5.8.2021
Förluster av ålgräsängar ger upphov till stora utsläpp av kol och näringsämnen
En ny studie där Åbo Akademi deltagit visar att förluster av ålgräsängar kan leda till avsevärd bottenerosion och frisättning av kol och kväve; ämnen som bidrar till ökande klimatförändringar och övergödning.
Den nya studien, ledd av forskare vid Göteborgs universitet, kan för första gången visa att förluster av ålgräs ger upphov till betydande utsläpp av både kol och näringsämnen i miljön. Studien utfördes i södra Bohuslän i Sverige med data som samlats in sedan 1980-talet och resultaten har publicerats i tidskriften Ecosphere.
Ålgräsängar spelar en viktig roll för kustekosystem och förser människan med flera värdefulla ekosystemtjänster. De utgör viktiga uppväxthabitat för bland annat torsk, ökar den biologiska mångfalden och ger klarare vatten genom att stabilisera botten. Ålgräset fångar upp och lagrar organiskt material rikt på kol och näringsämnen under lång tid i sedimentet, vilket minskar klimateffekter och övergödning. Den pågående förlusten av ålgräsängar längs bl.a. den svenska västkusten oroar forskare eftersom kol och näringsämnen kan frisättas från sediment när den skyddande ängen försvinner. Studier som bevisar detta har däremot saknats hittills.
I den här studien jämförde forskarna sediment i ålgräsängar och områden där ängarna försvunnit i södra Bohuslän. Resultaten visar att Bohusläns ålgräsängar är ovanligt effektiva på att lagra in både kol och näringsämnen i sedimentet, framför allt ängar i vågskyddade områden som uppvisar ovanligt höga halter.
– Dessa ängar kan ha flera meter tjocka lager av organiskt rika sediment, vilket gör de till globala ”hot-spots” för kol- och kväveinlagring. Utsläppet av kväve från en hektar förlorad ålgräs är i samma storleksordning som det genomsnittliga årliga utsläppet från en fiskodling i Sverige. Det är därför viktigt att dessa utsläpp beaktas vid dispens- och tillståndsärenden som rör skador på ålgräs, säger Per Moksnes som är studiens huvudförfattare.
Studien visar att halterna av kol och kväve är flera gånger lägre i sedimentet där ålgräsängar försvunnit och indikerar att åtminstone 35 centimeter av det organiskt rika sedimentet eroderats bort och frisatt kol och kväve till miljön. Vidare visar resultaten att ängar i vågskyddade områden är de som har känsligast sediment och lättast eroderas efter en förlust av ålgräs. Konservativa beräkningar skattar att för varje hektar ålgräs som försvinner frisätts i medeltal över 60 ton kol och 6,6 ton kväve till miljön. Kostnaden för samhället för att kompensera för dessa utsläpp är avsevärt högre för kväve än för kol.
– Finländska ålgräsängar binder inte lika stora mängder kol eftersom de växer på vindexponerade sandbottnar, men studien ger en indikation om vilka konsekvensera kan bli om människan gör ingrepp i skyddade grunda havsvikar med rik bottenvegetation, säger Christoffer Boström, biträdande professor vid miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi, som är medförfattare i studien.
Resultaten stärker bilden av att ålgräsängar är mycket viktiga både för miljön och för människan. Gamla ängar i vågskyddade områden är extra betydelsefulla då de skyddar sina stora sedimentlager av kol och näringsämnen från läckage. Ålgräsängar i vågskyddade områden är idag extra utsatta då människan gärna bygger bryggor och småbåtshamnar i sådana områden och de lösa sedimenten är extra känsliga från svall från båtar.
Studien genomfördes inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Zorro vid Göteborgs universitet (https://www.gu.se/forskning/zorro) i samarbete med forskare vid Stockholms universitet, Åbo Akademi och Syddansk Universitet.
Artikelns referens: Moksnes P-O, Röhr E, Holmer M, Eklöf JS, Eriander L, Infantes E Boström C. Major impacts and societal costs of seagrass loss on sediment carbon and nitrogen stocks. Ecosphere 12(7):e03658. 10.1002/ecs2. 3658.
Länk: http://dx.doi.org/10.1002/ecs2.3658
Kontaktuppgifter:
Christofer Boström, biträdande professor vid miljö- och marinbiologi, Åbo Akademi
christoffer.bostrom@abo.fi