Sökmaskinen är ÅA-webbens hjärta. Allt vårt innehåll ligger på endast några tangenttryckningars avstånd. Då du skrivit de första bokstäverna av ditt sökord börjar sökmotorn presentera förslag, som dessutom indelas i olika kategorier. Ju mer du skriver, desto noggrannare blir sökträffarna.

Genvägar

Lykta, detalj från Åbo Akademis huvudbyggnad.

Pressmeddelande

Att förstå militärens roll i politiken: avhandling introducerar analytiskt ramverk och beskriver hur den ryska krigsmakten tjänat Putins utrikespolitik

Såväl nationell som internationell säkerhet är beroende av att militären både vill och kan följa en civilt ledd regerings politiska preferenser, men hur kan vi rättvisande beskriva militärens roll i politiken? Med utgångspunkt i en ny teori om militärens följsamhet och en metod för strukturerad, teoriförankrad analys presenterar en avhandling vid Åbo Akademi ett nytt ramverk för att beskriva militärens roll i utrikespolitiken. I avhandlingen tillämpas ramverket på Putins militära kampanjer i Georgien och Syrien.

Fredrik Westerlund vill bidra till forskningen genom att på ett tillförlitligt och meningsfullt sätt beskriva hur militären förhåller sig till den civila makten, och syftar med sin doktorsavhandling i statskunskap till att etablera ett teoriförankrat sätt att beskriva militär efterlevnad av politiska önskemål.

Det här gör han genom att presentera ett ramverk som föreslår att de väpnade styrkornas funktion i genomförandet av politik kan karakteriseras genom fyra idealtypiska roller: Servant, Shaper, Sinker och Spoiler.

– Rollerna är beroende på graden av vilja och förmåga att uppfylla politiska preferenser. En Servant är både villig och förmögen att tjäna den politiska ledningen, medan en Shaper har goda förutsättningar att påverka politiken men använder den till att främja militärens egna intressen. En Sinker vill, men har begränsad förmåga att realisera den politiska ledningens önskemål. En Spoiler, slutligen, är varken villig eller förmögen att följa politiska preferenser, säger Westerlund.

Ryssland agerar exempel

För att utvärdera det analytiska ramverket tillämpar Westerlund det på två samtida ryska militära operationer, de i Georgien 2008 och Syrien 2015–2020. Exemplen utgör teoretiskt betydelsefulla sammanhang då fallen representerar bredden av variation för militära kampanjer utanför Rysslands gränser under Putin-eran.

Fredrik Westerlunds avhandling i statskunskap med medier och kommunikation fokuserar specifikt på hur man på ett meningsfullt sätt kan karakterisera militär efterlevnad av en civilledd regerings politiska preferenser för användning av våld utomlands genom att tillämpa befintliga västerländska teorier på ett icke‑västerländskt fall: det samtida Ryssland. Avhandlingen presenterar en teori som på ett systematiskt sätt analyserar och beskriver militära ageranden.  
Foto: Fredrik von Matérn 

– Hittills finns det få studier om civil kontroll över användningen av ryskt militärt våld utomlands sedan Vladimir Putin kom till makten. Samtidigt har Kreml upprepade gånger använt vapenmakt i sin utrikespolitik med betydande konsekvenser för internationell säkerhet. Militära operationer är svåra fall, och civil-militära relationer i dagens Ryssland utgör en utmaning för den västerländskt dominerade teorin. Min avhandling bidrar med olika idéer och verktyg för att förstå varför militären lyder, och hur civila och militära aktörer samspelar i Ryssland och hur landet tänker och agerar i krig.

Ramverket är tillförlitligt

Resultatet visar att västerländska teorier om civil-militära relationer är användbara för att studera militära operationer under Putin-eran. Det analytiska ramverk som presenteras i Westerlunds avhandling kan fungera som en mall för andra forskningsdesigner som undersöker militärens roll i policyutformning.

– Resultaten ger oss ny empirisk kunskap om samtida ryska civil-militära relationer, till exempel beskrivningen av de väpnade styrkorna som Servant i Rysslands militära operationer i Georgien. De styrker också hypotesen att militären, på uppdrag av Rysslands politiska ledning, återkommande och flagrant bryter mot nationell och internationell rätt för att uppfylla politiska önskemål.

Avhandlingen visar ett betydande teoretiskt bidrag genom att föreslå och testa ett innovativt angreppssätt för att studera militär efterlevnad vid interventioner utomlands, både i Ryssland och på andra håll, och fördjupar vår förståelse av en viktig aspekt av civil‑militära relationer i dagens Ryssland. Samtidigt utmanar den en etablerad uppfattning om militär efterlevnad under kriget i Georgien 2008 och erbjuder nya insikter om hur återkommande ryska brott mot internationell rätt i militära operationer utomlands kan förklaras.

Fredrik Westerlund disputerar 23.6.2026 i Academill, Vasa. Avhandlingen ”Sinker, Shaper, Spoiler, or Servant? A framework for analysing the role of Armed Forces in policy making, exemplified by Putin-era military campaigns abroad” kan läsas här.

Ytterligare information:
Fredrik Westerlund, disputand vid Åbo Akademi
E-post: fredrikwesterlund72@gmail.com