Skriv här det du söker efter!

Pressmeddelande

Pressmeddelande

Gemensam forskning vid universitetens fältstationer beskriver det nationella fästingläget

År 2015 inledde fem finländska universitet ett projekt som har gjort det möjligt att med gemensamma metoder undersöka fästingar i hela landet. Efter de första fyra åren kan forskarna dels rapportera om mängden fästingar och dels hur vanligt det är att fästingarna bär på sjukdomsalstrande organismer.

Det av fem finländska universitet bestående RESTAT-nätverket har publicerat resultaten av sin fästingforskning. Forskningen innehåller observationer av fästingbestånden och av förekomsten av sjukdomsalstrande bakterier, virus och andra encelliga organismer i prover tagna under åren 2015–2018. Nätverket koordineras av Åbo universitet och utförs vid Åbo, Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborgs universitet samt vid Åbo Akademi.

Insamling av fästingprover. Kvinna går på fält med högt gräs och drar en vit håv längs marken.
Insamling av fästingprover på Själö. Foto: Jasmin Inkinen.

Tillsvidare har man inte funnit fästingar vid forskningsstationerna i Kevo (Åbo universitet), Muddusjärvi (Helsingfors universitet), Värriö (Helsingfors universitet) och Oulanka (Uleåborgs universitet) i norra Finland. Däremot har man vid Själö (Åbo universitet) och Tvärminne (Helsingfors universitet) forskningsstationer i den finländska skärgården, samt på åländska Husö (Åbo Akademi), funnit mycket rikliga och dessutom ökande mängder fästingar.

Regionala skillnader

Resultaten visar att tajgafästingarna (Ixodes persulcatus) är klart aktivast i maj–juni, medan aktiviteten hos vanliga fästingar (Ixodes ricinus) fördelar sig rätt jämnt från tidig vår till sen höst.

– TBE-viruset, som ligger bakom fästingburen hjärnhinneinflammation, är sällsynt också i kända fästingtrakter och förekom inte alls i våra undersökningar. Bakterier som förorsakar borrelios var å andra sidan vanliga överallt där fästingar förekom. Det finns enorma regionala skillnader i förekomsten av fästingar och därmed också i risken att insjukna i borrelios, säger fästingforskare FD Jani Sormunen.

Borrelios förorsakas av bakterier av arten Borrelia burgdorferi, som återfanns i nästan hälften av de undersökta fästingarna som uppnått vuxet stadium och i en fjärdedel av nymferna. Övriga sjukdomsalstrare var ovanligare.

– Fästingar kan också sprida många andra patogener, men de allvarligaste fästingburna hoten mot folkhälsan är borrelios och fästingburen hjärnhinneinflammation, det vill säga TBE. Vi har ett vaccin endast mot fästingburen hjärnhinneinflammation så en daglig fästingkoll är det bästa sättet att förebygga borrelios och nödvändig framför allt i de områden där fästingar är vanligt förekommande, säger projektets koordinator, universitetslektor Tero Klemola.

Universitetens forskningsstationer erbjuder en unik forskningsinfrastruktur

Tajgafästingar återfanns endast vid Bottenvikens och Konnevesi forskningsstationer (Uleåborgs respektive Jyväskylä universitet), men ännu inte i landets sydvästliga och sydliga delar där den vanliga fästingen är väletablerad. Enligt rådande kunskap sprider båda fästingarterna samma patogener och vården är den samma oberoende av fästingart.

– Universitetens forskningsstationer tillhandahåller en gedigen infrastruktur för långvariga projekt inom miljöforskning. Att stationerna är belägna från Skärgårdshavet till fjällen i norr gör det möjligt att kostnadseffektivt och med etablerade metoder och utrustning göra uppföljande forskning av bland annat olika arter i olika miljöer, säger docent Eero Vesterinen, som hör till projektets initiativtagare.

Karta som visar hur de finländska universitetens forskningsstationer sprider sig rätt jämnt över landet, med en viss koncentration till sydvästra Finland.
De finländska universitetens forskningsstationer.

Ett fortsatt samarbete mellan universitetens forskningsstationer gör det möjligt att följa hur fästingarna sprider sig norrut. Fästingforskningen visar på den potential universitetens fältstationer besitter i storskalig vetenskaplig forskning.

– Liknande samarbetsprojekt förverkligas inom många olika discipliner, framför allt inom biodiversitetsforskning. Stationerna förenas av mångsidiga forskningsnätverk, vilket visar på stationernas betydelse för den nationella forskningen. Nästa publikation som tillkommit som ett resultat av forskningsarbetet vid stationerna handlar om nationella observationer av fladdermöss, säger biträdande professor Jari Hänninen, ordförande för RESTAT och ledare för Skärgårdshavets forskningsstation.

Fästingforskningen har publicerats i den internationella publikationsserien Ticks and Tick-borne Diseaseshttps://doi.org/10.1016/j.ttbdis.2020.101449

 

De finländska universitetens forskningsstationers webbsida: http://www.researchstations.fi/index.html

 

Mera information om fästingar och sjukdomsalstrare:

Martin Snickars
Akademilektor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi och föreståndare för Husö biologiska station
Tfn: +358 50 432 0220
E-post: martin.snickars@abo.fi

FD Jani Sormunen
Åbo universitet
Tfn: 050 354 6851
E-post: jani.j.sormunen@utu.fi

 

Mera information om RESTAT-nätverket:

Biträdande professor Jari Hänninen
Åbo universitet
Tfn: 050 401 7838
E-post: jari.hanninen@utu.fi