20.2.2019
Hemvårdsstöd gör att mammor återgår senare till arbetslivet
Mammor sköter sina barn hemma längre i kommuner som betalar kommunalt stöd för hemvård av barn. Stödets storlek påverkar vårdperiodens längd både för arbetslösa mammor och mammor i arbetslivet.
En färsk undersökning gjord av Fpa visar att stöd för hemvård av barn gör att mammor återgår senare till arbetslivet och minskar tiden barnen tillbringar i förskolan. Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, är en av forskarna bakom studien.
Under 2000-talets första decennium vårdade 80 procent av de finländska mammorna sina barn hemma åtminstone tills barnet var ett år gammalt. Alla mammor var moderskapslediga då barnet föddes och under perioden efteråt, och majoriteten skötte också sina barn hemma tills föräldraledigheten tog slut. Föräldraledigheten upphör då barnet är cirka nio månader gammalt, så största delen av mammorna lyfte också hemvårdsstöd åtminstone en del av tiden. Papporna använde å andra sidan oftast bara en del av den åt dem kvoterade ledigheten.
– Det är också värt att notera att antalet över två år långa hemvårdsperioder minskade under 2000-talets första decennium, säger Österbacka.
En del av kommunerna betalar ett kommuntillägg utöver hemvårdsstödet. Enligt undersökningen är andelen hemmavårdande mammor större i dessa kommuner, och mammorna återgår också senare till arbetslivet än i de kommuner där tillägget inte utbetalas. Kommuntillägg på över 150 euro minskade sannolikheten att mammorna befann sig i arbetslivet med 8–18 %. Effekten var inte beroende av kommunens sysselsättningsgrad eller mammornas bakgrundsfaktorer.
Å andra sidan återgår mammorna snabbare till arbetslivet i de kommuner som stöder privat vård. Ett högre bidrag för privat vård är ändå inte direkt relaterat till sysselsättningssannolikheten, utan förklaras av skillnader i till exempel kommunernas arbetsmarknader och det kommunala utbudet av andra tjänster. Bidraget gör det möjligt för familjerna att välja mellan kommunala och privata tjänster.
Familjepolitiken påverkar olika grupper på olika sätt
Storleken på stödet för hemvård av barn påverkade längden på vårdperioden för såväl arbetslösa mammor som mammor i arbetslivet. Effekten var ändå störst för de mammor vars position på arbetsmarknaden var svag.
– Mammor som befann sig i arbetslivet före barnet föddes hade bättre chans att återvända till arbetslivet än andra mammor, säger Österbacka.
Under 2000-talets första decennium befann sig i medeltal 71 % av mammorna i arbetslivet, medan i medeltal 29 % var arbetslösa eller utanför arbetskraften vid tiden före det första barnets födsel. De mammor som befann sig i arbetslivet före barnet föddes återvände snabbare till arbetet än de som var arbetslösa eller utanför arbetskraften.
Över hälften av de mammor som fick sitt andra barn arbetade mellan barnens födslar, även om de hade kunnat vara på fortlöpande vårdledighet efter det första barnets födsel om de så hade önskat.
Undersökningen granskade hur familjepolitiken påverkade hur familjer i olika grupper löste barnvårds- och anställningsfrågor. Forskningsmaterialet bestod av ett sampel på 60 % av alla kvinnor som fött barn under åren 2001–2009.
Förlängd föräldraledighet skulle öka jämlikheten mellan könen
Familjeledigheterna fördelas ojämnt mellan föräldrarna. Långa vårdperioder försvagar kvinnornas möjlighet till sysselsättning, deras karriärs- och löneutveckling och minskar deras kommande pensioner.
– Nivån på bidragen har en betydande inverkan på mammornas sysselsättningsbeslut. Man kan med andra ord försöka påverka familjers beteende med familjepolitik. Om man vill att systemet med familjeledighet ska främja jämlikheten mellan könen borde ledigheten fördelas jämnare mellan mammorna och papporna, säger Österbacka.
En metod kunde vara att förlänga den inkomstrelaterade familjeledigheten så att en del av förlängningen skulle kvoteras för papporna. Nu upphör familjeledigheten när barnet är cirka nio månader gammalt.
– Att förlänga föräldraledigheten skulle minska behovet av hemvårdsstöd och trycket på kommunerna att erbjuda dagvård åt de allra yngsta. Om hemvårdsstödet dessutom stegvis skulle minska när barnet blir äldre, skulle de långa hemvårdsperioderna antagligen minska.
Publikation: Räsänen T, Österbacka E, Valaste M och Haataja A. Lastenhoidon tukien vaikutus äitien osallistumiseen työmarkkinoille. Helsinki: Kela, Sosiaali- ja terveysturvan raportteja 14, 2019. ISBN 978-952-284-057-8 (pdf).
Mera information:
Professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi
Eva Österbacka
Tfn: 046 921 6893
E-post: eva.osterbacka@abo.fi