Spetsforskning

Interna spetsenheter inom forskning
Enheter i Finlands Akademis spetsforskningsprogram

Interna spetsenheter inom forskning

Med stöd från Stiftelsen för Åbo Akademi har Åbo Akademi upprätthållit ett spetsforskningsprogram sedan 2006. Med programmet stöds forskning vid Åbo Akademi med avsikt att uppnå högsta möjliga kvalitet och genomslagskraft. Den strategiska satsningen på spetsenhetsprogrammet ska också stöda forskare och forskargrupper att bli konkurrenskraftiga i kampen om medel från de mest konkurrensutsatta finansieringskällorna.

De nuvarande interna spetsenheterna (1.1.2024–31.12.2028) inom forskning är:

Psych-AID: Psychology at the Frontiers: Asylum Interviewing and Decision-Making

Asylprocessen bygger i dag på intervjuer med den sökande och följs av ett beslut om vilka påståenden som är trovärdiga. Att asyltjänstemän använder metoder som inte stöds av psykologisk vetenskap ogiltigförklarar processen.

Spetsforskningsenheten kommer att anpassa intervju- och beslutsmetoder till asylsammanhanget och utbilda europeiska asyltjänstemän. Psych-AIDS:s världsledande forskning om de psykologiska aspekterna av asylintervjuer och beslutsfattande är avgörande för att upprätthålla integriteten i asylsystemet.

• Spetsenhetens ledare: Jan Antfolk, professor i tillämpad psykologi.
• Viceledare: Julia Korkman, arbetslivsprofessor i rättspsykologi.

RELEX: Religion and Social Exclusion: A Cross-Cultural Approach and New Methodology

Med hjälp av ett nytt ramverk av mixed methods, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metodik, som utvecklats specifikt för ändamålet undersöker spetsforskningsenheten RELEX hur socialt exkluderade människor ser på, och förhåller sig till religion på en tvärkulturell skala.

Forskningen bedrivs i Ghana, Finland, Indien och Peru. I varje sammanhang fokuserar den empiriska forskningen på de religiösa åsikterna hos personer som utsätts för tre särskilda former av social exkludering relaterade till: 1) fängelsestraff, 2) tillhörighet till en etnisk minoritet och 3) identifiering som HBTQI+.

• Spetsenhetens ledare: Peter Nynäs, professor i religionsvetenskap.
• Viceledare: Marcus Moberg, professor i religionsvetenskap.

MADNESS: Materials-Driven Solutions for Combatting Antimicrobial Resistance

Spetsforskningsenheten ska utveckla materialbaserade behandlingsstrategier för infektionssjukdomar med syftet att motverka antimikrobiell resistens (AMR) och hantera biofilmer. Nya antibiotika räcker inte till för att hantera det globala hotet av antimikrobiell resistens, därför finns det ett behov av innovativa lösningar.

Med expertis inom materialvetenskap, farmaci och artificiell intelligens kommer MADNESS att formulera effektiva AMR-lösningar.

• Spetsenhetens ledare: Jessica Rosenholm, professor i farmaci.
• Viceledare: Ivan Porres Paltor, professor i datateknik.

SOS: Centre for Sustainable Ocean Science

Vår blåa planet genomgår en kris där den marina biologiska mångfalden är avgörande både för vårt välbefinnande och för den gröna omställningen. Visionen för SOS är att etablera ett nytt, tvärvetenskapligt och användarcentrerat paradigm för att identifiera och analysera marina biodiversitetsrelaterade problem och lösningar som stöder hållbara övergångar.

Arbetet inom spetsforskningsenheten gör det möjligt för Åbo Akademi att vara världsledande inom transdisciplinär havsvetenskap, och en drivkraft för FN:s Ocean Decade-arbete.

• Spetsenhetens ledare: Anna Törnroos-Remes, professor i marinekologi, profileringsområdet Havet.
• Viceledare: Nina Tynkkynen, professor i miljöstyrning och policy.

Enheter i Finlands Akademis spetsforskningsprogram

Finlands Akademi finansierar spetsforskningsprogram i vilka Åbo Akademis forskare medverkar i tre enheter. Till spetsforskningsenheter väljs enheter som uppvisar förmåga till innovation, håller hög vetenskaplig nivå och har potential att skapa betydande samhälleligt genomslag.

Målet med spetsforskningsprogrammet är att höja kvaliteten på finländsk forskning, främja vetenskaplig förnyelse och öka forskningens genomslag i samhället.

Spetsenheterna vid Åbo Akademi 2026–2033 är:

ACE-Forest: Anthropocenic Chemical Ecology of Forests

Inom programmet ACE-Forest studerar forskarna hur kemiska interaktioner i skogen förändras över tid och rum under antropocen, alltså den tidsålder där mänsklig påverkan på miljön är dominerande.

I projektet undersöker man hur växter och insekter reagerar på kemiska signaler – från trädens rötter till deras toppar. Man studerar allt från lokal kemisk kommunikation till hur sekundära organiska aerosoler rör sig genom hela ekosystemet. Projektet bidrar med ny grundläggande kunskap om hur miljön påverkar kemisk ekologi på ekosystemnivå.

• Tan Phat Huynh, professor i materialkemi vid Åbo Akademi, är en av åtta ansvariga forskare för programmet, som koordineras av Östra Finlands universitet.

NARS: Nationalism Research Studies in the Humanities

Inom spetsforskningsenheten NARS fokuserar forskarna särskilt på hur nationalism tar sig uttryck i människors vardag – hur den formar nya gemenskaper och uteslutningar, och hur människor själva aktivt bidrar till att bygga, ge innehåll åt och använda nationer för egna syften.

Åbo Akademis delprojekt inom forskningsenheten fokuserar särskilt på minoritetsnationalism och samspelet mellan majoritets- och minoritetsnationalism. Olika former av nationalism är åter på frammarsch. Varför? Inom den humanistiskt inriktade spetsforskningsenheten försöker man besvara den frågan genom att studera människors vardagliga erfarenheter och praktiker. Utifrån historiska perspektiv studerar man också känslornas och minnets betydelse.

• Ann-Catrin Östman, äldre universitetslektor i historia vid Åbo Akademi, leder ett av de fyra delprojekten inom spetsforskningsenheten, som koordineras av Finska Litteratursällskapet.

IMMENs: Immune – Endothelial Interfaces

Inom spetsforskningsenheten IMMENs studerar forskarna hur immunceller (leukocyter) samspelar med särskilda celler i lymfsystemet, så kallade lymfatiska endotelceller (LECs), för att reglera lokala immunsvar. Forskarna vill förstå hur dessa interaktioner fungerar i både friska och sjuka tillstånd, samt hur tumörer manipulerar dem för att undgå immunförsvaret.

De insikter som forskningen genererar kan bana väg för nya sätt att utnyttja immunsystemet och därmed möjliggöra mer effektiva behandlingar.

• Spetsforskningsenheten består av fyra forskargrupper, varav Guillaume Jacquemet, biträdande professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, och Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, leder varsin. Enheten är ett samarbete med Helsingfors universitet.