13.5.2024
Forskare undersöker om robotar kan hjälpa barn med utmaningar att lära sig språk
Kan en robot göra det lättare för barn på förskola med språklig sårbarhet att lära sig språk? På vilket sätt behöver man i så fall utveckla robotens förmågor för att bäst möta både barnens behov och personalens förutsättningar? Det ska forskare vid Åbo Akademi ta reda på.
Till språklig sårbarhet kan man räkna bland annat olika former av språkstörning, neuropsykiatriska tillstånd som exempelvis autism eller individer med migrationsbakgrund som behöver stöd i sin språkutveckling.
– Vi vet att barn med språklig sårbarhet drar nytta av språkträning via lek. Vi tror att robotar kan öka barnens motivation och engagemang och att robotarna alltså potentiellt kan höja effekterna av barnens språkträning. Då vi lär oss vad som fungerar och om barnen upplever det lättare att interagera med en social robot än med en vuxen kan vi också öppna upp för nya möjligheter till träning i förskolan eller om barnet behöver träffa en talterapeut, säger Daniel Ventus, projektledare vid Experience Lab vid Åbo Akademi.
Projektgruppen kommer att ta reda på huruvida roboten stärker barnens motivation och engagemang för att lära sig språk, och på vilket sätt man kan utveckla till exempel ordförråd hos barn med språklig sårbarhet genom att använda sociala robotar. Forskningens utgångsläge är att sociala robotar kan fungera som språklig modell och förebild enligt de instruktioner den fått från talterapeuten, att den kan ge korrekt information om hur en aktivitet ska utföras och att den alltid är glad och orkar upprepa och följa instruktioner.
Huvudsyftet med projektet blir därför att utvärdera hurdan potential och hurdana effekter man kan förvänta sig av att använda AI-baserade sociala robotar i arbetet med barn med språklig sårbarhet. Det här kommer att resultera i ett verktyg som utvecklas i samarbete med personal på daghem och förskola för att på bästa sätt möta både barnens och verksamhetens förutsättningar. Verktyget kommer att kunna anpassas för användning på individ- eller gruppnivå för att bli så barnvänligt och effektivt som möjligt.
– Är det roligare för ett barn att träna med en robot som har ett oändligt tålamod än med en människa, eller är det tvärtom svårare? Vår forskning tar avstamp i människocentrerad artificiell intelligens (MCAI), vilket betyder att vi strävar till att utveckla sådana tekniska interventioner som möter människans behov genom att observera användarna, deras engagemang och utvärdera vad som fungerar och vad som inte gör det. Vi ser förskolebarnen som aktiva deltagare som bidrar med sin unika kunskap och perspektiv, säger Stina Sundstedt, MD, universitetslektor i logopedi vid Åbo Akademi och kliniskt verksam talterapeut vid Österbottens välfärdsområde.
Projektet Talbot- Sociala robotar som stöd för förskolebarn med språklig sårbarhet pågår under perioden 1.4.2024-31.3.2026. Projektet finansieras av Högskolestiftelsen och leds av Åbo Akademi som samarbetar med Österbottens välfärdsområde.
Mera information:
Daniel Ventus, docent i utvecklingspsykologi och projektledare, Åbo Akademi
Telefon: 0503594214
E-post: Daniel.Ventus@abo.fi