Skriv här det du söker efter!

Hur göra musik tillsammans med barn?

Hur göra musik tillsammans med barn?

BILDER: Stefan Westergård

 

Elisabeth Kullbäck sjunger tillsammans med William Stocks och gestikulerar med händerna. Bakgrunden är mörk men människorna upplysta med halogenlampor.
Emilia Kullbäck och William Stocks bjuder till på Red & Greens scen i Närpes.

Musicera mera är ett projekt som förmedlar musikinspiration åt såväl barn som pedagoger inom småbarnspedagogiken. Barnen lär sig mer om musik och de vuxna lär sig att variera musicerandet på daghemmet – men att musik ger spänning och glädje, det vet nu alla.


För de daghem som deltagit nu under våren kulminerade det hela i en konsert på Red & Green i Närpes där bekanta låtar spelades av professionella musiker i en medryckande show. Barnen deltar med rytmpinnar, maracas och glada rop. Redan spänningen i luften och scenlamporna verkar trollbinda många.

– Jag tycker de var med på noterna! Bara att få levande instrument, inte från radion eller datorn. Att se en saxofon och klarinett i levande real time. Eller att testa spela på en. Att skapa musikminnen och kontakt till musiken, säger Roger Holmlund, musiklärare vid Korsholms musikinstitut.

– Barn vill att det ska vara roligt! De är spontana, det gör att man som musiker bör vara spontan och bjuda på sig själv också. Det kan komma frågor, har man ett program ska man vara beredd att rucka på det och improvisera, säger Trygve Strömvall, musiklärare vid Korsholms musikinstitut.

 

Roger Holmlund, Trygve Strömvall och Elisabeth Nedergård står uppställda med glada miner.
Roger Holmlund, Trygve Strömvall och Elisabeth Nedergård har fungerat som musiker i projektet.

 

Musicera mera har tillsammans med musikerna gjort turnéer till daghemmen där de haft musikstunder tillsammans med barnen. Varje gång med fokus på något av musikens grundelement som till exempel dynamik, klangfärg eller melodi.

Projektet har utvecklats av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi (CLL) i samarbete med Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi med avsikt att stärka det musikaliska kunnandet hos barn inom småbarnspedagogik och förskola. Enligt Åsa Stolpe-Dahlbäck på CLL är det viktigt att introducera barn till åtminstone delar av musikterminologin tidigt.

– Det är bra om man inom småbarnspedagogiken kan lägga grunden inför grundskolans musikundervisning så att de blivande eleverna känner till lite terminologi och har fått öva sig på olika rytmer. För små barn är det bra att lära sig med hela kroppen – att göra rörelser som stärker den här inlärningen, säger Åsa.

 

Enligt utbildningsplanerare Lisabet Sandin-Kula på CLL blir det också en jämlikhetsfråga när det gäller grundfärdigheter i musik.

– Det handlar om att ge alla barn en jämlik möjlighet till musik, och den glädje som den ger. Det finns familjer som musicerar och familjer som inte gör det. Viktigt är att småbarnspedagogiken ger alla samma chans att uppleva den, säger Lisabet.

Utbildningsplanerarna Åsa Stolpe-Dahlbäck och Lisabet Sandin-Kula vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, ståendes i Foajén i Academill.
Utbildningsplanerarna Åsa Stolpe-Dahlbäck och Lisabet Sandin-Kula vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

Projektet har fokuserat på att involvera barnen i verksamheten. Men också pedagogerna har dragit nytta av projektet.

Utöver besöken har det skapats stödmaterial i form av filmer som visar hur pedagogerna kan introducera olika sånger till barnen, med fokus på musikens grundelement och att barnen får vara aktiva och träna på till exempel olika rytmer eller rörelser.

– Det har varit intressant och roligt och annorlunda. Och man har fått fräscha upp sitt minne med de musikaliska elementen. Såna här satsningar behövs. Just för pedagogernas skull också – att få ny inspiration, säger Alexandra Kronstrand, småbarnspedagog och deltagare i Musicera mera.

Bild på Alexandra Kronstrand.
Alexandra Kronstrand var mycket nöjd att få vara med i projektet med sin barngrupp.

En tanke med projektet är givetvis att skapa ringar på vattnet, och att utrusta pedagogerna med de färdigheter som behövs för att fortsätta med liknande verksamhet.

– Jag tycker att man ser, från första tillfället till det sista tillfället… att pedagogerna har fått ett större självförtroende kring att hålla musikstunder, och att sjunga eller spela rytmer. Jag tycker vi har lyckats inspirera dem så att de plockar fram sina styrkor, säger Lisabet.

– Vi har fokuserat på att daghemmets egna pedagoger leder musikstunderna, men vi stöder och finns till hands. Vi vill att musicerandet ska stanna kvar på daghemmet även efter projektet, säger Åsa.

 

Emil Nordström på scen med sin elgitarr.
Emil Nordström spelade elgitarr under avslutningskonserten.

Vad ska man då tänka på när man gör musik för barn? Viktigt är att utgå från barnens motoriska färdigheter. Därför blir rörelser och dans viktiga redskap för de allra yngsta. Men också orden spelar roll.

– Jag tänker att man kan ha mer avancerat innehåll i barnvisor för äldre, och för de yngre något enklare. Att kanske också förenkla med ord, men också bildstöd. Blomma för en blomma, och sol för en sol. Det handlar om att lätta upp musikundervisningen, att göra det med lekfulla rörelser, säger Alexandra.

– Man märker också om barnen kommer från en familj med mera musicerande, och en som inte gör det. Men det smittar ju av sig, säger Alexandra.

 

Spontanitet och glädje är också några nyckelord när det gäller barn och musik. Viktigt är att den är lättillgänglig och inbjudande. Men bland musikerna nickar alla instämmande när Trygve kommenterar den inre processen.

– Du lär dig fokusera, du får vara otroligt här och nu. Du, ett stycke, teknik, hur lär jag mig den här melodin. Man kan faktiskt stänga bort omvärlden otroligt bra med den. Jag kan tro det behövs mer än nånsin idag, säger Trygve.

– Barn mår så bra att spela i denna oroliga värld. Det är ju bevisat, de har lättare med andra ämnen i skolan sen. Det händer saker i hjärnkontoret, säger Elisabeth Nedergård, musiklärare på Korsholms musikinstitut.

Här spelar Tuukka Aitoaho, William Stocks (konferencier), Stefan Kilju och Emilia Kullbäck.
På avslutningskonserten medverkade också Tuukka Aitoaho, William Stocks (konferencier), Stefan ”Kilju” Lindblom, Emilia Kullbäck och Emil Nordström (ej i bild).

 

Att få sjunga och röra på sig är viktigt, men även att få pröva på att spela själv. De daghem som involverats i projektet har fått låna instrument – mest rytminstrument men även några melodiinstrument – som de ska få behålla en del av efter projektets slut. Trygve på Korsholms musikinstitut tycker det är viktigt att instrument används och att barnen får utforska dem.

– Instrument ska inte nötas av tidens tand, de ska nötas av att man spelar på dem, säger Trygve.

Det hela avslutades alltså med en avslutningskonsert i en äkta konsertsal. Till detta tillfälle hade man från daghemmen med sig egna rytminstrument som tillverkats under projektets gång – något som var omtyckt bland barnen.

– Barnen har skapat fantastiska rytminstrument – som de har tyckt om att spela på tillsammans med vår orkester. En del har gjort egna regnrör medan andra har gjort rytmägg i form av smällkarameller, säger Åsa Stolpe-Dahlbäck på CLL.

 

Musicera mera står nu inför en fjärde och sista omgång som börjar i höst. Samarbetet fortsätter med musikerna från Korsholms musikinstitut och sångerna som sjungs och spelas kommer fortsättningsvis att till stor del hämtas ur sångsamlingen Klanglådan som De Ungas Musikförbund i Svenskfinland sammanställt. Musik ger inte bara glädje men kan också vara ett kraftfullt verktyg till att lära sig annat också – veckodagar, rymden och årstiderna.

– I vår har vi också haft med en tvåspråkig grupp som fått sjunga bekanta melodier men nu med svensk text eftersom vissa sånger i Klanglådan översatts från finskan, säger Lisabet Sandin-Kula på CLL.

 


Bild på Max utanför logen i Red & Green.
Konserten var Max första – något som han vill uppleva igen.
Bild på Valdine utanför logen på Red & Green.
Valdine gillar att sjunga och musicera – hemma brukar hon spela på gitarren.

 

Vi ställde även frågor till barnen för att få betyg på projektet – så här svarade Max och Valdine.

– Konserten var bra – jag har inte varit förut. Första konserten. Vill gå igen, säger Max.

– Vi hade förberett med instrument. Jag har en tamburin, men en bjällra lossnade. Jag tycker så mycket om musik så jag har två gitarrer, säger Valdine.

Varför ska man göra musik?

– För man blir glad, säger Max.

– Det är kul. Man får varje dag nåt nytt, säger Valdine.

 


Projektet Musicera Mera drivs av av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och finansieras av Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita-Maria Renlunds minne sr.