärdsteknologi. De humanoida robotarna har varit ett sätt att medvetandegöra framtidens behov och utmaningar samt öka kunskapen för de som befinner sig i vårdverkligheten.

Två glada kvinnor tillsammans med en liten humanoid robot.
Malin Andtfolk (t.v), doktorand på enheten för Vårdvetenskap, Åbo Akademi och till höger är Linda Nyholm, docent i vårdvetenskap, universitetslärare, enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi tillsammans med en humanoid robot.

 

I projektet erbjöds även flerspråkiga utbildningsmoduler inom social- och hälsovårdsområdet med anledning av vårt mångspråkiga, mångkulturella och internationella landskap. Flerspråkigheten är betydelsefull i utvecklandet av undervisningen med tanke på en alltmer globaliserad och digitaliserad värld.

Undervisningen var på vuxenstuderandes modersmål (finska, svenska eller engelska) och under utbildningens gång handleddes vuxenstuderande med hjälp av språkstöd gällande språkrelaterade frågor. Erfarenheterna under projekttiden visar att det både finns behov av och intresse för språkliga aspekter i vården. Den information som samlades in under utbildningsmodulerna är värdefull för fortsatt utveckling av flerspråkighet som en integrerad del av kontinuerligt lärande.

 

Under våren 2021 planerades och utfördes en webbinarieserie som projektavslut. Webbinariernas teman motsvarade utbildningsmodulerna kvalitetsledning inom äldrevård och -omsorg, välfärdsteknologi och flerspråkighet. Innehållet väckte intresse och några deltagare inspirerades också att i efterhand ta del av FFFF-projektets kurshelheter.

– Detta tolkade vi som att det fortfarande finns behov av fortbildning hos personalen inom social- och hälsovårdssektorn inom kvalitetsledning, välfärdsteknologi och inte minst i hur man använder språk som ett verktyg inom vård- och omsorgsarbete, säger Pia Nygårdas, projektkoordinator.

I dagens samhälle sätts en stor tilltro till fortbildning eftersom den förväntas bli allt viktigare i arbetet framöver. Fortbildning ska kunna ge individen beredskap för att möta förändringar i arbetslivet, träning i att formulera och lösa problem samt kunskaper och färdigheter baserade på en stabil vetenskaplig grund. Det kontinuerliga lärandet behövs för att människor ska kunna möta en arbetsmarknad i ständig förändring.

Det kontinuerliga lärandet i projektet har varit lyckat och fått ett mervärde genom att utbildningen planerats och förverkligats i nära samarbete med arbetslivet. Deltagarna har fått kunskap som de kunnat implementera eller använda sig av i sitt arbete. De har uppskattat konkreta och praktiska verktyg och tillvägagångssätt inom kvalitetsledning, välfärdsteknologi samt när det gäller språkkunskap. De har även fått insyn och kunskap om olika digitala lösningar och trender inom vården. Genom projektet har deltagarna kunnat öka sitt kontinuerliga lärande i relation till arbetslivet.

 

FFFF-projektet har också producerat fem videoklipp där man lyft fram behovet av vårdkvalitet och behovet av kompetent vårdpersonal. Ta gärna del av dem på youtube:

Professor Lisbeth Fagerström FFFF-projektet.

Specialforskare Liselott Forsman och utbildningschef Riitta Häyry om språket i vården.

Intervju med Gun Eklund, vd för Folkhälsan välfärd om karriär och fortbildning inom vården.

Intervju med futuristen Niko Herlin om sjukvårdsbranschens framtid.

Videoklippen har producerats i samarbete med kommunikationsbyrån Bertills & Jung, samt fotografen Linus Lindholm.

 

Projektet FFFF startade 2019 och avslutades i slutet av juni 2021 med finansiering av Undervisnings- och kulturministeriet. Projektets webbplats.