Skriv här det du söker efter!

Aktuellt

Aktuellt

Vem formar din syn på världen?

Vem lyssnar du på i miljöfrågor, jämställdhetsfrågor och inte minst retorik om kriget? Att påverka massornas syn på verkligheten är inte det lättaste, men vill man göra det är populärkulturen ett effektivt verktyg. Den inverkan musik, idrottsevenemang, inlägg i sociala medier och kända ansikten som tar ställning i samhällsfrågor kan ha gör det uppenbart vilken kraft populärkulturen har.

Då en kändis tycker till är det många som lyssnar. Det har otaliga organisationer, inte minst FN, förstått att dra nytta av och engagerar tunga namn från populärkulturen som sina ambassadörer. Har du själv någonsin reflekterat över hur du omedvetet påverkas av de tv-serier du följer, den musik du lyssnar på eller de profiler du följer i sociala medier? Populärkulturens sätt att spegla samhället ger oss signaler om vad som är rätt och orätt, önskat och oönskat. Tyvärr kan populärkultur även användas för att sprida såväl propaganda som rädsla.

– Populärkultur kan utmana gällande normer och uppfattningar men också användas för att befästa och legitimera maktförhållanden. Vi ser ett informationskrig om sanningen, och om verkligheten just nu då Putin-regimen förbjuder alla andra medier i Ryssland förutom de statligt kontrollerade, förbjuder enskilda ord som krig och angrepp, och stänger av sociala medieplattformar. För alla som kan se bombningarna av civila mål på tv eller online, eller läsa om dem, och samtidigt höra Putin-regimens orwellska förklaringar blir situationen absurd, säger Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi.

Regionalvetenskapen vid Åbo Akademi erbjuder magisterkurser på engelska som Ehrström planerat för såväl lokala som internationella studerande från olika länder och världsdelar. Våren 2022 går ”The Complexity of Sustainable Development” med rekordmånga anmälda 2022, och ”Place, society and popular culture”, som uttryckligen behandlar den komplexa kopplingen mellan populärkultur, plats och samhälle.

Fragment av Berlinmuren finns som souvenirer i många hem i dag och muren har också blivit en del av populärkulturen. Den avspända värld som öppnade sig då Berlinmuren föll 1989 tog definitivt slut den dag som de första ryska pansarvagnarna rullade in i Ukraina, säger Peter Ehrström.

Populärkultur kan vara en stark socialt samlande kraft som skapar gemenskap och ger enskilda individer styrka under kristid. Det kan i sin tur stärka platsers sociala resiliens, förmåga att stå emot och överbrygga kristider. Men populärkultur kan också vara ett starkt påtryckningsmedel eftersom den är viktig för så många av oss. Genom att som nu utesluta Ryssland från till exempel nästan alla internationella idrottssammanhang och kulturella evenemang som Eurovision song contest isoleras Ryssland kulturellt och internationellt.

– Populärkultur är massans kultur och det är heller ingen slump att många forna idrottare och andra populärkulturella kändisar och stjärnor har lyckats bra i politiska val, för väljarna vet vem kändisarna är. Hur de är som politiker är en annan sak. Ronald Reagan var som politiker skicklig på att kommunicera direkt med folket, Zelenskyj har vuxit ut till en folkhjälte i krigstid, en nationellt samlande ikon, och har visat sig vara en större ledare i kristid än de flesta hade förväntat sig. Trump var som president en splittrande kraft som ofta använde populärkulturella kanaler för sin hätska retorik om ”fake news” och ”stolen election”.

Populärkulturen gör personligheter inte bara kända och omtyckta, den ger dem dessutom ett enormt inflytande. Ett välkänt ansikte som tar ställning till ett problem, fenomen eller frågeställning kan även fungera som en form av opinionsbildare med miljoner följare eller fans, och kan rentav göra det lättare att bestämma var man själv står. Till exempel använder skådespelaren Leonardo di Caprio sitt uppdrag som FN:s fredsbudbärare till att uppmärksamma klimatfrågan, Neil Young tog ställning mot desinformation om Covid-19 genom att ta bort sin musik från Spotify och i Finland har exempelvis före detta landslagskaptenen i fotboll Tim Sparv välkomnat krigets flyktingar i sin lägenhet och ishockeylaget TPS manifesterat sexuella minoriteters lika rätt genom att bära spelskjortor med regnbågsprydd ärm under en ligamatch.

Under en ishockeymatch i februari mellan TPS och Vasa Sport vajade endast en ukrainsk flagga i den stora hallen. Supportrarna valde att ta ställning mot kriget genom att inte höja lagflaggor eller banderoller då de samlades i ishallen i Vasa i februari. Foto: Peter Ehrström

 

– Vi har under hela pandemin kunnat se hur populärkultur bidrar till gemenskap och social resiliens i kristid. Det finns flera exempel på musiker som sluter samman via olika plattformar för att spela tillsammans under pandemin eller förenar sig mot kriget då orkestrar runtom i världen tolkar den ukrainska nationalsången som vi ser i dag. Via populärkulturens olika kanaler förmedlas ett starkt globalt stöd mot kriget och för Ukraina.

Populärkulturens styrka ligger i att det är en masskultur som kan påverka attityder, åsikter och värderingar. Den har tittare, lyssnare och följare, som kan ta starka intryck och påverkas av den, och därmed också en politisk mening.

– De globala fixstjärnorna inom populärkulturen har ett enormt inflytande eftersom de når och påverkar stora massor på global nivå. Men med det inflytandet följer också ansvar. En del låtsas inte om det, eller bryr sig kanske inte, medan andra, som till exempel Leonardo Di Caprio och Sir David Attenborough, använder sin position för att kunna göra skillnad i klimatfrågan.

Populärkultur spelar också en viktig roll för att befrämja och befästa platsers identitet och image. Populärkultur är till exempel en central framgångsfaktor för platsers attraktionskraft och svaret på tre korta frågor – vad finns där, vem finns där och vad händer där- kan ge en fingervisning om en plats eller stad är intressant och lockande för kreativa personer, eller om den inte är det. Hur enskilda städer svarar på klimatfrågan blir också avgörande för deras attraktionskraft, och var världen och enskilda platser landar efter pandemin och kriget i Ukraina är i dag omöjligt att säga.

– Vi befinner oss i ett paradigmskifte, en övergång från en tidsperiod till en annan och med det följer omvandling, nya villkor och förutsättningar. Och vi vet ännu inte hur och i vilka former framtidens populärkultur kommer att skildra den här perioden, de beslut som fattats, pandemin, Ukrainakriget, klimatfrågan och Trump-åren, men det blir intressant att se. På den positiva sidan ser vi idag många tecken på att populärkulturella uttryck kan utgöra en enormt stark förenande kraft under kristid, både globalt och lokalt. Och det är något att ta med sig, säger Ehrström.