8.1.2018

PRESSMEDDELANDE
11.1.2018
Åbo Akademi
Disputation

Avhandling om ytfunktionalisering av massafibrer

M.Sc. (Tech.) Olga Gabovas doktorsavhandling i fiber- och cellulosateknologi framläggs till offentlig granskning onsdag 17.1.2018 vid fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Functionalization of cellulosic fibers via adsorption of native and light-responsive polysaccharides.

Detta arbete fokuserar på ytfunktionalisering av massafibrer för att förbättra deras egenskaper samt att introducera nya särdrag. Adsorption valdes som modifieringsmetod eftersom den bevarar fibrernas bulkiga struktur och eftersom metoden kan appliceras på existerande fiberlinjer i massa- och pappersbruk. Två typer av polysackarider användes för fibermodifiering: xylaner och fotoaktiva cellulosaderivat.

Xylaner extraherades från björkved och från blekt björksulfatmassa genom trycksatt hetvattenextraktion och kall alkaliextraktion. Karakterisering av extraherade xylaner visade att kall alkaliextraherad xylan (CAX) var mycket renare än xylan extraherat med hetvatten (HWX). Båda xylanerna applicerades till sulfat tallfibrer under syrgasdelignifiering.

Resultaten av studien avslöjade att CAX kan appliceras som torrstyrkemedel för att förbättra de mekaniska egenskaperna av den slutliga fiberprodukten och att fibermassans modifieringssteg kan utföras i en fiberproduktionslinjes syrgasdelignifieringssteg.

Nya vattenlösliga multifunktionella katjoniska cellulosederivat (MCCD), som kan reagera på ljus, adsorberades i en vattenlösning på blekt sulfatmassa av eukalyptus för att förse fotoaktivitet till fibrerna. De applicerade kumarin-typ MCCD hade en förmåga till tvärbindning med bildning av kovalenta bindningar mellan kumaringrupperna vid UV-ljusbestrålning. Handark av de MCCD-modifierade fiberna bestrålades med UV-ljus, vilket ledde till ett mycket starkare fibernätverk tack vare de kovalenta bindningar som formades mellan fibrerna. Därtill ökade också de individuella fibrernas styvhet efter UV-bestrålningen. Naftalimid-typ MCCD försåg fibrerna med fluorescens i den visuella delen av spektrumet. Under exponering med UV-ljus kunde de fluorescerande fibrerna särskiljas från referensfibrerna med blotta ögat. Följaktligen kan de fluorescerande fibrerna fungera som en äkthetsindikator när de integreras in till fibermaterialet, så som till den inre delen av en förpackning.

Olga Gabova disputerar onsdagen den 17 januari 2018 kl. 12 i auditorium A, Gadolinia, Porthansgatan 3, Åbo. Opponent är professor Karin Stana Kleinschek, University of Maribor, Slovenien och kustos är professor Pedro Fardim, Åbo Akademi.

Olga Gabova är född 25.8.1986 i Sovjetunionen. Hon avlade studentexamen 2003 vid Secondary School #1 i Kondopoga, Ryssland och Master of Science in Technology-examen vid Villmanstrands tekniska universitet och vid St. Petersburg State Technological University of Plant Polymers, 2009.

Olga Gabova kan vid behov nås per telefon 045 350 3804 eller e-post olga.grigoray@abo.fi .

Avhandlingen finns elektroniskt i Doria:
www.doria.fi/handle/10024/147837?locale=lsv

Klicka här för att få fram en bild i tryckkvalitet på disputanden.
web.abo.fi/pressmaterial/Olga_Gabova.jpg
Bilden får fritt användas av medierna.

Med vänliga ÅA-hälsningar,
Mia Henriksson
Informatör