28.10.2019

Åbo Akademi först ut med mobilapp i studie om mobbning och utfrysning bland tonåringar

Tonåringars dagliga interaktioner i skolmiljö undersöks med hjälp av en mobilapplikation. Undersökningarna görs inom projektet REBOOT vid ämnet utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa och lägger särskilt fokus på mobbning och utanförskap.

Målet är att utveckla ett eget verktyg för mobbningsprevention. För att göra det digitaliserar forskarna en datainsamlingsmetod som går ut på att respondenten kontinuerligt svarar på schemalagda frågor under en viss tid och relaterar svaren till sin upplevelse för stunden.

– För att skapa effektivare antimobbningsverktyg krävs större fokus på individuella faktorer och unika omständigheter. Att samla in realtidsdata är ett försök att förbättra förståelsen för hur den sociala interaktionen mellan unga i skolmiljö fungerar, säger projektledare Patrik Söderberg, universitetslärare i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi.

– Detta är i sin tur avgörande för nästa steg, det vill säga utformningen av precisa screeningverktyg och skräddarsydda interventioner för att motverka mobbning och utfrysning bland tonåringar.

En teststudie med den nuvarande appen genomfördes på Övningsskolans gymnasium våren 2019 med nio deltagare. Nästa studie genomförs i början av vårterminen 2020, med fokus på högstadiet. För denna studie har projektet som mål att rekrytera minst 120 sjundeklassister i samarbete med skolorna i närområdet. Rekryteringsprocessen pågår under hösten.

Appen bygger på en metod som kallas Experience Sampling Methodology och utvecklades på 80-talet. Genom att kombinera metoden med mobil datainsamling kan forskarna få en mer nyanserad bild av respondentens upplevelsevärld än vad som är möjligt via traditionella enkäter, då det senare vanligen genererar en förenklad bild av det studerade fenomenet.

En annan nackdel med att använda enkätdata är att informationen kan vara utsatt för minnesförvrängning, eftersom frågorna i en enkät oftast gäller något som skett i förfluten tid.

– Minnet tenderar att förvränga information eller trycka ihop information från olika upplevelser över tid i en och samma minnesbild. Informationen som samlats in är därmed inte helt objektiv, säger Söderberg.

Något som också skär ned på objektiviteten är så kallad subjektiv bias. Människor har en tendens att beskriva verkligheten på ett sätt som passar deras egna speciella syn på sig själva och omvärlden, speciellt om ämnet är känsligt.

– Fram tills nyligen var det pappersdagböcker som gällde om man ville samla in data i realtid. Detta är dock ett mycket mer omständligt och därför dyrare sätt att samla in data på jämfört med att dela ut blanketter. Därför har forskarna vanligen använt enkäter, säger Alexandra Wasberg, projektkoordinator och forskningsassistent i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi.

– Idag ser situationen dock helt annorlunda ut. De allra flesta bär smarttelefoner på sig i så gott som alla sammanhang och är likaså ständigt uppkopplade till internet.

Projektet Re-assessment of Bullying and Ostracism among Ostrobotnian Teenagers, REBOOT, finansieras av Högskolestiftelsen i Österbotten.

Mera information:

Patrik Söderberg
Universitetslärare i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi
Tfn +358 50 414 5753
E-post: patrik.soderberg@abo.fi