Pressmeddelande

Varför dör föreningar? Ny forskning visar hur föreningsnedläggningar speglar samhällsförändringar

Föreningar är en av hörnstenarna i det finländska civilsamhället. De skapar gemenskap, producerar välfärdstjänster och fungerar som arenor för samhällelig påverkan. Ändå upphör många föreningar varje år, men orsakerna till detta har hittills varit relativt lite utforskade.

I sin doktorsavhandling i sociologi vid Åbo Akademi undersöker Dan Sundblom varför registrerade föreningar i Finland upphör med sin verksamhet och vilka faktorer som ökar risken för nedläggning.

Studien bygger på intervjuer med föreningsaktiva, och på en statistisk kartläggning av föreningar.

Intervjuerna ger en nära inblick i hur nedläggningar går till i praktiken. De visar att föreningar sällan upphör av en enda orsak. I stället handlar det ofta om ett samspel mellan interna problem i föreningen och yttre förändringar i samhället.

Bland de inre orsakerna framträder föreningens organisation som avgörande. Tydliga arbetsfördelningar och hierarkier kan göra verksamheten effektiv, men blir en sårbarhet om mycket ansvar vilar på ett fåtal eldsjälar. När dessa slutar, eller när tid, pengar och engagerade människor inte längre räcker till, hamnar föreningen snabbt i ett utsatt läge.

De yttre orsakerna hänger ofta samman med bredare samhällsförändringar. Avfolkning på verksamhetsorten, förändrade sätt att engagera sig ideellt och situationer där föreningens ursprungliga uppdrag upplevs som fullgjort kan göra att verksamheten tappar sin funktion. När människor engagerar sig på nya sätt, utanför traditionella föreningar, försvagas det lokala föreningslivet.

Den statistiska analysen bygger för sin del på en omfattande föreningsenkät som genomfördes 1997–1998, och som Dan Sundblom har följt upp cirka tjugo år senare. Genom att jämföra föreningar som fortfarande är aktiva med dem som har lagts ned framträder tydliga riskfaktorer. Resultaten visar att föreningar med få medlemmar, begränsade inkomster, hög organisationsålder och liten förnyelse bland medlemmarna löper större risk att försvinna.

Ett viktigt resultat är att föreningar klarar sig bättre när de inte står ensamma. Föreningar som till exempel samarbetar med kommunen, får stöd av finansiärer eller ingår i ett förbund har större chans att överleva än föreningar som saknar sådana kontakter.

Studien visar också att föreningens språk har betydelse. Det finländska civilsamhället är till stor del uppdelat i finsk- och svenskspråkiga strukturer, med delvis olika nätverk och finansiärer. Det här påverkar vilka resurser och stödformer en förening har tillgång till.

En av avhandlingens viktigaste slutsatser är att olika typer av föreningar är sårbara på olika sätt. Vilka föreningar som lägger ned verksamheten skiljer sig mellan serviceproducerande föreningar, samhällspåverkande föreningar och föreningar med sociala funktioner för medlemmarna. Föreningar som främst ordnar social samvaro är beroende av att ha tillräckligt många medlemmar. För föreningar som arbetar med samhällspåverkan är det i stället viktigt med förnyelse och nya, yngre engagerade.

– När föreningar läggs ned säger det minst lika mycket om hur samhället förändras som om föreningarna själva. Genom att förstå varför föreningar upphör förstår vi också vilka villkor som präglar civilsamhället i dag, och vad som krävs för att föreningslivet ska vara livskraftigt. För ett samhälle som bygger på lokalt engagemang är detta avgörande kunskap, säger Dan Sundblom.

Dan Sundblom disputerar på avhandlingen Föreningsdöd – En sociologisk studie om nedläggningen av registrerade föreningar den 29 maj 2026.

Kontakt:
Dan Sundblom
dan.sundblom@abo.fi
tfn 0400 501 528