8.4.2024

Teologin vid Åbo Akademi fyller 100 år, och religionens roll i världen är betydande

Teologin vid Åbo Akademi firar 100-årsjubileum detta år. På vilket sätt är studier i teologi relevanta i dagens samhälle, och hur ser framtiden ut för Åbo Akademis nya 100-åring?

Ännu för 20 år sedan förutsåg många att religionens betydelse i världen skulle minska. Utvecklingen har snarare varit den motsatta.

– Religion finns med i många olika slags sammanhang, och det finns miljarder människor som följer en religion eller gör sina val i livet på religiös grund, så det behövs alltjämt teologer och religiöst läskunniga människor, säger Pekka Lindqvist, universitetslektor i exegetik och judaistik vid Åbo Akademi.

Ämnet teologi vid Åbo Akademi firar i år 100-årsjubileum, och trots att våra nordiska samhällen kanske inte upplevs som särskilt religiösa, så grubblar vi fortfarande över de frågor teologin söker svar på.

– Religionsforskarna brukar tala om att religiositeten har förändrats och blivit mer individuell. Man är inte nödvändigtvis beredd att ansluta sig till någon specifik institution eller kyrka, men man har ändå de här samma frågorna och hämtar kanske intryck från olika håll, säger Björn Vikström, professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi.

100 år av teologi

Teologiska fakulteten grundades 1924 med hjälp av en donation från Anna von Rettig, vars porträtt pryder tamburen i Teologicum där teologerna varit inhysta sedan grundandet.

– Man brukar skoja om att tobaksfabrikörerna von Rettig hade bidragit till så mångas död att de kände sig tvungna att skaffa sig lite välvilja innan ankomsten till himlens port, säger Lindqvist.

Under årens lopp har ämnet växt till sig rejält. Inledningsvis kom de flesta professorerna från Sverige, och under de första årtiondena producerades endast en handfull doktorsavhandlingar. Med tiden blev ämnet så att säga självförsörjande på personal, och i dagsläget publiceras ungefär fyra doktorsavhandlingar per år.

På senare tid är några av ämnets viktigare milstolpar då teologiska fakulteten försvann och ämnet blev en del av fakulteten för humaniora, psykologi och teologi 2015, samt grundandet av Polin-institutet 2018. Polin-institutet är ett forskningsinstitut för teologer. Institutet har skapat en både livlig och internationell forskningsmiljö, förklarar Vikström. Institutets stöd har också möjliggjort exkursioner till bland annat Rom och Jerusalem.

Precis som Lindqvist noterat har religionens betydelse i världen inte minskat, så ett behov av teologer lär det finnas även i framtiden.

– Vi har bollat med tanken att starta ett engelskspråkigt magisterprogram i teologi, säger Vikström.

Lindqvist påpekar att religionens betydelse särskilt har ökat i den globala södern, och sättet man pratar om religiösa frågor är väldigt annorlunda än i vårt förhållandevis sekulära Norden.

– Det är kanske ett tecken i tiden och en bra sak att vi får forskarbesök från exempelvis Ghana, Indien och Sydafrika, länder som kanske inte funnits på människors radar då man tänker på kristendomen. Det är bekanta religioner, men kanske i en dräkt som är helt ny för oss, fortsätter Lindqvist.

Det är naturligtvis inte enbart kristendomens olika inriktningar som ligger i fokus inom ämnet, utan kontakten till judiska och muslimska teologer är regelbunden, särskilt inom judaistiken.

– Man kan också ha religionsvetenskap som huvudämne i sin examen och då kommer religionsdialog och samarbete med den vägen också, tillägger Vikström.

Varierande motiv bakom valet av teologistudier

Både Vikström och Lindqvist inledde sina teologiska studier under 1980-talet. Vikström jobbade som präst under många år och var biskop i Borgå 2009–2019. Parallellt med arbetet doktorerade han också, och återvände till Åbo Akademi 2019. Även Lindqvist inledde sina studier med visionen att bli präst, men valde efter studierna att fortsätta forska och har tillbringat 25 år på olika positioner inom Åbo Akademi.

Fortsättningsvis väljer många att studera teologi med målet att bli präst eller lärare, men de utgör en mindre procentuell andel än då Lindqvist och Vikström studerade. Andelen studenter, både troende och icke-troende, som har ett personligt intresse för teologiska frågor och inte varit aktiva i en församling har ökat. Det gäller såväl vuxenstuderande som yngre studerande.

– Jag skulle också säga att mångfalden har ökat och antalet kvinnliga studenter har blivit fler, säger Lindqvist.

– På magisternivå har vi betydligt fler vuxenstuderande än under vår tid, tillägger Vikström.

Lindqvist har även noterat att kunskapen om kristendomens kärninnehåll, exempelvis bibelkunskap, är mindre idag. Folk har i allmänhet även mindre läsvana än förr, men det tror han inte är specifikt för teologin.

Präst eller lärare är kanske de mest uppenbara karriärvalen för en nyutexaminerad teolog, men precis som med flera andra ämnen finns det arbetstagare med en teologiexamen i bagaget inom många andra branscher. Journalistisk är ett exempel, eller inom missions- eller icke-religiösa hjälporganisationer. Också inom Skyddspolisen har det jobbat teologer som experter på religiös extremism.

– Vi har ordnat evenemang där vi bjudit in alumner som jobbar inom så att säga udda branscher för att påvisa hurdana alternativ det finns, säger Vikström.

Teologi ger perspektiv

Religionen och jakten på svar till livets stora frågor har, som Lindqvist påpekat, inte försvunnit någonstans fastän det i de nordiska länderna kan framstå som så. I stora delar av världen är religionen en självklar och integrerad del i vardagen och offentligheten, och det är lätt att vi missförstår processer i de delar av världen om vi ignorerar religionens betydelse och istället utgår från vårt eget synsätt där religionen ofta uppfattas som en privat angelägenhet.

– Vi har vad man kan kalla för brist på religiös läskunnighet. Många är okunniga när det gäller religion, och det leder till att man inte förstår vad som händer i de delar av världen där religion är i händelsernas mitt, men det försvårar också diskussionen här hos oss då vi inte har språket för att behandla livsåskådningsfrågor, säger Lindqvist.

Hälsovårdspersonal är en yrkesgrupp som Lindqvist anser att bör ha vissa baskunskaper om olika religioner eftersom många av världens stora religioner har föreskrifter som gäller exempelvis hälsovård och kost.

Teologer har ett ansvar att delta i samhällsdebatten om religion- och trosfrågor på ett ansvarsfullt och förnuftigt sätt, utgående från just premissen att de är teologer, anser Lindqvist.

– Ett problem med religionens politiska synlighet är nationalism, exempelvis vissa partier i Europa som på tvivelaktig grund utmålar sig som försvarare av det kristna Europa mot muslimsk invandring, eller hinduisk nationalism i Indien som försöker försvåra livet för muslimer och kristna i landet, säger Vikström.

– Det är sällan eller aldrig enbart religion, men religion finns med och kan användas i uppviglande syfte, tillägger Vikström.

Som exempel nämner han konflikterna i Gaza och på Nordirland. Båda konflikterna har politiska dimensioner, men samtidigt är religion en viktig del av identiteten hos de inblandade, och de religiösa dimensionerna är svåra att lösgöra från de politiska.

– Jag har alltid känt en viss allergi mot påståendet att de här konflikterna inte alls skulle vara religiösa, utan enbart politiska. Man förbiser då det faktum att de människor som deltar politisk verksamhet faktiskt också är religiösa vare sig det är frågan om Hamas eller högerextrema politiker i Israel. Till all lycka verkar de flesta ändå förstå att man inte bara kan dra ett likhetstecken mellan konfliktens parter och de två religionerna, men det finns ändå religiösa aktörer på båda sidorna, säger Lindqvist.

Både Vikström och Lindqvist är överens om att studier i teologi är ett bra sätt att utvidga sina egna perspektiv, även om det bara skulle vara frågan om några enstaka kurser.

– Teologins slogan är ju studera det viktiga i livet, säger Vikström med ett skratt.

– Teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet har en slogan som lyder förstå religion – förstå världen, avslutar Lindqvist.

Teologin vid Åbo Akademi firar 100-årsjubileum i år. Man har skapat en blogg där man samlar alumners minnen. Under hösten arrangeras fyra stycken teologtorsdagar med varierande program innan jubileumsåret kulminerar i själva årsfesten den 5 oktober.