7.6.2024
Framtidens småbarnspedagogik: Ledarskap (FS:L) är nu inne på slutrakan. Detta är en processfortbildning som jobbat för att stärka ledare och daghemsföreståndare i deras arbete, att skapa nätverk och bidra till en ökad kvalitet i verksamheten – både på ett pedagogiskt plan och för att gynna välmående hos såväl personal som barn.
– Att vara ledare kan ibland kännas ensamt – nätverk, stöd och kompetens behövs i arbetet. Småbarnspedagogiken har ändrats mycket det senaste decenniet och ledaren kan behöva stöd för att leda verksamheten, säger Marina Lundkvist, universitetslektor vid studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik, Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Småbarnspedagogiken blev integrerat i utbildningssystemet 2016 på helt nya grunder. Det ledde till att Grunderna för planen för småbarnspedagogik utformades och har sen dess uppdaterats i flera omgångar. I nuvarande plan betonas också ledarskapets betydelse.
Att ledarskapet får en större pedagogisk vikt ser Lundkvist som positivt, men det förutsätter också krav på hur man arrangerar verksamheten.
– Dagens ledare behöver givetvis vetskapen om hur man ordnar en kvalitetsmässigt god pedagogik och möjligheterna till att jobba för det i den egna kontexten, men det kräver också en del resiliens och stödnätverk i dagens förändringssamhälle,säger Lundkvist.
”En stor men viktig uppgift”
Enligt Mikaela Svanbäck-Laaksonen, universitetslektor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, kan det kännas som en mäktig uppgift för en ny ledare att finna rutin och en egen plats i ledarskapsarbetet. Ledarens arbete kring planen blir central för kärnverksamheten.
– Planen pratar inte för sig självt. Det hjälper inte hur fina planer vi har om vi inte har ledare och personal som lyfter fram dem. Fortbildningen har gett ledarna mera verktyg och tilltro att tänka konkret kring planen. En ledare som är trygg och behärskar sitt arbete kan ge ringar på vattnet till personalen, säger Svanbäck-Laaksonen.
Mycket av ledarskapet går ut på att hjälpa sina medarbetare att jobba med läroplansmålen, alltså att på en praktisk nivå konkretisera dem inom den egna verksamheten.
– Prioriteringarna är avgörande som ledare – vad tycker du är viktigt? Det kräver närvaro och lyhördhet att kunna hjälpa och stöda i stunden, men ledaren bör också ha mål och syfte med verksamheten. Många saker lever med ledaren – och ledaren behöver tid, utrymme och fokus för att det ska hända någonting, säger Svanbäck-Laaksonen
Tiden är ett återkommande problem inom många branscher, så även för småbarnspedagogiken. Hur kan man bedriva en god pedagogisk verksamhet om tiden går åt till brandsläckning och administration?
– Vi pratar hela tiden om effektivitet, att vi ska vara effektiva men hålla kvalitet. Det får inte kosta, vi får kanske inte ta in vikarier eller kanske inte ens hittas vikarier, vi ska ändå hålla den kvalitet som planen skriver fram. Här kan perspektivet spela en roll – fokuserar jag på de möjligheter jag har eller de hinder som uppstår, frågar Lundkvist.
En av ledarens uppgifter blir därför enligt Svanbäck-Laaksonen och Lundkvist att skapa stabilitet i arbetet. Stabiliteten kan uppnås genom att skapa rutiner och system som går genom hela verksamheten.
– Verksamhetskulturen måste leva i väggarna, även om personalen byter och nya vikarier kommer in. Det gäller att stärka och stöda det man har. Tryggheten blir central i arbetet på den egna enheten, säger Lundkvist.
– Som ledare måste jag jobba med verksamhetskulturen så att de mål och visioner som finns för verksamheten blir tydliga för alla. Att kommunicera utåt och skapa ytor för den där kommunikationen. Det är här som processutbildningen visar sin styrka, att över tid arbeta med perspektiv och utvecklingsarbete, säger Lundkvist.
Projektet påbörjades 2021 och då riktades de tre första omgångarna av fortbildningen mot ledare och föreståndare inom småbarnspedagogiken som en längre processfortbildning. Träffarna har skett på distans över tre olika moduler, varav två moduler innebar utvecklingsarbete i den egna verksamheten.
– Det är ett bottom-up perspektiv på utveckling, förändringen kommer inifrån. Vi ser att under processutbildningen på ett och ett halvt år så har det skett förändring och utveckling. Det är större tyngd på pedagogiken. Det handlar också om att kunna kommunicera och skapa förutsättningar och utrymme för utveckling, säger Lundkvist.
”Bästa förutsättningarna för personalen och för barnen”
Ledarens uppgifter i daghemsverksamheten kan dels vara av administrativ natur, dels av pedagogisk natur. Balansen kan också variera beroende på hur arbetet är strukturerat – en del föreståndare basar för ett daghem, andra basar för flertalet enheter. Det är i den vardagliga verksamheten som det administrativa och det pedagogiska möts.
– Det kan handla om att fördela personal mellan barngrupper för dagen. Beroende på vilken personal jag har, vilka grupperingar gör att jag kan få en bra verksamhet? Där jag ser helheten som pedagogiskt ledarskap, i stället för att dela upp det i separata sysslor – ”nu gör jag administrativt arbete”… jag tycker snarare att de går hand-i-hand, säger Svanbäck-Laaksonen.
– I det administrativa ledarskapet finns också det goda pedagogiska ledarskapet och vice versa om jag som ledare väljer att se möjligheterna. Hur ska jag skapa förutsättningar för mina anställda samt de bästa förutsättningarna för barnen, frågar Lundkvist.
”Nätverk blir skyddsnät ledare emellan”
En ledare kan hamna att ta många beslut själv – därför blir enligt Svanbäck-Laaksonen och Lundkvist nätverkandet en lösning som stärker ledarna i sitt arbete.
– Många lyfter fram att efter fortbildningen så har de fått ett nätverk som de verkligen känner att de kan ta kontakt med i efterhand. De känner att de kan ta telefon i handen och ringa till en annan föreståndare och diskutera tankar och idéer, tillsammans med någon de känner som sitter i samma båt, säger Svanbäck-Laaksonen.
Enligt Svanbäck-Laaksonen och Lundkvist har en utmaning inom småbarnspedagogiken varit att få fram nya föreståndare och ledare för verksamheten. Därför utformades den sista och fjärde omgången också med tanke på blivande ledare.
– Det kom fram ur projektets referensgrupp – det är inte så lätt att få behörig personal när de lediganslår föreståndartjänster, säger Svanbäck-Laaksonen.
Projektet FS:L kulminerade i ett avslutande seminarium i Tammerfors. Detta event samlade 119 småbarnspedagoger och ledare för att fysiskt träffas och kunna nätverka tillsammans.
– Det blev ett jättelyckat avslut kring det hela, för att knyta ihop säcken. Många har lyft fram att de vill ha mera av den här biten. Vi tror också att effekten blev ännu bättre när deltagarna processat och arbetat tillsammans redan innan. Att sen träffas fysiskt ger ett stort mervärde, säger Svanbäck-Laaksonen.
– Att höra hur andra gör, så får jag också perspektiv på mitt eget. Också det professionella, förutom det relationella. De har uppskattat jättemycket att se hur de gör i andra kommuner, säger Lundkvist.
Utöver fortbildningsverksamheten fortsätter Svanbäck-Laaksonen och Lundkvist tillsammans med två andra forskare en forskningsartikel som baserar sig på deltagarnas erfarenheter av processfortbildningen.
– Det finns inte så mycket forskning kring processfortbildning, speciellt inom småbarnspedagogiken. Vi har lärt oss att t.ex. avsätta en dag för fortbildning kan vara för kort tid för att ge effekt, men nu har vi verkligen haft resurser att sätta in oss över en längre tid. Det har uppskattats, säger Lundkvist.
– Sen är det viktigt att poängtera att det här är ett projekt där UBS verkligen har satsat. Vi har kunnat ta in gästföreläsare och skapa det bästa innehållet. Det har varit professionellt arbete från början till slut, säger Svanbäck-Laaksonen.
Framtidens småbarnspedagogik: Ledarskap utformades som ett samarbete mellan ÅA och HU, CLL och HY+. Helheten finansierades av Utbildningsstyrelsen (UBS). Projektet lever också vidare på den nationella databasen AOE där man kan ta del av innehållet.
– Vi är jättenöjda över den respons vi har fått – deltagarna har kunnat etablera personliga nätverk vilket också var någonting vi satte vikt på. Och att genom utvecklingsarbete inom den egna kontexten, med handledare och andra föreståndare, har skapat perspektiv och trygghet, säger Lundkvist.
