Skriv här det du söker efter!

Aktuellt

Aktuellt

Par med gemensamt modersmål löpte lägre risk för skilsmässa

Gifta finländska par där båda makarna har samma modersmål tenderar skilja sig mer sällan än par där den ena parten övergår till den andras modersmål. Ska man välja är det statistiskt mera gynnsamt för äktenskapet att den finskspråkiga parten att övergå till att i huvudsak prata svenska, visar en studie.

Forskare vid Åbo Akademi har gjort en studie som omfattar alla gifta par i Finland under 1975 och 1980 för att se om det språk paren enligt folkbokföringen använde som huvudspråk, finska eller svenska, kan hänga samman med risken för skilsmässa.

Resultaten visar att det går att se vissa skillnader i skilsmässostatistiken utgående ifrån om paren utgjordes av makar från samma språkgrupp, men också beroende på vilket språk som blev huvudspråk i ett äktenskap med makar som ursprungligen talade olika modersmål. Det här är den första studien som använder longitudinella befolkningsregisterdata för att visa att det finns en korrelation mellan äktenskaplig stabilitet och språk.

Resultaten visar att äktenskap där båda makarna talade finska som modersmål löpte en ungefär dubbelt så stor risk för att sluta i skilsmässa jämfört med de äktenskap där båda makarna hade svenska som modersmål. De äktenskap där båda språken förekom parallellt som modersmål löpte en ännu högre risk för att sluta i skilsmässa än de äktenskap där båda parter hade finska som modersmål. I de äktenskap där makarna ursprungligen talat olika modersmål var skilsmässorisken för de par där en av makarna övergått till svenska märkbart lägre än för de par där man i stället övergått till finska som huvudspråk. Minst risk för skilsmässa hade par där båda makarna hade svenska som modersmål.

Ett annat resultat från studien är att forskarna inte kunde se några könsskillnader hos den part som bytte språk. Skilsmässorisken tycks alltså vara den samma oberoende av kombinationen av språk, etnicitet och könstillhörighet bland paren.

Viktigt att notera i den här studien är att även om forskarna använt data över hela den gifta befolkningen är antalet par med en part som bytt språk under den här tidsperioden få, särskilt de som övergått till svenska. En annan begränsning är att en person bara kan vara folkbokförd med endast ett modersmål i den finländska folkbokföringen.

Artikeln ”Divorce among exogamous couples: The role of language convergence” publicerades i den vetenskapliga tidskriften Acta Sociologica i december 2022.

Mera information:
Jan Saarela, professor i demografi med statistik
Tel: 06-3247476