29.10.2019
Människors flyttningsrörelser förändrar både människorna och deras omgivning. Migrationsinstitutet som leds av ÅA-alumnen Tuomas Martikainen forskar i dessa fenomen. Institutet har förändrats mycket under de senaste åren och är nu en mycket aktiv aktör.
– Vi vill bli Nordens starkaste forskningsenhet i migration, säger Migrationsinstitutets VD Tuomas Martikainen.
– Min uppfattning är att vi redan tillhör ett av de större centren i Europa, det beror delvis på att vårt upplägg här är rätt unikt. Det finns tiotals institut på kontinenten, men de är för det mesta antingen koncentrerade på immigration och anslutna till ett universitet, eller så är de kopplade till arkiv och muséer och koncentrerar sig på den egna befolkningens migration till olika länder.
Det som skiljer Migrationsinstitutet är att man inkorporerar båda delarna. Man driver både forskning kring immigrationen och migrationen, samtidigt som man upprätthåller arkiv kring migrationen – arkiv som är mycket användbara för släktforskare.
– Vi forskar kring flyttningsrörelser och dessa flyttningsrörelsers samhälleliga effekter. Vi gör både grundforskning och tillämpad forskning. Vi samlar och dokumenterar material om migration, som vi sedan gör tillgängligt för allmänheten, till exempel genom att digitalisera materialet. Söker man på Google information vad gäller ens släktingar som emigrerat kommer man mycket snabbt in på våra sidor.
– Och förutom detta så deltar vi på samhällsnivå med vår expertis i den kunskapsbaserade diskussionen som rör de här frågorna.
Det låter som att man från er sida kanske vill påverka de populistiska tongångarna, kanske särskilt vad gäller immigrationen.
– Det är till den kunskapsbaserade diskussionen vi bidrar.
45 år av verksamhet
Migrationsinstitutet grundades 1974 av, bland annat, alla dåtida finländska universitet, flera ministerier och Åbo stad. Grundfinansieringen idag kommer från undervisnings- och kulturministeriet och Åbo stad.
Det var de stora flyttningsrörelserna, främst från Finland till Sverige under 1960- och 70-talet och den historiska amerikaemigrationen som gav upphov till behovet att grunda en organisation som forskar i ämnet. 1974 övervägde man att bli en del av Åbo universitet men valde istället att bli ett självständigt institut.
Under de senaste fyra åren har Migrationsinstitutet på många sätt förändrats. Dels har personalen växt och består nu av 25 till 30 personer, dels har budgeten växt från mindre än en miljon till 1,5 miljoner ifjol och 2 miljoner i år. Tack vare de större resurserna är man aktivt engagerade i en mängd områden. Tillväxten har uteslutande kommit från projektfinansiering, institutet driver som bäst fem projekt finansierade av Finlands Akademi.
– Vi är ett institut som är öppet för samarbete med intresserade. Vi har nyss flyttat inom Åbo men så fort vi blivit klara med att få saker på plats kommer vi att fortsätta utreda hur vi utvecklar ett samarbete med både Åbo universitet och Åbo Akademi, samt andra universitet och högskolor. Om vi tittar på de resurser som redan finns på plats här i Åbo ser man att vi tillsammans kunde bli en mycket stark aktör inom migrationsforskningen, även på en europeisk skala, bara vi hittar de rätta formerna för samarbete.
Mångsidig forskning
Personer ur Migrationsinstitutets personal är involverad i forskning och undervisning vid universiteten. Men Martikainen är ute efter ett djupare samarbete på institutionsnivå.
– Vi har en väldigt mångsidig forskning om allt möjligt från skogsfinnar och muslimska familjers integration, till finländare i Nordamerika och inre flyttningsrörelser, med mera. Det är en styrka att ha så här mycket av olika saker istället för att vi skulle vara snävt specialiserade – våra forskare får oväntade och spännande infallsvinklar av varandra.
Det låter som om ni nått det som jag har för mig att kallas ”kritisk massa”.
– Ja, vi är där nu. Vi har resurser att ha tillräckligt många högkvalificerade anställda för att det ska generera spännande resultat.
– Men det vi skulle kunna vara starkare på, och det jag själv efterlyser är för det första mera forskning i den ekonomiska effekten av immigration och för det andra demografisk forskning som gäller Finland.
Når er forskning dit den ska? Har er forskning effekt?
– Vi har nu blivit tillräckligt stora för att vi ska vara svåra att ignorera, det är allt svårare att undvika oss om man ska diskutera de frågor vi sysslar med. Och folk är också mera intresserade av oss än tidigare. Jag ser en rapport om vår synlighet i medier varje morgon, och den visar att vi nämns varje dag. Så det betyder något.
– Vad gäller kontakt med myndigheter så sitter det i vår styrelse centrala ämbetspersoner från både inrikesministeriet som från arbets- och näringslivsministeriet. På det sättet har vissa aspekter av vårt kunskapsgenererande en direkt kanal till de myndigheter som kan ha nytta av kunskapen.
– Vad gäller det politiska beslutsfattandet så fungerar storleken igen så att ju större vi är desto mera synlighet har vi i traditionella medier och desto mera syns vi hos den ”stora allmänheten”. Och ju mera vi syns rent allmänt, desto mera tar politiker oss i beaktande och vår politiska genomslagskraft blir då större.
– Vad gäller kontakt till frivilligorganisationer och släktforskning så fungerar den mycket bra.
– Som sagt, vi har ändrats mycket under de senaste fyra åren, vi är betydligt mer engagerade överlag. Och jag stöder också våra anställda att delta i verksamhet utanför institutets egen verksamhet. Rekryteringen till de flesta befattningar här är också helt öppna – och det har gjort att vi fått in mycket kompetenta människor. Åtta av våra anställda är docenter. Vi har även en forskare i Vasa och en filial i Seinäjoki, där man bland annat utreder hur en ort som Seinäjoki ska klara sig i framtiden när den interna flyttrörelsen till de större urbana centren ser ut som den gör.
– Det vi jobbar på att bli bättre med är synligheten i traditionella medier och vår synlighet i det politiska beslutsfattandet.
Om man vädrar en fråga som ständigt återkommer i medierna, det vill säga immigranters integration – då mest gällande flyktingar och kanske främst sådana som kommer från Mellanöstern – så verkar en ständig fråga vara deras förmåga att anpassa sig till Finland. Har du perspektiv som kan lysa på den här frågan från ett annat håll än de vanligast återkommande?
– En av de beständiga saker som man kan säga att alltid händer, det är att folk som byter miljö förändras. Hur snabbt det går är en sak, men det händer alltid. Och då beror det på från vilken horisont man ser saker. Om man ser det från vår finländska tröskel kan det se ut som om knappt någonting sker, att det går väldigt långsamt och att olika typer av religiösa, klan-, heders- och familjebeteenden från flyktingarnas hemland sitter kvar.
– Ser man samma människor från deras hemlands perspektiv kan det upplevas som om de har ändrats väldigt mycket efter sin flyttning.
– Och på samma sätt som människor som byter miljö förändras, förändras även miljöerna. Den miljö de lämnat förändras och den miljö de kommit till förändras, inget är statiskt. Så om inget annat så kan man säga att det är helt säkert att människor förändras när deras omgivning förändras.
Forskning
Det finns fyra tyngdpunkter i forskningen man driver på Migrationsinstitutet. Den första är allmän kännedom om flyttningsrörelser. Till frågorna hör: hur inverkar internationella trender på de finländska flyttningsrörelserna, hur utvecklas flyttningsrörelserna i framtiden, hur ser forskningsläget ut på området?
Den andra tyngdpunkten är emigration. Hur ser den finländska emigrationen till andra länder ut, hur utvecklas och förändras historiska och nya finländska samfund? Man tittar även på mindre kända fenomen.
Den tredje tyngdpunkten är den som det i det dagspolitiska talas mest om, det vill säga invandring. Till frågorna man forskar i hör: Hur har invandringen till Finland utvecklats, hur förändras och utvecklas invandrarsamfunden, hur ser invandrarnas integration ut ur boende-, familje- och arbetssynpunkt ut? Man studerar även mångkulturella familjer och återflyttningen till Finland.
Den fjärde tyngdpunkten är inre flyttningsrörelser. Under den forskar man i hur har de inre flyttningsrörelserna i Finland utvecklats, historiska flyttningsrörelser, urbanisering, flyktingar och andra aktuella trender.
Webbsida: http://www.migrationinstitute.fi/sv/