ÅA100-föreläsningsserie: Kunskap och kultur i en föränderlig värld

ÅA100-föreläsningsserie: Kunskap och kultur i en föränderlig värld

Tankeväckande föreläsningar och diskussioner erbjuds i föreläsningsserien Kunskap och kultur i en föränderlig värld. Föreläsningsserie ordnas i Åbo stadsbibliotek jämna veckors torsdagar under våren 2018, som en led i firandet av Åbo Akademis 100-årsjubileum. Arrangör är fakulteten för humaniora, psykologi och teologi. Föreläsningarna ordnas i Åbo stadsbiblioteks Studio, kl. 18.00.

Programmet:

8.2. Nordisk etnologi
Bettina Westerholm: ”Inte i mitt trygga Åbo!” Känslor kring knivattacken i Åbo centrum 18.8.2017

Det var känslor skrivna svart på vitt i de 400 svar som kom in då Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi, tillsammans med ämnet etnologi vid Åbo Universitet, samlade in upplevelser om händelserna i Åbo centrum den 18 augusti 2017. Man gav bland annat uttryck för bestörthet, rädsla och sorg, men också samhörighet. Andemeningen var att man inte tänkte låta otrygghet och rädsla ta överhanden i Åbo.

8.3. Logopedi
Sofia Holmqvist-Jämsén & Annette Nylund: Röst,- tal- och språkstörningar – Hur inverkar de på din vardag?

Om kommunikation, delaktighet och riskfaktorer för kommunikationssvårigheter nu och i framtiden.

22.3. Finska språket
Saija Merke & Urpo Nikanne: Muuttaako kieli maailmaa vai maailma kielen?

Luennossa tarkastellaan suomen kieltä osana muuttuvaa yhteiskunta yhtenä maailman monista kielistä. Kun kulttuuri muuttuu, kieli muuttuu sen mukana. Kielen avulla myös vaikutetaan yhteiskuntaan ja sen muutokseen. Pohdimme, mikä on suomen kielessä omaa, mikä lainattua ja mikä yhteistä muiden kielten kanssa ja miten eri kielet vaikuttavat toisiinsa. Suomen kielen puhujakunnasta tulee yhä monimuotoisempaa. Suomea opitaan ja opiskellaan ulkomailla vieraana kielenä sekä Suomessa toisena kielenä. Esityksessä tarkastellaan puhetilanteita, joihin osallistuu suomea toisena ja vieraana kielenä puhuvia. Millaisen panoksen suomea toisena ja vieraana kielenä puhuvat tuovat suomen kieleen ja kielen käyttöön?

5.4. Minoritetsforskning och religionsvetenskap
Karin Sandell: Arroganta landsförrädare, grisar och fjollor

Näthatet mot det svenska i Finland är känsloladdat och fyllt av metaforer och historiska paralleller. Hur görs näthat? Hur uttrycks det och vad förmedlas genom diskussionerna på internet?

Niko Pyrhönen (Helsingfors universitet): Kansallismielisten tarinoiden kaaret uudesta vanhaan mediaan

Yhä useammassa paikassa maailmaa erilaiset vastamediat pyrkivät tuottamaan ulossulkevia tarinoita kansallisesta identiteetistä. Ilman journalististen standardien pidäkkeitä, nämä ”vaihtoehtoisiksi medioiksi” itseään kutsuvat ”uutislähteet” uudelleentulkitsevat valtavirtamedian uutisvirtaa seuraajilleen mieleisillä, ksenofobisilla tavoilla. Suuri haaste on siiinä, että vaikka perinteisen median faktantarkastus toiselta paljastaa poskettomimmat kohut, se myös takaa liukuhihnalta tuotuille skandaaleille pysyvän näkyvyyden julkisessa keskustelussa.

19.4. Svenska språket
Lotta Collin: Språkvårdsfrågor i tiden

När världen omkring oss förändras syns det också i vårt språk. För språkvården betyder det att gamla rekommendationer kanske måste revideras eller att det uppstår helt nya frågor att ta ställning till. I mitt föredrag illustrerar jag med några exempel hur samhällstrender som globalisering, jämställdhet och digitalisering avspeglas i aktuella språkvårdsfrågor.

Ludvig Forsman: Gammalsvenskby: samhällsförändring och språklig förändring

I byn Gammalsvenskby i södra Ukraina lever sedan 1700-talet en traditionellt svenskspråkig minoritetsgrupp vars medlemmar fram till våra dagar talat en estlandssvensk dialekt. I föredraget diskuteras hur de omfattande samhälleliga förändringarna i 1920-, 1930- och 1940-talens Sovjet påverkade Gammalsvenskbybornas språkliga identitet, så att barnen inte längre lärde sig föräldrarnas språk, utan blev huvudsakligen ukrainskspråkiga. I föredraget berörs även hur den sociala förändring som detta kollektiva språkbyte innebar ledde till förändringar i själva det språk som de sista svenskspråkiga talat fram till våra dagar.

Saara Haapamäki: Den talade svenskan i Åbo
Svenskan i Åbo, såsom den talas av personer som är uppvuxna i staden, påminner mycket om ett vårdat finlandssvenskt standardtalspråk och uppvisar ytterst lite social och situationell variation. I mitt föredrag kommer jag för det första att lyfta fram några utmaningar som finns när man försöker undersöka sådana talspråksvarieteter ur ett språkvetenskapligt perspektiv. För det andra presenterar jag ett urval forskningsresultat om förhållandet mellan uppfattningar om, attityder till samt produktion och perception av Åbosvenska.

Anders Stendahl:Fanns yngre fornsvenskan?
Den medeltida svenskan, fornsvenskan, delas traditionellt in i en äldre och yngre period med år 1375 som ungefärligt gränsmärke. Den äldre fornsvenskan, som historiskt värderats betydligt högre än den yngre fornsvenskan, utmärks av rik ordböjning och inhemskt ordförråd medan den yngre perioden ansetts vara karaktäriserad av förenklad grammatik och utländsk påverkan. I föredraget diskuteras om denna uppdelning fortfarande är relevant eller om en annan periodisering av medeltidssvenskan vore befogad.

3.5. Teologi
Antti Laato: Exodus. Egyptistä lähtö historian ja tradition näkökulmasta

Kim Groop: Riksdagen i Västerås 1527

Teologins kväll leder åhörarna till två historiska vändpunkter som man forskar i de teologiska disciplinerna gammaltestamentlig exegetik och kyrkohistoria: Exodus på 1200-talet fKr och riksdagen i Västerås på 1500-talet eKr. Uttåget ur Egypten är en konstitutiv händelse för det israeliska folket. För den kristna tolkningshistorien blir det en frälsningshistorisk förebild. Samtidigt är det en gåta ur en historisk synvinkel. Riksdagen i Västerås 1527 var i många avseenden en vändpunkt i Sverige-Finland. I och med denna riksdag ökade Gustav Vasas makt på kyrkans bekostnad. Den blev startskottet för den s.k. kyrkoreduktionen som gjorde konungen rik och kyrkan fattig, men i Västerås blev det också klart att reformationen skulle genomföras i riket.