15.6.2022
Under kriget i det forna Jugoslavien trodde ingen att de ansvariga skulle ställas inför krigstribunal, men även Serbiens president Milosevic sändes till slut till Haag. Samma öde kan vänta Putin.
Manfred Nowak säger att ingen hade väntat sig ett sådant flagrant anfallskrig som Ryssland inledde mot Ukraina den 24 februari. Han säger att ingen heller hade väntat sig att ett sådant skulle utspela sig i Europa på 2020-talet. Han säger att det är frågan om ett absolut klart övergrepp, ett direkt brott mot FN-stadgans förbud mot anfallskrig.
– Vi har haft väldigt få krig i just den här meningen, oftast är det fråga om olika former av inbördeskrig. Rysslands angrepp är däremot ett klassiskt fall av aggressivt angreppskrig. Och angreppskriget i sig är det allvarligaste brottet. Det finns ingen tvetydighet i att det är Ryssland som är angripare och Vladimir Putin som är ytterst ansvarig.
Manfred Nowak är professor i internationella mänskliga rättigheter vid Ludwig Boltzmann Institute for Human Rights i Wien. Han jobbade som FN:s oberoende expert på tortyr mellan 2004 och 2010. Han jobbade också som domare i ärenden för mänskliga rättigheter i Bosnien-Hercegovina som en del av fredsprocessen under slutet av 1990-talet till början av 2000-talet. Han är i Åbo för att ta emot titeln som hedersdoktor vid Åbo Akademi för sitt arbete för mänskliga rättigheter.
– Om man tar den ryska inblandningen i Syrien som ett annat exempel. I princip, om man nu bara pratar om principer, var det ett krig mellan Assad och oppositionella grupper i Syrien. Och även om Iran, Saudiarabien, väst med USA och andra var involverade, och även om Assad bad om Putins hjälp, var det fortfarande i teknisk mening fråga om ett inbördeskrig.
– Men i Ukraina finns det en ockupant och det är en klar skillnad mot Syrien. I krig begås brott men till och med i krig finns det vissa regler. Det finns handlingar som internationell lag tillåter och inte tillåter även under krigstillstånd. Krigsbrott är handlingar som bryter mot de lagarna.
– Fiendens soldater måste till exempel respekteras. Genevekonventionen skyddar krigsfångar. De ska ges mat och skydd om de lägger ner vapnen. Det finns ett minimum av lagar som måste åtföljas även i ett krig.
– Det är till exempel en sak att attackera militära mål, det är legitimt i krig, men inte för den som startat ett anfallskrig. Och sedan är det är en annan sak att attackera daghem och sjukhus, som Ryssland gör. De attackerar civila med vett och vilja. Det är krigsbrott. Det vi såg i Butja är krigsbrott. Det finns massor av bevis som tydligt visar att Ryssland begått krigsbrott.
– Man har redan minst 300 undersökta fall av avrättade civila och det är bara vad rättsteknikerna har hunnit med så långt. Men de 300 är alltså uppenbara fall av krigsbrott där brottsutredningsexperter dokumenterat vad som skett. Det finns ingen tvetydighet. Personerna som mördats har till exempel inte burit uniform, de är bakbundna och har dödats av skott på mycket nära håll.
– Det är också otvetydigt sant att Ryssland besinningslöst beskjutit civila mål, stadsdelar och hela städer med artilleri. Brott som begåtts på Ukrainas territorium utreds, oberoende vem som begått brotten. De faller under internationella brottsmålsdomstolen. Utredningar är redan inledda. Men det kan vara svårt att bevisa att brotten begåtts på order ovanifrån. För bevis måste man ha ett offer, och sådana kan till exempel gömmas av förövaren. Sedan behöver man en gärningsperson som i de här fallen oftast är en soldat.
– Vem hade det närmaste befälet? Vem var generalen med ansvaret för operationerna i området? Går det att bevisa att Putin gett order?
I skrivande stund pågår en rättegång mot en 21-årig rysk soldat för mordet på en ukrainsk civil. Oberoende av hur väl rättegången sköts kommer ett sådant fall alltid kunna anklagas för att vara partiskt eftersom Ukraina driver målet. Därför, säger Nowak, borde alla sådana här fall behandlas av den internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag. Det ger processerna trovärdighet. Det även om stormakterna som USA, Kina och Ryssland inte erkänner ICC.
– Det här försätter USA i en speciell position. De har intresse av att fallen skulle behandlas i Haag men de erkänner ju inte domstolens legitimitet.
Whataboutism
När man läser vissa, särskilt amerikanska antiimperialistiska opinionsbildare möter man whataboutism i stil med: varför ska väst nu ska bry sig om det ryska krigandet i Ukraina? Varför reagerade man inte på USA:s krig i Irak 2003?
Är det inte samma sak som skedde i Irak som nu sker i Ukraina, är
deras fråga. Hur skulle du svara dem?
– I princip har de rätt. FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan tog klart ställning mot ett amerikanskt angrepp på Irak, då, år 2003. De påstådda motiven till kriget baserade sig på falska anklagelser som framfördes av Colin Powell i FN, inför världssamfundet. Motivet för ett anfall var att man sade sig fått information om Iraks program att tillverka massförstörelsevapen. Informationen som påstod så, som ju var falsk, hade man delvis skaffat sig genom tortyr.
– Och även om informationen varit sann är ett program för massförstörelsevapen inte ett gångbart skäl för invasion, enligt internationell lag.
– Men det är viktigt att påpeka att vi kritiserade USA mycket starkt.
Nowak säger att det ändå finns en skillnad mellan USA:s krig i Irak och det som Ryssland håller på med i Ukraina och om man vill göra en distinktion måste man granska vad det var frågan om i Irak. Saddam Hussein var en av de värsta krigsförbrytarna. Han hade inlett angreppskrig mot Iran. Han använde kemiska vapen mot kurderna 1988.
– Sitt stora misstag gjorde Hussein 1990 då han invaderade Kuwait. Då vaknade världssamfundet upp och FN:s säkerhetsråd började plötsligt fungera.
FN:s säkerhetsråd krävde att Irak lämnar Kuwait. Då man inte åtlyddes följde sanktioner, som Saddam Hussein inte brydde sig om. Då följde en massiv militär operation, Desert Storm, ledd av USA, som tvingade Irak ur Kuwait och den gjordes för att få slut på en väpnad konflikt där Irak var den angripande parten.
– Men då fanns det ingen tanke på att gå in Bagdad.
När vi ville ställa de ansvariga för krigsbrotten och den etniska rensningen i det forna Jugoslavien inför rätta, skrattade man åt oss. Man såg det som en omöjlighet
Efter Desert Storm följde extremt våldsamma irakiska angrepp på kurder och shiamuslimer i Irak, med internationella sanktioner som påföljd. Dessa pågick fram till den amerikanska invasionen 2003. Och hela vägen fram till den amerikanska invasionen pågick terror och tortyr inne i Irak drivet av Saddam Husseins regim.
– Men att säga ”nu skäller ni på Putin men lät George Bush vara ifred.” Det är struntprat. Vi försökte ställa George Bush, Donald Rumsfeld och Dick Cheney inför rätta. Vi försökte få Schweiz att arrestera Bush, vi hade ett klart uppbyggt fall, med påföljden att Bush inte vågade komma till Schweiz fler gånger.
– Och vi ville ställa Saddam Hussein inför den internationella
brottmålsdomstolen men det blev inte av, USA var inte intresserat och Saddam blev avrättad av irakierna. Det hade varit mycket bättre för Irak om Saddam Hussein ställts inför en internationell domstol: då skulle irakierna själva ha fått en systematisk genomgång och en bättre bild av alla de fruktansvärda brott Saddam Hussein begått.
Manfred Nowak var involverad i undersökningen av de brott som USA begick i fånglägret i Guantanamo Bay och den USA-stödda tortyr som pågick i bland annat Jordanien.
– Bush, Cheney och Rumsfeld borde ha ställts inför rätta. Men inte ens en enda person från CIA ställdes till svars för de brott som begåtts, även om Barack Obama enkelt att hade kunnat sätta i gång en sådan process.
– Tillbaka till Ukraina. Det är annorlunda jämfört med Irak. Det är helt säkert att Ukraina inte har stora problem med kränkningar av mänskliga rättigheter, ingenting i jämförelse med Irak, inte ens ditåt. Ukraina är helt säkert inte den
angripande parten i det här kriget. De kan ha problem med korruption men det är en annan typ av problem.
Komma åt Putin?
Nowak säger att ryska krigsfångar som misstänks ha begått krigsbrott borde sändas till Haag för utredning. Det samma gäller deras befäl och även Putin.
– När vi ville ställa de ansvariga för krigsbrotten och den etniska rensningen i det forna Jugoslavien inför rätta skrattade man åt oss. Man såg det som en omöjlighet. Men vi höll fast vid vårt mål och kom åt en hel del av de ansvariga. Och vi kunde ha kommit åt dem snabbare. Till exempel Radovan Karadzic, som är ansvarig för massmordet i Srebrenica hade vi kunnat ta tidigare om vi fått den hjälp som faktiskt var tillgänglig.
Karadzic sitter nu i fängelse. Serbiens president Slobodan Milosevic ställdes också inför domstolen i Haag men Milosevic dog under processen.
– Vad gäller Putin säger jag; ingen vet vad som kan hända. Han kommer inte att regera för evigt. Och minst en tredjedel av de ryska trupper som ursprungligen sattes in mot Ukraina har redan dött eller skadats svårt. Och en mängd generaler har dött. Det går inte bra för Ryssland i det här kriget. Det är inte alls omöjligt att oligarkerna kring Putin vänder sig mot honom för att rädda sig själva och då är det inte uteslutet att Putin sänds till Haag för att ställas inför rätta, som en del av förhandlingarna.
Hur ofta sker massmord och systematiskt våld som det i Butja på order ovanifrån, hur ofta är det alltså del av en uttänkt plan? Och hur ofta sker det för att disciplinen bland förövarna har rasat samman och barbariet tar över?
– Det varierar. I det forna Jugoslavien var kriget ett medel för serberna att utrota den muslimska befolkningen. Så där var massmördandet och våldtäkterna en del av den serbiska planen för kriget.
– Angående Butja tror jag inte att Putin personligen gett order om brotten. Men det är svårt att bedöma ännu. Mördandet, våldet och de våldtäkter som pågick där kan ha startat på order från en general. Det kan också vara soldaterna som agerat på eget bevåg. Hur som helst är det ryssarna som är ansvariga för det.
För att utreda en massiv serie brott som Butja behöver man sen få igång den process som annars också hör till grundarbetet för en rättvis rättegång.
– Man förhör de som varit med. Varför gjorde du det? På vems order? Och så vidare. Snart börjar en bild tecknas.
– Vi har redan ryska soldater som går med på att vittna så länge de erbjuds skydd från repressalier.
– Det här är också det mest väldokumenterade kriget någonsin. Det finns redan massiva mängder bevis och det kommer att vara betydligt enklare att utreda än till exempel Syrien.
Internationella brottmålsdomstolen ICC
Internationella brottmålsdomstolen har sitt säte i Haag i Nederländerna. Domstolens mandat är noggrant beskrivet i Romfördraget. Brottmålsdomstolen kan åtala individer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Länder som ratificerat Romfördraget förbinder sig att själva åtala personer som anklagats för de aktuella brotten, eller att överlämna dem till domstolen. Domstolen ingriper alltså endast när nationella domstolar inte kan eller inte vill utreda brotten på egen hand. Det kan också vara så att den regering som har makten är ovillig att väcka åtal mot sina egna medborgare, särskilt om de är högt uppsatta. Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion gäller endast för brott begångna efter det att Romfördraget trädde i kraft den 1 juli 2002. Domstolen kan inte åtala personer som är anklagade för att ha begått sådana brott tidigare.
Efter konflikterna i Rwanda och före detta Jugoslavien upprättade FN:s säkerhetsråd internationella tribunaler för att ställa individuella förövare inför rätta. Dessa tribunaler etablerades efter det att brotten begåtts och är bundna av mandat som är specifika vad det gäller tid och plats. En permanent domstol som har mandat att åtala individer för världens mest allvarliga brott, grymheter och massmord är mycket mer kraftfull och effektiv. Den kan agera snabbt och eventuellt begränsa våldets omfattning och varaktighet. Det faktum att den finns har dessutom en avskräckande verkan. Internationella brottmålsdomstolen är inte en del av FN, utan en självständig internationell organisation. Enligt Romfördraget skall domstolen finansieras av fastställda bidrag från de stater som ratificerar stadgan, samt genom frivilliga bidrag från regeringar, internationella organisationer, individer med flera. Om utgifterna
gäller ärenden som har överlämnats till domstolen av säkerhetsrådet, kan FN i speciella fall bidra med pengar, om generalförsamlingen godkänner det.
Källa: Internationella brottmålsdomstolen.
