Skriv här det du söker efter!

BUP-nätverket behövs lika mycket idag som för trettio år sedan

BUP-nätverket behövs lika mycket idag som för trettio år sedan

Ett av Baltic University Programmes kurskoncept har varit att sammanföra nätverkets medlemmar till havs på kurserna Sail for Teachers och Sail for Students. Foto: Sinikka Suomalainen.

Baltic University Programme firar i år trettio år – vi ger en tillbakablick på hur allting började.

Några veckor efter demonstrationerna vid TV-tornet i Vilnius, som inföll i januari 1991, hölls en konferens i Kalmar i Sverige. Det var universitetsfolk från ett 40-tal universitet som samlades – man ville hitta sätt att samarbeta mellan länderna kring Östersjön. Konferensen i Kalmar kom att bli startskottet för Baltic University Programme (BUP), ett nätverk som i år firar 30 år.

Januarihändelserna i Litauen var en del av Litauens kamp för självständighet från Sovjetunionen. Ungefär samtidigt i Lettland samlades demonstranter på gatorna i Riga för att försvara landets nyvunna oberoende och senare samma år skulle också Estland återförklara sig självständigt. Initiativet till konferensen i Kalmar kom från en rektorskonferens där rektorerna bland annat vid Uppsala universitet, Åbo Akademi och universitetet i Köpenhamn hade talat för möjligheterna att upprätta ett akademiskt samarbete österut, nu när det igen verkade bli möjligt.

 

Tre glada kvinnor språkas på ett fartygsdäck.
Paula Lindroos (t.h.) ombord på STS Fryderyk Chopin år 2011. Fartyget har varit hemvist för många BUP SAIL-kurser. Foto: Sinikka Suomalainen.

 

Paula Lindroos deltog tillsammans med Uffe Wikström i konferensen i Kalmar. Senare koordinerade och bidrog de två till BUP-aktiviteter som representanter för Åbo Akademi och dåvarande Kurscentralen. Kurscentralen hade redan under några år testat olika former av distansundervisning och det föll sig därför naturligt.

– Kalmarkonferensen hölls när Järnridån föll och det öppnades möjligheter att knyta kontakter mellan universiteten. Man hade känslan av att Östersjön igen kunde förena, inte skilja åt som den gjort under så många år. Det var spänning i luften på konferensen, ingen visste riktigt hur framtiden skulle komma att se ut, säger Lindroos.

 

Det fanns språkliga problem och det var svårt att veta vem man riktigt skulle bjuda in. Kunskapen om universiteten i det kommunistiska östblocket var liten. Men det blev en konferens och man beslöt där att grunda ett universitetsnätverk kring Östersjön. Målet var också att producera en kurs, baserad på satellit-TV-teknologi. I det läget trodde man att man inledde ett projekt på ett år, kanske två – nu har trettio år förflutit och verksamheten fortgår.

– Det var svårt att veta vad som kunde vara en fungerande samarbetsform. Dessutom måste vi hitta ett gemensamt tema för nätverket som alla kunde omfatta. Vi kom fram till att miljöfrågor inte borde vara politiskt så svåra, dem hade man på något plan lyckats samarbetat kring också under Sovjettiden, säger Paula Lindroos, som senare också kom att bli direktör för BUP:s nationella center i Finland, som är placerat vid Åbo Akademi, och under åren 2011–2014 var direktör för hela BUP vid Uppsala universitet, samt vice-direktör 1999–2002.

– Grundidén var att alla ska delta jämlikt och aktivt i planering och genomförande av innehåll. Den här kungstanken har sedan dess genomsyrat verksamheten och är också det som hållit ihop nätverket under alla dessa år. Den som inte har pengar kan kanske bistå med utrymmen eller någonting annat, alla bidrar enligt de möjligheter de har.

 

Tekniken var en av de största utmaningarna men också en källa till möjligheter för BUP-nätverket att komma igång med sin verksamhet. Det svenska bolaget Teracom var med från start, också de intresserade av samarbeten österut och genom bolaget kunde man upprätta satellitkontakter till andra länder.

– Särskilt i början handlade det mycket om att man råkade hitta rätt person vid rätt tidpunkt, som kunde lösa olika problem.

Lindroos nämner särskilt professor Lars Rydén vid Uppsala universitet. Redan från start och under många år har han varit primus motor för BUP-nätverket.

– Lars insatser var helt avgörande. Han bevisade gång på gång att med energi och motivation kommer man långt. Till exempel åkte han runt till respektive universitet i länderna kring Östersjön och delade ut mottagarantenner för att de skulle kunna delta i satellitsändningarna. Han kom alltid tillbaka med många tokroliga historier om vad han råkat ut för på sina resor.

På den tiden var det inte frågan om att kommunicera per e-post, än mindre med videokonferens som numera gör omvärlden så lättillgänglig.

– För trettio år sedan fanns det någon enstaka fax vid Åbo Akademi, de blev vanligare då. Men i kontakten till öststaterna var det bättre att använda telexar, det vill säga faxens föregångare, de användes mer där, säger Lindroos.

 

Intresset för att bli en del av universitetsnätverket var stort och redan i maj 1991 hade 70 universitet meddelat att de vill delta. Och Lars Rydén fortsatte sina resor och delade ut mottagarantenner. I oktober samma år var det dags för den första satellit-TV-sändningen. Den var två timmar lång och inkluderade dokumentärer från flera av länderna i regionen, flertalet forskare presenterade sin forskning under sändningen.

– Det var verkligen en stor händelse att studenterna i alla dessa länder såg på samma sändning samtidigt. Den möjligheten hade inte funnits förut, säger Lindroos.

I maj 1992 hade man redan avklarat tio liknande sändningar, totalt 3 600 studerande från nio länder deltog. Av dessa sändningar var två så kallade Space Bridges, vilket innebar att man under sändningen hade live-kontakt mellan två eller tre olika universitet och kunde föra en diskussion i realtid. Space Bridges var en tidig form av telekommunikation som först användes mellan USA och Sovjetunionen i början av 1980-talet.

 

Två allvarsamma män i kostym.
Lars Rydén (t.v) och Andrzej Kowalczewski, biträdande professor vid universitetet i Warszawa under den första satellit-TV-sändningen 1991. Bilden är en skärmdump.

 

Sinikka Suomalainen blev via sitt jobb vid Kurscentralen vid Åbo Akademi i ett tidigt skede involverad i BUP – det är hon ännu, nu som utbildningsplanerare vid Centret för livslångt lärande.

– Det var verkligen någonting extraordinärt att genomföra de här sändningarna. Jag var med när Space Bridge-sändningarna gjordes från Åbo. Ett team från Teracom i Sverige kom till Åbo och parkerade sina långtradare med behövlig teknik utanför Axelia. Det var en ovanlig syn med så massiv teknik och lite nervöst att allt skulle gå bra, men sändningarna fungerade bra, säger Suomalainen.

 

En trådtelefon från 1990-talet. På bilden syns texten University of Helsinki.
Helsingfors universitet deltog per telefon i den första sändningen år 1991. Bilden är en skärmdump.
Två män vända mot ett mixerbord, ena mannen har en tobak i mungipan.
Under den första sändningen år 1991 presenterades också tekniken. Bilden är en skärmdump.

BUP:s logo visar en karta över Östersjöområdet, en satellit från vilken det går en radarstråle som lyser upp Östersjöområdet. Text: The Baltic University Programme, Since 1991. Satellitsändningarna lever fortfarande kvar i Baltic University Programme-nätverkets logo, där Space Bridge-satelliten sprider kunskapens ljus över Östersjöregionen. För att uppmärksamma Space Bridge-sändningarna arrangerar BUP under 30-årsjubileumsåret webbinarieserien Space Bridges 2.0. Nu kan vem som helst som har tillgång till internet, var som helst i världen delta, bara genom att klicka på en länk.

 

Utöver samarbete på lika villkor kring frågor om Östersjöns hållbarhet och miljö, har Baltic University Programme alltid satt stor vikt på internationalisering och tvärvetenskap – och man har aldrig varit rädd för att prova på nya saker. Ett slags nytänkande var till exempel kurser som ordnats på segelfartyg.

– De tvärvetenskapliga kurserna har ordnats både för studerande och för lärare vid yrkeshögskolor och universitet. BUP har fokus på Östersjön och nätverket bildas av länder med avrinningsområde till Östersjön och därför tyckte vi det var passande att på det här sättet komma nära havet, en del universitetsstäder och -länder har inte kust och många som deltagit i kurserna har aldrig varit ute till havs tidigare, säger Suomalainen.

– Vad gäller internationaliseringen är det viktigt att den kommer in redan för studenterna, att de får möjlighet att skapa internationella kontakter. Det finns en hel del internationella nätverk för forskare men knappast något motsvarande för studerande eller universitetslärare. Det är ett fokus vi inte får glömma bort, det behövs lika mycket som internationella forskningssamarbeten, säger Lindroos.

Lindroos och Suomalainen konstaterar att kontakterna inom BUP-nätverket också lett till nya samarbeten – universitet inom BUP har hittat varandra och inlett samarbeten på eget håll.

– Kontakterna är antagligen av de viktigaste och finaste resultaten av BUP-nätverket, och att man lär känna Östersjöregionen via dessa kontakter och människor man möter.

 

BUP-nätverket började med en gemensam kurs om Östersjöns miljö. Ytterligare två kurser producerades med den ursprungliga tekniken. Kring millennieskiftet introducerades Internet, som kom att erbjuda helt nya samarbetsmöjligheter. Åbo Akademi och Centret för livslångt lärande, CLL, har från starten 1991 aktivt bidragit till utvecklingen av BUP, både pedagogiskt och genom produktion av kursmaterial. Åbo Akademi har även en permanent plats i BUP:s internationella styrelse.

Både Lindroos och Suomalainen ser med tillförsikt på BUP:s framtid. Nätverket behövs och det finns en iver och framåtanda också hos den nya generationen av centerdirektörer och deltagare. Då som nu spelar BUP också en roll som policy-nätverk. Konferensen i Kalmar 1991 skickade ett brev till Gorbatjov, där man bad om respekt för fritt informationsflöde och mänskliga rättigheter. Liknande ställningstaganden behövs fortfarande.

– Allt är inte bra i länderna kring Östersjön nu trettio år senare heller. Här har universitetsnätverk som BUP en viktig roll och möjliggör att vi finns till och kan stöda varandra.

Tre glada kvinnor går i bredd.
Sinikka Suomalainen, Paula Lindroos och Cecilia Lundberg, Baltic University Programme i Finland. Foto: Ann-Sofie Leppänen

 

FAKTA

• Baltic University Programme koordineras vid Uppsala universitet och har för närvarande 94 medlemsuniversitet eller -högskolor.
• Varje medlemsland har ett nationellt center. Dessutom finns associerade sekretariat placerade vid Åbo Akademi/Centret för livslångt lärande, vid HAW Hamburg University of Applied Sciences, Tyskland och vid Łodz University of Technology, Polen.
• Finland ansvarar för kurser och kompetensutveckling för lärare, Tyskland för nätverkets forskningsutveckling och Polen för kurser och konferenser för studerande. BUP Finland leds av centerdirektören Cecilia Lundberg vid Centret för livslångt lärande. BUP Finlands webbplats.
• Information om webbinarieserien Space Bridges 2.0 som arrangeras under jubileumsåret 2021. Webbinarierna har fritt inträde och är öppna för vem som helst, anmälan krävs.
Läs mera om BUP:s historia på engelska på BUP:s webbplats.
• Den första satellit-TV-sändningen ”Baltic Sea Environment 1: What it looks like – physical geography of the Baltic“ finns numera uppladdad på Youtube.

bup-logo-200px

30.

 

 

 

 


Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 3/2021

CLL:s nyhetsbrev

Centret för livslångt lärande – startsida