Pressmeddelande

När hotet växer förändras åsikterna – ny forskning om hur finländarna ser på Nato, försvarsvilja och krigstida solidaritet

Krig och säkerhetspolitik kan för många uppfattas som frågor långt ifrån den egna vardagen, reserverade för politiska beslutsfattare och militära experter. Men när säkerhetsläget i världen förändras påverkas också människors syn på försvar, militärt samarbete och internationella allianser. När hoten upplevs komma närmare omprövar vi våra tidigare uppfattningar.

Hur formas medborgarnas säkerhetspolitiska attityder i tider av geopolitisk osäkerhet? Den frågan står i centrum för Albert Weckmans doktorsavhandling i statskunskap vid Åbo Akademi, där han undersöker hur den allmänna opinionen i Finland förändrats i krigets skugga.

Avhandlingen fokuserar på tre frågor: stödet för Nato, viljan att försvara det egna landet, och viljan att militärt stöda allierade om de angrips. Studien bygger på omfattande enkätundersökningar i Finland, under flera år.

Trots omfattande forskning i säkerhetspolitik vet vi fortfarande relativt lite om vad som faktiskt påverkar människors åsikter, särskilt utanför de stora västliga militärmakterna eller i mindre europeiska demokratier. Tidigare forskning har i hög grad baserats på amerikanska data, och tar sällan hänsyn till hur olika nationella förhållanden och regionala hot påverkar opinionen. Genom att utgå från Finland, en liten demokratisk stat med värnpliktsbaserat försvar, en lång tradition av militär alliansfrihet och en lång landgräns mot Ryssland, bidrar Weckmans avhandling med nya perspektiv.

Weckmans forskning visar att finländarnas stöd för Nato är starkt kopplat till hur hotbilden upplevs. Under perioder av relativ stabilitet var Natoopinionen länge försiktig och splittrad. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 vände stödet snabbt, när hotet uppfattades som akut och påtagligt.

Forskningen visar också att materiella faktorer spelar en viktig roll för försvarsviljan. Personer som har mer att förlora till exempel i form av bostad, sommarstuga eller andra tillgångar är oftare beredda att försvara landet, särskilt när omvärlden upplevs som osäker. Studien visar också att finländare som känner en stark samhörighet med Europa oftare stöder militärt bistånd till Natoallierade under angrepp.  Det pekar på att känslan av identitet och solidaritet spelar en viktig roll för hur vi ser på kollektivt försvar.

– Finländarnas syn på försvar och säkerhet formas inte bara av vad politiker och medier säger. Opinionen påverkas i hög grad av egna erfarenheter, av vad man har att förlora, av identitet och samhörighet samt av hur allvarligt hotet upplevs. När dessa uppfattningar delas av många kan de både sätta ramar för vad som är politiskt möjligt och i vissa fall bidra till att driva säkerhetspolitiska beslut i en ny riktning, förklarar Albert Weckman.

Enligt Weckman visar studien hur viktigt det är för politiska beslutsfattare att ta hänsyn till den allmänna opinionen när de utformar försvarsstrategier. I en värld med växande politisk, ekonomisk och militär osäkerhet blir ett folkligt stöd avgörande för att säkerhetspolitiken ska fungera och vara hållbar över tid.

Albert Weckman disputerade på avhandlingen Public Opinion in the Shadow of War: Attitudes on National Security in a Small Democratic State den 13 maj 2026.

Kontakt:

Albert Weckman, forskare, Åbo Akademi
albert.weckman@abo.fi
+358 50 345 5599