13.4.2021
Också vår syn på kärleken är påverkad av marknadsekonomins principer. Modernitetens kulturella modeller medför allvarliga problem i människors liv, skriver Anna Möller-Sibelius.
Vad kan litteraturen lära oss om kärlek? Att det är ett evigt tema i litteraturhistorien? Visst. Men än mer visar litteraturen hur föränderliga föreställningarna om kärlek är och hur den rådande kulturen påverkar våra uppfattningar om de intimaste frågor. Idag tänker många att kärleken bara är en social konstruktion, även om den slutsatsen inte automatiskt följer av det faktum att kärlekens idéer och handlingar formas i historiska kontexter.
Sociologen Eva Illouz har i flera verk diskuterat kärlek i senmoderniteten och visat i vilken grad den influerats av den kapitalistiska marknadsekonomins perspektiv och hur den styrs av dess principer om konkurrens, utbud och efterfrågan, avreglering, valfrihet och konsumtion. Medier och teknologi (inte minst dejtingsajter) är en del av den infrastruktur som gjort det allt svårare för individen att upprätthålla varaktiga relationer eller att ens vilja göra det. Det utilitaristiska och rationalistiska synsättet medför allvarliga problem i människors liv, och inte för intet bär Illouz verk titlar som Därför gör kärlek ont och Därför tar kärleken slut.
I den förstnämnda boken från 2011 jämför Illouz dagens situation med de sociala konventioner som råder i Jane Austens romaner från tidigt 1800-tal. Även om de kvinnliga romangestalternas juridiska ställning var svag och äktenskapet helt avgörande för deras framtid ter de sig i andra avseenden starka och självständiga. Den ceremoniella uppvaktning som skedde inom familjens och sällskapslivets ramar gav kvinnan tid att pröva friarens karaktär och tänka igenom sitt eget beslut. Kvinnans självkänsla bestämdes av hennes egen förmåga att motsvara moraliska normer och ideal, inte av någon annans kommentarer.
Detta kan jämföras med den känslomässiga bekräftelse och det ständiga erkännande som dagens kvinnor förutsätter i sina parrelationer. Och med den sexuella attraktionens ställning som en avgörande faktor för social status idag. På den fria sexuella marknaden har männen enligt Illouz övertaget, eftersom de är bättre på att undvika känslomässiga bindningar, och spelets regler är att den som bryr sig minst vinner.
Illouz säger inte att allting var bättre förr. Hon säger att hon inser vikten av värden som frihet, förnuft, jämställdhet och autonomi men att det samtidigt är nödvändigt att granska de enorma problem som modernitetens kulturella modeller förorsakat.
I Hannele Mikaela Taivassalos lyriska kortroman I slutet borde jag dö (2020) skildras upplevelsen hos en kvinna som har ett förhållande med en gift man och familjefar. Ärlighet, kärlek och tillit samexisterar med brutna löften på ett sätt som inte går ihop: ”Jag är skadad. Kanske i min tro. Inte på någon gud, nej, tvärtom: på människan. Jag har alltid trott så lite, nu tror jag att jag inte längre tror någonting, inte någonsin.” Hon konstaterar att allt blir komplicerat och banalt på samma gång.
Men att tron på människan går förlorad kan aldrig vara en banalitet, varken i den enskildas liv, i litteraturen eller i kulturen.
Men att tron på människan går förlorad kan aldrig vara en banalitet, varken i den enskildas liv, i litteraturen eller i kulturen.
Man kan misstro modernitetens frihet. Och litteraturen kanske bara bekräftar i vilken utsträckning vi alla sitter fast i vår egen kulturs föreställningar och är predestinerade att upprepa dem. Men man kan också vända på det: Om frihet är ett omistligt värde i moderniteten och litteraturen erbjuder en mångfald gestaltningar av kärlek i olika historiska kontexter, så kan vi själva välja de idéer som vi finner vara de bästa och sannaste och tillägna oss dessa i vårt liv. Oavsett om de finns i samtiden eller någon annanstans.
Det vore en faktisk valfrihet, utanför marknadsekonomin.
Anna Möller-Sibelius
Skribenten är vikarierande universitetslärare och docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.