Pressmeddelande

Pressmeddelande

PRESSMEDDELANDE
22.3.2018
Åbo Akademi

Studie: Migrationsverkets tolkningar i fråga om internationellt skydd har skärpts

Juridiska fakulteten vid Åbo universitet, Åbo Akademis människorättsinstitut och diskrimineringsombudsmannen har i en empirisk studie utrett de förändringar som skett i besluten om internationellt skydd. I den internationellt sett unika pilotstudien jämfördes Migrationsverkets asylbeslut åren 2015 och 2017.

Materialet från år 2015 representerar tidsperioden före den kortvariga kraftiga ökningen av antalet ansökningar och beslut om internationellt skydd och före ändringarna i utlänningslagen. Den andra tidsperioden representerar den nya normaliserade situationen då antalet ansökningar och beslut minskat betydligt.

– Migrationsverkets praxis och tolkningar har skärpts mellan de undersökta perioderna. De skyddssökandes rättsliga ställning ser ut att ha försvagats betydligt, och det här kan inte förklaras med de ändringar i utlänningslagen som gäller förutsättningarna för beviljandet av internationellt skydd. De sökandes profil förändrades inte på något betydande sätt mellan de två tidsperioderna, säger den ena av studiens ledare, Elina Pirjatanniemi, professor i internationell rätt vid Åbo Akademi.

Den skärpta tolkningslinjen syns på många sätt i materialet. Jämfört med den första undersökta perioden beviljades internationellt skydd i mycket mindre utsträckning år 2017. Ur individens synvinkel är den skärpta tolkningslinjen tydligast när det gäller sättet som Migrationsverket bedömer de sökandes rädsla för våld. Ännu år 2015 ansåg Migrationsverket i största delen av sina beslut att den rädsla för våld som de sökande uppgav i ansökningarna var befogad, men år 2017 endast i undantagsfall.

Förekomsten av rättskränkningar som de sökande uppgav att de utsatts för förblev oförändrad mellan tidsperioderna, men år 2017 ansåg Migrationsverket betydligt mer sällan att de var trovärdiga. En liknande förändring gäller Migrationsverkets bedömningar av huruvida rättskränkningar som den asylsökande tidigare upplevt, till exempel våld eller kidnappningar, ska betraktas som ett bevis på att personen riskerar att råka ut för dem också i framtiden.

– År 2015 ansågs tidigare rättskränkningar regelmässigt innebära en risk för kommande rättskränkningar. År 2017 bedömdes däremot tidigare upplevda rättskränkningar endast i undantagsfall innebära en risk för att utsättas för kränkningar även i framtiden, säger den ena av studiens ledare, Anne Alvesalo-Kuusi, professor i rättssociologi vid Åbo universitet.

Den utveckling som framgår av studien kan anses oroväckande både när det gäller tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter och för den finländska rättsstaten. Ett beslut om internationellt skydd ska alltid bygga på individuell prövning.

– I beslutsfattandet som rör den asylsökandes rättigheter är det för individen fråga om särskilt betydande grundläggande och mänskliga rättigheter, i sista hand om rätten till liv och människovärdigt bemötande. Tillgodoseendet av grundläggande rättigheter får således i en rättsstat inte vara så här beroende av myndigheternas allmänna tolkningslinjer och eventuell politisk och administrativ styrning i bakgrunden, summerar forskarna.

Till forskningsgruppen hörde förutom Elina Pirjatanniemi och Anne Alvesalo-Kuusi också pol.dr. Elsa Saarikkomäki, jur.mag. Nea Oljakka, doktoranden Johanna Vanto och professorn i offentlig rätt Juha Lavapuro.

Studien ”Kansainvälistä suojelua koskevat päätökset Maahanmuuttovirastossa 2015–2017. Pilottitutkimus 18–34‐vuotiaita Irakin kansalaisia koskevista myönteisistä ja kielteisistä päätöksistä” har publicerats på finska på Åbo universitets juridiska fakultets webbsidor: http://www.utu.fi/fi/yksikot/law/tutkimus/katsauksia-ja-tutkimusraportteja.

 

Mer information:

Elina Pirjatanniemi
elina.pirjatanniemi@abo.fi, p. 050 401 3735

Anne Alvesalo-Kuusi
anne.alvesalo-kuusi@utu.fi, tfn 050 560 4229