Specialpedagogik
Huvudämnet specialpedagogik
Rätten att utvecklas och lära sig i skola hör till alla. Specialpedagogiken handlar om de pedagogiska tillämpningar och stödåtgärder som används i olika utbildningssystem för att främja fostran, undervisningen och rehabiliteringen av barn och unga som behöver stöd.
Under studierna lär du dig om de vanligaste funktionsnedsättningarna, deras orsaker och uttrycksformer, konsekvenser för utveckling och lärande samt om hur man använder specialpedagogiska stödfunktioner i skolan. Du lär dig även identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter med hjälp av kartläggningar och får grundläggande beredskap att identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa. Studierna ger dig verktyg att ur specialpedagogikens synvinkel reflektera kring bemötande, människosyn och etiska frågor i skolan. Du bekantar dig även med aktuell forskning och får inblick i inkluderande undervisning, aktuell lagstiftning och nationella och internationella styrdokument som berör skolvärlden.
Du som studerar till speciallärare har specialpedagogik som huvudämne. Förutom huvudämnesstudier läser du grundskolans ämnen, ämneshelheter och ämnesdidaktik samt pedagogiska studier med praktik. Du kan även påverka din yrkesprofil genom att fördjupa dig i olika funktionsnedsättningar och specialpedagogiska arbetssätt. Specialpedagogik kan även läsas som biämne. Särskilt klasslärarstuderande har stor nytta av kompletterande studier i specialpedagogik.
Ett ämne som begrundar individers olikheter och därmed ökar förståelsen för elevers unika inlärningssätt.
Fransilia Bengtfolks
Tyngdpunkter i forskning
Skolan är en central miljö för både den akademiska och socioemotionella utvecklingen för barn och unga. Lärare och övriga yrkesgrupper i skolan har en viktig roll i att utreda, stödja och följa upp barn och ungas lärande och välbefinnande.
De forskningsmässiga tyngdpunktsområdena inom ämnet specialpedagogik omfattar lärandeutmaningar och stöd i läsning, skrivning och matematik, specialpedagogisk verksamhet och mångprofessionell samverkan, och välbefinnande och motivation.
Lärandeutmaningar och stöd i läsning och skrivning
Läsförmåga har en avgörande betydelse i samhället och individens vardag, där vi ständigt möter skriftlig information som vi behöver tolka, förstå och kritiskt granska. Förmågan att läsa och ta till sig texter är central för lärande, kommunikation och aktivt deltagande i både utbildning och arbetsliv. Därmed utgör läs- och skrivsvårigheter en riskfaktor för marginalisering och begränsade valmöjligheter.
En longitudinell studie av läs- och skrivutvecklingen bland finlandssvenska elever från årskurs 1 till årskurs 9 utgör grunden för den aktuella forskningen inom det här området.
- utveckling av forskningsbaserade material för kartläggning av läs- och skrivförmåga
- identifiering av riskfaktorer för läs- och skrivsvårigheter
- motivation och upplevd självförmåga
- digitala interventionsprogram för läsinlärning och läsflyt
Aktuella projekt
Samarbete med Niilo Mäki-institutet inom projekten
ILS – InLärning och Stöd.
NAPP – tidig kartläggning av förutsättningar för inlärning.
Forskare inom området
Ann-Katrine Risberg.
Tanja Östman.
Lärandeutmaningar och stöd i matematik
Forskning inom profilområdet lärandeutmaningar och stöd i matematik undersöker variation i lärandet och utvecklingen av matematiska färdigheter, inom och mellan individer samt vad som kan leda till lärandeutmaningar och vilka stödinsatser som är effektiva.
Forskningen tar fasta på hur matematikfärdigheter relaterar till t.ex. kognitiva, affektiva och miljörelaterade faktorer. Inom de aktuella forskningprojekten utvecklas forskningsbaserade test- och kartläggningsmaterial för identifiering och uppföljning av barn och unga i behov av stöd i matematik samt material och metoder för hur stödja dessa barn och unga.
Aktuella projekt
Choking under pressure.
Functional Numeracy Assessment (FUNA, FUNA-DB, FUNA-JR).
Framtidens problemlösare! (FUPS!)
Mattesurr – matematik genom lek, rörelse och utforskande.
Forskare inom profilområdet
Heidi Hellstrand
Ellen Sammallahti
Camilla Svens-Liavåg
Specialpedagogisk verksamhet och mångprofessionell samverkan
Forskning inom specialpedagogisk verksamhet och mångprofessionell samverkan fokuserar på hur olika yrkesgrupper samverkar för att skapa inkluderande lärmiljöer och stöda barns och ungas utveckling och inlärning.
Forskningsområdet anknyter till projekt som undersöker samverkan inom elevvård, samundervisning och handledning i olika utbildningsstadier och -kontext.
Aktuella projekt
SAMSYN.
SAMSKOLAN.
SAMSKOLAN 2.0.
YHTU/LIST Likvärdigt stöd för lärande i gymnasiet.
Nordic perspectives of special educational support in VET.
FRU – Forskning i rurala utdanningslandskap.
Forskare inom profilområdet
Christel Sundqvist
Kristina Ström
Maria Rönn-Liljenfeldt
Linda Björkgård
Camilla Svens-Liavåg
Välbefinnande och motivation
Ett negativt välbefinnande och bristande motivation kan ses som en riskfaktor för lärande, och utgör ett av specialpedagogikens forskningsområden. Forskningsområdet anknyter till flera projekt som undersöker välbefinnande i relation till skola och utbildning bland barn och unga inom olika utbildningsstadier (grundskola, andra stadiets utbildning, högre utbildning).
Forskningen utreder bland annat riskfaktorer för välbefinnande i utbildningskontext samt individuella skillnader i och förekomst och utveckling av skolrelaterat välbefinnande (bl.a. skolrelaterad utmattning, skolengagemang, matematikångest, motivation), samt hur ungas välbefinnande samspelar med olika utbildningsrelaterade utfall (bl.a. skolprestationer, utbildningsmålsättningar).
Aktuella projekt
MotiWell – Motivation och välbefinnande i årskurserna 4–9.
MOSSA.
SAMSYN.
SIKTE.
KASVU.
Choking under pressure.
Forskare inom profilområdet
Anna Widlund
Linda Österholm
Mathilda Sandman
Ellen Sammallahti
Karriärmöjligheter
Med specialpedagogik som huvudämne blir du en speciallärare med bred behörighet. Du kan undervisa som speciallärare, specialklasslärare och klasslärare inom den grundläggande utbildningen, men du får också behörighet för specialläraruppgifter inom andra stadiets utbildning, t.ex. på gymnasier och inom yrkesutbildningen.
Utöver undervisningsuppgifter kan du arbeta med sakkunniguppgifter, t.ex. hos myndigheter eller i kommuner och jobba inom rehabilitering i handikapporganisationer och föreningar. Du kan också jobba med specialpedagogiska frågor som forskare. Med din förståelse för såväl fysisk, intellektuell, social, språklig som kulturell mångfald i skola och samhälle kan du bidra till en bättre framtid för många.
