10.1.2022

Gravitationsdrivet vattendistributionssystem ska ge region i Zimbabwe vatten

Jeremias Eriksson har gjort ett annorlunda diplomingenjörsarbete. På basis av höjdskillnader i naturen har han planerat ett vattendistributionssystem som fungerar helt utan pumpar för en avlägsen region i Zimbabwe som saknar elektricitet.

Arbetet är en del av ett projekt som drivs av frivilligorganisationen Engineers Without Borders Sweden (EWB-SWE) i samarbete med den lokala organisationen Fortune Development Center (FDC) på plats i Zimbabwe.

Det hela började med en rapport 2017 där EWB-SWE och FDC undersökte flera potentiella utvecklingsområden i Honde Valley Ward 10 i Zimbabwe och valde att prioritera vattenförsörjningen som första utvecklingsdel. Dels för att regionen lever av jordbruk, dels på grund av de bristfälliga sanitära förhållandena. Eriksson som anmält intresse för projektet fick därför i uppgift att planera ett nytt vattendistributionssystem som skulle ersätta ett förfallet system som inte längre var i bruk.

– En stor utmaning var att området inte var ordentligt kartlagt. Det fanns inga tillförlitliga källor som angav höjdskillnader i landskapet, inte heller kartor som angav var byarna låg, hur vattendragen gick och var källorna fanns. Jag började därför med att på basis av satellitbilder och intervjuer med lokala göra en egen topografisk modell av området och att själv rita ut byagränserna och var hushållen ligger, säger Jeremias Eriksson.

Regionens ursprungliga rörledningssystem byggdes 2003 och sköttes till en början av det nationella vattenverket men övergick efter en tid i regionens gemenskapskommittés regi. Det här resulterade i att vattenförsörjningen blev avgiftsfri, men också i att systemet inte upprätthölls och att invånarna började bygga egna, rudimentära system för att tillgodose sina gena behov. De här egentillverkade systemen är både oorganiserade och dränerar vattenresurserna mer än nödvändigt.

– Mitt arbete gick därför ut på att skissa upp en grov teknisk bakgrund för att återuppbygga ett nytt allmänt vattendistributionssystem med inkluderad vattenrening som skulle kompensera för de oorganiserade, egengjorda systemen. Utgångspunkten var att använda bara lokala teknologier och resurser och att analysera orsaken till varför det gamla systemet förföll ur ett tekniskt perspektiv. Bidragande orsaker här var exempelvis att systemet inte var tillräckligt utbrett och vattenkällans kapacitet var för liten, vilket ledde till ojämlikheter bland invånarna. Ytterligare var det också nödvändigt att ta flera sociologiska aspekter, som de lokalas synpunkter, i beaktande för att försäkra sig om att det nya systemet inte tillåts förfalla igen.

För att hitta tillräckliga vattenkällor för rörsystemet utförde Eriksson först en topografisk simulering av områdets regnvattenavledning. En annan diplomarbetare från universitetet i Warszawa gjorde en grundvattenssimulering för att mäta grundvattenkällornas kapaciteter. För att ytterligare få konkreta flödesmätningar av åarna kompletterades simuleringarna med lokala mätningar från torrperioden. På basis av det här utformade Eriksson den modell som han sedan utvärderat. Till sin hjälp hade han ett simuleringsprogram för att kontrollera att de beräknade dimensionerna verkligen fungerar.

– Arbetet är till stora delar riktgivande och tänkt att fungera som förslag. Många tekniska detaljer måste ännu verifieras och undersökas vidare, som till exempel exakta positionerna på intagen och dess kapaciteter. För min egen del har det varit ett roligt och intressant arbete att få ta del av.

Arbetet har handletts av docent Frank Pettersson.