21.12.2020
Lyssna på podden här
Hur ser skolvardagen ut? Hur kan jag påverka? Dessa frågor materialiseras i en omfattande film- och poddserie som synliggör skolans arbete. Detta ska föra vårdnadshavare och beslutsfattare närmare skolan och få dem mera delaktiga i barnens vardag.
Poddserien bygger på möten med representanter från hela fältet – elever, vårdnadshavare, lärare, rektorer och specialister. Även namn som kocken Michael Björklund, projektforskare i psykologi Kristina Alanko och samhälls- och hälsokommunikatör Luu Dieu Thuy medverkar.
– Vi hoppas att filmen och poddserien ska visa på skolan i dag på ett sätt som vanligt inte synliggörs sådär typiskt, säger Eva Åstrand, utbildningsplanerare på CLL.
– Några teman i podden är skolframgång, frånvaro och välbefinnande. Jag tror poddens främsta styrka är att höra olika röster – att man kan se på skolan på olika sätt. Inte är det ju så att vi lever i olika världar – vi vill ju alla barnens bästa. Men små skillnader finns alltid och det är alltid bra att känna till skolans verklighet, säger Jenny Teir, utbildningsplanerare på CLL.
Genom dessa möten hoppas projektet Hållbar Kommunikation att göra alla parter mer delaktiga i barnens vardag. Och barnen mera delaktiga i den. En ökad förståelse kan också konkretisera vad skolan egentligen jobbar med, på en vardaglig nivå.
– Läroplanen kan ofta innehålla abstrakta begrepp som inte betyder så mycket för den oinsatte. Därför ska detta hjälpa till att konkretisera innehållet, och på så vis skapa en rättvis opinionsbildning, säger Åstrand.
Projektet kunde på så vis illustreras i en fyrstegsmodell:
Grund i välbefinnandeaspekter
Det är allmänt känt att vi har en bra skola i Finland. Däremot visar enkäter som THL:s Hälsa i skolan (2019) på att välbefinnandet gått ned, och Åstrand vill därför att man jobbar mer på detta.
– Vi borde alltid tänka på välbefinnande – ingen kan må för bra. I ett av poddavsnitten kommer det fram att problemen ofta blivit allvarligare än för 10-15 år sen. Inte nödvändigtvis så att fler mår sämre men svårigheterna är mer mångfacetterade, säger Åstrand.
– Det är en så stor del av livet, mår man inte bra så orkar man inte med skolan. Mår inte familjen bra så mår inte eleven bra. Därför behövs dialogen och kontakten. Det är en helhetssyn på individen, tillägger Teir.
Den traditionella formen av kontakt mellan vårdnadshavare och skolan sker i form av föräldramöten, vid aktivitetskvällar och skolavslutningar.
– Den här typen av samlingar passar inte alla, det kommer fram i ett av poddavsnitten. Det bör finnas andra lågtröskelalterantiv där man kan föra en dialog. Föräldrarna är viktiga för skolan, säger Teir.
Utöver dessa finns också digitala kanaler som Wilma för att följa upp barnets skolgång.
– Skolan använder kanske Wilma som en kanal för kommunikation, men det är ju kanske inte kommunikation, oftare information.. Så att hitta andra sätt än Wilma, så stöder ju både lärare, föräldrar och barn, säger Teir.
– Jag tänker att, vem engagerar sig i barnets skolgång om inte vårdnadshavarna? Det är alltid nyttigt att reflektera över dessa frågor, säger Åstrand.
Borde vårdnadshavare alltså sätta mer tid på barnen?
– Det handlar mer om hur man interagerar än att lägga till nåt ”extra”. Att man visar intresse för och pratar om skolgången. Hur var det i skolan i dag, vad gjorde du på rasten, vad fick ni för mat? Och i sin tur att hitta naturliga sätt att kommunicera med skolan, säger Åstrand.
Projektets roll blir då att väcka tankar och utvecklingsmöjligheter för nya kommunikationssätt, eller på sikt kunde man kalla det en ny kommunikationskultur för skola, vårdnadshavare och beslutsfattare. Satsningarna görs med medel från Utbildningsstyrelsen (UBS).
– UBS gör inte en sådan här utlysning om det inte finns behov av det – att visa på vad skolan gör i dag. Så det är ett konkret behov av att satsa på kommunikation kring skolan som helhet, säger Åstrand.
Positiva berättelser kring skolan
En av projektets målsättningar är att sprida positiva och konstruktiva berättelser kring skolans verksamhet.
Borde skolan få en bättre image?
– Kan en image bli för bra? Det handlar mer om att sprida goda exempel ur skolans vardag och ett slags ”hur-kan-jag-göra” i olika lägen. Samt visa på hur verksamheten är uppbyggd idag, säger Teir.
Projektet samarbetar med HSS-media som också skriver artiklar i ämnet. Materialet puffas också ut till skolorna så att de kan spelas på föräldramöten, så blir de också tillgängliga på Wilma och på nätet.
– Det behövs en stor spridning för att väcka tankar och skapa förändring. Utöver det finns också material man kan jobba med i anslutning till filmens teman, säger Åstrand.
En normaliserad opinion och rättvis dialog
Vi har alla en uppfattning av hur skolan ser ut. Men oberoende om du är vårdnadshavare eller beslutsfattare tror Teir att vi kan gynnas av att mötas.
– Alla har någon uppfattning om hur skolan ser ut. Men som beslutsfattare eller vårdnadshavare är du inte ute på fältet dagligen, därför kan det vara bra att skapa en gemensam uppfattning för verkligheten, säger Teir.
Gällande framtiden hoppas Åstrand och Teir att utvecklingsprojektet ska skapa ringar på vattnet, och lägga grunden för fortsatt arbete.
– De involverade skolorna har varit mycket engagerade. Likaså har vi fått mycket bra respons på poddavsnitten så här innan de lanseras. Förändring tar tid men ett utvecklingsprojekt vore bortkastat om det inte ledde till någonting mer. Men med denna spridning och mottagning är vi mycket hoppfulla kring vårt arbete, säger Åstrand.
Podden lanserades den 12 januari på Soundcloud. Poddserien kommer att publicera sju avsnitt, med nytt avsnitt varje tisdag. Dessa sprids bland annat genom HSS-medias kanaler och CLL:s webb. Podden finns också på Spotify!
Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 1/2021
Centret för livslångt lärande – startsida