4.2.2022

Ny antologi om finlandssvensk klasskamp och socialism

Svenskfinland har länge kopplats ihop med en främst borgerlig politik. I en ny antologi visar ett flertal forskare en mer okänd sida. I den nya antologin Klasskamp på svenska: aktörer, idéer och erfarenheter i 1900-talets finlandssvenska arbetarrörelse visar forskare verksamma vid Åbo Akademi och Helsingfors Universitet att även socialismen har haft starka finlandssvenska förkämpar.

Antologins fokus ligger på personliga livsöden från främst Nyland och Österbotten men med kopplingar även till Åland, Sverige och Nordamerika. Genom sex olika finlandssvenska socialistiska livsöden får vi följa med på en resa som präglas av både fram- och motgångar, hopp och sorg.

– Vi möter personer som under en dramatisk tid i Finlands historia, exempelvis under tiden kort efter Finlands självständighet, det stormiga 1930-talet liksom andra världskriget, bedrev det som kan kallas för klasskamp på svenska, säger bokens redaktör Matias Kaihovirta,
forskare vid Åbo Akademi.

Tillsammans med medredaktören Christoffer Holm, doktorand vid Åbo Akademi, har Kaihovirta sammanställt en bok som svarar på många frågor men också överraskar. Fokus ligger på individuella erfarenheter och ståndpunkter i anslutning till arbetarrörelsens idéer och verksamhetsfält. Tidvis mobiliserade rörelsen tusentals svenskspråkiga kring målet att skapa ett socialistiskt Finland.

– Det här är verkligen en bortglömd historia, men något som bör diskuteras. Sådana här perspektiv kan hjälpa oss att förstå både vår närhistoria och vår samtid bättre, kanske framför allt öka vår förståelse för varandra och överbygga samhällsklyftor av exempelvis politiska orsaker, säger Holm.

Bland personerna som lyfts fram i boken finns Atos Wirtanen, Leo Ågren, Ragni Karlsson, Allan Asplund, Karl J. Wenman och K.H Wiik. Under flera decennier utmanade de det borgerliga finlandssvenska identitetsbygget och upplevdes som ett hot mot den svenskspråkiga borgarklassens politiska och materiella intressen, vilket kan ha påverkat uppkomsten av en stark borgerlig politik i Svenskfinland. Samtidigt tillhörde dessa personer i dubbel bemärkelse en minoritet, som socialister och finlandssvenskar. I framtiden hägrade ändå något annat: i det framtida socialistiska samhället existerade varken klassförtryck eller förtryck av språkliga minoriteter.

– Genom att fokusera på framträdande personer och problemställningar i den finlandssvenska arbetarrörelsen synliggör bokens artiklar sociala, politiska och kulturella mönster som inte framgår i tidigare finländsk forskning, säger Kaihovirta.

Boken finns öppet tillgänglig som nätpublikation via adressen: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/339574