Aktuellt
När hot och konflikter formar vår samtid – alumner och forskare möttes för samtal om vår tids stora utmaningar
Hur ska vi förstå och orientera oss i en värld där hotbilderna blir allt mer komplexa, där flera konflikter pågår samtidigt och gränsen mellan kris och vardag suddas ut? Den frågan stod i centrum när Åbo Akademi samlade alumner, forskare och studerande till en välbesökt alumnträff på temat hot och säkerhet i en föränderlig värld.
Kvällen förde samman röster från både journalistik och akademi för samtal om global osäkerhet, säkerhetspolitik och demokratins motståndskraft i en tid av desinformation och polarisering.
Antti Kuronen, utrikeskorrespondent vid Yle, och Lena Skogberg, Norden-korrespondent vid Hufvudstadsbladet, delade erfarenheter från utrikesrapportering och diskuterade ansvar, tillit och faktabaserad journalistik.
– I mitt uppdrag hamnar jag ofta på platser där skeenden just tar sin början. Det är kaotiskt, informationen fragmentarisk och situationen förändras från minut till minut, samtidigt som man förväntas förklara för en stor publik vad som faktiskt händer. Då finns inga färdiga svar att googla, sade Antti Kuronen.
I sådana situationer är journalistens erfarenhet och omdöme avgörande, betonade han. Liksom att lyssna på vanliga människor som befinner sig mitt i händelsernas centrum, snarare än att enbart förlita sig på myndigheter och officiella kanaler.
– Det är därför så viktigt att det finns journalister ute på fältet, erfarna utrikeskorrespondenter, som kan berätta de här berättelserna och beskriva den verklighet som faktiskt finns, framhöll Lena Skogberg.



Samtalet rörde också journalistikens fokus och publikens nyhetskonsumtion. I dagens digitala nyhetsmedier kan redaktionerna i realtid följa vad publiken läser. De ser också att intresset för rapporteringen, särskilt i långvariga konflikter, ofta mattas av.
– Vi ser en mättnad. Många människor orkar inte ta in fler negativa nyheter och väljer att stänga av, sade Skogberg.
– Har jag förståelse för det? Nej, tillade hon.
Antti Kuronen, som också är årets alumn 2026 vid Åbo Akademi, deltog på distans, live från ett uppdrag i Beirut, Libanon. Samtalet modererades av Stefan Wallin, senior advisor, tidigare försvarsminister och journalist.
När gemensamma regler ifrågasätts
Kvällen bjöd också på en paneldiskussion om säkerhet, geopolitik, rättsstatens villkor och totalberedskap, belyst ur historiska, juridiska och samhälleliga perspektiv. Diskussionen modererades av Maria Nylund, journalist vid Svenska Yle.
I panelen deltog Kasper Braskén, akademiforskare och docent i historia vid Helsingfors universitet, Axel Hagelstam, direktör vid Försörjningsberedskapscentralen, Elina Pirjatanniemi, professor i statsrätt och folkrätt vid Åbo Akademi, Inga Saikkonen, äldre universitetslektor vid Åbo Akademi, samt Albert Weckman, forskare vid Åbo Akademi.
Deltagarna diskuterade dagens hotbild: från militära och hybrida hot till ekonomiska störningar, polarisering och ökat tryck på internationella regler och avtal. Ryssland lyftes fram som det mest betydande säkerhetshotet i Europa, samtidigt som flera talare betonade att hotbilden sträcker sig långt bortom direkta militära konflikter.

– Håller den regelbaserade världsordningen på väg att falla sönder? frågade Maria Nylund.
– Att regler bryts är allvarligt, men det betyder inte att den regelbaserade världsordningen har upphört. Förbudet mot aggressionskrig gäller fortfarande, även om vissa bryter mot det. Så länge någon försvarar reglerna, finns de, framhöll Elina Pirjatanniemi.
Flera i panelen lyfte EU:s ansvar att inte bara försvara internationella regler och avtal, utan också ta större ansvar för rättvisa och inklusion i relationerna med den globala södern.
Panelen pekade på polarisering och ytterlighetsrörelser som centrala långsiktiga hot mot demokrati och samhällelig stabilitet, och var överens om att motkrafterna måste byggas långsiktigt.
– Utbildning, utbildning, utbildning – det är den viktigaste motkraften, sammanfattade Axel Hagelstam.




