6.5.2024

TEXT: Catharina Groop

Ett år präglat av omdaning inom det kontinuerliga och livslånga lärandet

Våren är en tid inte bara för studentsång och bubblande drycker utan också för retrospektion gällande det år som gått. CLL utgör inget undantag i detta avseende; våren är traditionellt den period då verksamhetsberättelsen för det gångna området formuleras och diskussioner förs kring verksamhetens träffsäkerhet, lärdomar inom olika domäner och hur dessa lärdomar kan integreras i fortsatt planering och genomförande.

I vanlig ordning sker analysen och tillbakablickandet inte bara inom enskilda projekt, fortbildningar, kurser eller processer utan också gällande organisationen som helhet och dess riktning. Under 2023 var denna metanivå speciellt viktig med tanke på bl.a. (i) det nya regeringsprogrammet som godkändes i juni, (ii) viktiga kvalitetsrelaterade diskussioner inom ramen för Digivision 2030 samt (iii) Åbo Akademis strategigranskning som inleddes i augusti. Samtliga skapade ett behov av att stanna upp och reflektera kring en mängd signaler gällande det kontinuerliga och livslånga lärandets framtida format, målgrupper, innehåll, kvalitetsaspekter, genomförande med mera.

Vilka var då dessa signaler? Regeringsprogrammet lyfte, för det första, fram vikten av att öka möjligheterna till kontinuerligt lärande i Finland, vilket på ett allmänt plan utgjorde en viktig signal gällande stärkade av kunskaper och färdigheter i olika livsskeden. Samtidigt efterlystes dock ökad marknadsorienteringen i utbudet av kontinuerligt lärande, ett undanröjande av hinder för ökad privat finansiering av kontinuerligt lärande samt ökad dialog med (t.ex.) näringslivet för att garantera att existerande kompetensbehov tillgodoses. Då en minskning av den statliga finansieringen för kontinuerligt lärande (inom ramen för universitetens finansieringsmodell) samtidigt aviserades uppstod ett behov av att (i) se över verksamhetens ekonomiska logik och (ii) ännu mer än tidigare utgå från rådande kompetensbehov i samhället.

Kvalitetsrelaterade diskussioner inom ramen för Digivision 2030 bidrog, för det andra, med viktiga signaler som behöver beaktas i planering och genomförande. I juni godkändes s.k. ”kvalitetskriterier för digital pedagogik” knutna kontinuerligt och livslångt lärande. Dessa betonade bl.a.:

• det livslånga och kontinuerliga lärandets forskningsbas;
• utbudets modularietet, t.ex. som små, kombinerbara kompetensenheter;
• flexibelt lärande och beaktande av deltagare med olika bakgrund;
• vägledning för och återkoppling till deltagare;
• öppna digitala läranderesurser och miljöer; och
• smidiga lärplattformer.

Ovannämnda signaler fångades upp av Åbo Akademis strategiprocess och gav den färg och liv. Vilka strategiska målsättningar Åbo Akademis framtida arbete kring kontinuerligt och livslångt lärande tar fokus på och hur vägen mot dessa ser ut torde klarna sommaren 2024 då den nya ÅA-strategin godkänns och fakulteternas och enheters verksamhetsplaner tagit form. I skrivande stund verkar alltså inte bara 2023 utan många år framöver karaktäriseras av omdaning inom det kontinuerliga och livslånga lärandet.

Catharina Groop är vicedirektör vid Centret för livlsångt lärande vid Åbo Akademi. 

CLL:s verksamhetsberättelse 2023 finns att läsa i pdf-format via denna länk.

Ledaren publiceras i nyhetsbrevet CLLsius 2/2024. Läs hela nyhetsbrevet.