10.12.2023
Brukar du fastlansa eller uggla*? Språktipset diskuterar nygamla ord i väntan på årets nyordslista.
Vill du hellre lyssna på Språktipset?
Språktipset finns också som ljudfil i diskussionsform – på en dryg kvart kan du lära dig mer om pluralformer. Översättaren Niklas Ollila och kommunikatören Mia Henriksson vid CLL diskuterar.
För medierna brukar språkinstituten av olika slag aldrig vara så intressanta som mot slutet av året, då många mediehus febrilt väntar på årets nyordslista. Eftersom Språktipset inte heller har tillgång till någon läckt information om årets lista, som lär komma ut riktigt i slutet av året, blickar vi istället bakåt i tiden och utforskar tidigare års nyordslistor: Vad hände med orden efter att de väl kommit med på en nyordslista? Fick de behålla sin då givna plats i språkbruket eller föll de småningom i glömska.
Det är till exempel kanske inte så många längre som medvetet ägnar sig åt tjejsamlande (’ägna sig åt samlande, men så att man nöjer sig med några stycken av det man samlar på’, nyord 2011), men ett sådant, numera mycket välkänt ord som miljöminister kom faktiskt också med på nyordslistan för knappt fyrtio år sedan år 1986.
Nyordslistan avspeglar förstås olika slags nymodigheter, nya fenomen, som dyker upp i vårt samhälle och som behöver få specifika benämningar på svenska. Nya ord visar å andra sidan också vad som varit viktigt för människor att tala om, vilket tidigare nyord som ikigai (’upplevelse av att tillvaron är meningsfull’, 2019) och sharenting (’föräldrars delning av bilder på sina barn på sociala medier utan att samtycke har inhämtats’, 2019) bland annat visar väl.
Vad är ett nyord?
När blir ett ord ett nyord? Vilka kriterier finns det för att ett ord ska få komma med på nyordslistan? Det är såklart inget nytt att behovet av att kunna benämna nya fenomen ständigt är närvarande. Människan är kreativ även med sitt språk, och rätt ofta kan nyord vara antingen nya betydelser för existerande ord (jfr kosher ’korrekt, okej’ eller kvittra ’mikroblogga, tvittra’, 2009) eller någon typ av ordkombinationer eller -lekar (jfr kjolprotest ’protest mot att kortbyxor inte är tillåtna arbetskläder, där män i stället klär sig i kjol i sommarhettan’, 2013, eller klicktivism (’aktivism bestående av att skriva under upprop på webbplatser, klicka ”gilla” på sociala medier’, 2010).
Bland annat lexikografer, som arbetar med att sammanställa och uppdatera ordböcker, kan delvis jobba med att spana efter nya ord i främst olika typer av medier. För att ett ord sedan dessutom ska kvala in på nyordslistan behöver det ha fått en viss spridning i samhället under året som gått. Trots det är det inte fråga om ord som etablerat sig i språket, eftersom det ju kan vara fråga om ytterst tillfälliga gäster i språket, som kan försvinna närmast lika snabbt som de dykt upp. Till skillnad från vad en del kanske tror innebär nyordslistan inte heller att orden på listan på något sätt godkänts av språkvården eller att de ska tas med t.ex. i Svenska Akademiens ordlista.
Orsaken till att vi även i den här texten tar utgångspunkt i nyordslistor från svenska Institutet för språk och folkminnen och Språktidningen i Sverige, och inte alltså finlandssvenska motsvarigheter, är att specifikt finlandssvenska nyord sällan får så stor spridning att de blir kända för en bredare publik. Anna Maria Gustafsson från Institutet för de inhemska språken skriver om detta i sin bloggtext från 2020, där hon lyfter fram nyord under det första året med covid-19-pandemin. I det sammanhanget nämner hon ord som coronacentrifug och coronaslunga som i finlandssvenska kontexter använts som svenska motsvarigheter till finska koronalinko (’t.ex. en restaurang där många blivit smittade’). Ordet välfärdsområde är också ett tidigare nyord som numera, i och med vårdreformen, etablerat sig i det finlandssvenska språkbruket.
Nyord med kortare livslängd – corona-vad?
På tal om coronaviruspandemin gav den upphov till en hel hög olika nyord, som om några år förmodligen finns kvar endast i nyordsarkivet. Här i Finland gick många av oss omkring med appen Coronablinkern installerad i mobiltelefonen. Utöver det coronaanpassades (2020) bl.a. idrottstävlingar, medan många av oss lärde sig olika coronahälsningar (2020) för att undvika handskakningar och därmed fysisk kontakt med andra människor. Utöver dessa kryllar det av pandemirelaterade ord på 2020 års nyordslista: hobbyepidemiolog, hungerpandemi, immunitetspass (som i Finland delvis motsvarades av coronaintyg), infodemi, klustersmitta, lockdown, platta till kurvan, R-tal, social distansering, superspridare och tvåmetersregeln (i Sverige). Flera av dessa är ord och uttryck som tillfälligt aktualiserats i en viss kontext och som knappast behöver etablera sig i språket för en längre tid.
Detsamma gäller såklart också vändningar i den tekniska utvecklingen. Den som i Stockholm år 1990 behändigt kunde ta sin eftermiddagsfika på en faxeria, där det samtidigt var möjligt att skicka iväg några telefaxmeddelanden, hade senast i början av 2000-talet gått över till att mms:a (2004) sina vänner – och kanske lyssnade på de senaste hittarna med sin mp3-spelare (2004). Att mjuta (2020) oss själva under videomöten är också något som kommit med pandemin, men VR eller virtuell verklighet var med på nyordslistan faktiskt redan 1992.
Många nyord är också menade som lite humoristiska benämningar på samtidens fenomen, och sådana ord förväntas kanske inte heller vara särskilt långlivade. Eller vad sägs om ord som vuxenvälling (2004) i betydelsen ”caffelatte”, glaskulefolket (2005) i betydelsen ”personer som ska försöka förutse den framtida utvecklingen inom ett område” eller fuldelning i betydelsen ”olaglig fildelning”.
Nyord kan ibland också ha en annan typ av funktion när de till exempel påminner människor om specifika rättskrivningsregler: covid-19 (2020) var inte bara ett nyord utan det påminde oss också om att namn på sjukdomar skrivs med liten bokstav och att sifferuttryck i sammansättningar kombineras med ett bindestreck med resten av ordet.
Nyord som fått – eller kanske får – bli gamla ord
Orden på nyordslistorna är dock ingalunda alltid bara tillfälliga gäster i språket. Läser man igenom gamla nyordslistor kan man nämligen stöta på ord och uttryck som etablerat sig i språkbruket så starkt att de flesta inte alls reagerar på eller reflekterar över deras existens i dag. Till exempel hittar man uttrycken höja ribban och vara bollplank åt någon och efterledet -ansvarig (jfr utbildningsansvarig) på nyordslistan från 1990. Visserligen handlar det i dessa fall om ökad användning av uttryck som i någon mån använts redan tidigare, men att de tagits med på nyordslistan betyder ändå att de fått större spridning i språket just då.
Den som i dag skriver med en kundbetjäningsbot kanske inte vet att verbet chatta börjat få större spridning och också kommit in på nyordslistan redan 1995. På samma lista hittar vi också andra bekanta ord som hemsida, ladda ned och faktiskt också euro ’benämning på den gemensamma valutan i EU’. (Uttalsangivelsen ”uttalas som Euro- i Europa” verkar många svenskar dock senare ha ändrat åsikt om.) Enligt nyordslistan från 1997 var det senast då man på bredare front börjat tala om bl.a. spinning och nolltolerans i olika frågor. Senast år 2009 hade man på sociala medier börjat ha följare. På ordlistan från 2004 hittar man i sin tur förkortningen hbt (som står för homo- och bisexuella och transpersoner), som egentligen fortfarande finns kvar, även om den utökats med några bokstäver till hbtqia+.
Bortsett kanske från de mer humoristiska nyorden är det svårt att veta vilka av de senaste nyorden till sist etablerar sig i språkbruket, så att de finns kvar om flera årtionden. Det är egentligen inte heller något man kan styra, eftersom det är upp till språkbrukarna att kollektivt bestämma vilka som får leva vidare. Vid några av nyorden hoppas man dock rentav att de inte ska behöva användas längre än nödvändigt, såsom energikrig, matfattigdom, smygflation, sporttvätt eller valförnekare – alla från fjolårets nyordslista.
Källor:
- Svenska nyord och deras förklaringar: Institutet för språk och folkminnen.
- Institutet för de inhemska språken.
*fastlansa ’att frilansa men ändå vara knuten till endast en arbetsplats’ (2011)
uggla ’att sätta sig på huk på en offentlig plats och lägga ut foto av detta i sociala medier’ (2011)